Betygsresultaten i grundskolan förbättras

Skolverkets betygsstatistik för 2017 bekräftar att trenden för Stockholms stads grundskolor är positiv.

Efter den stora uppgång av andel behöriga elever (exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) som skedde mellan åren 2015 och 2016 ligger siffrorna för 2017 kvar på en fortsatt hög nivå, 92,3 procent. Andelen som har godkänt i alla ämnen steg från 83,7 procent 2016 till 85,8 procent 2017, samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet steg från 254,9 till 256,1.

- Det är mycket glädjande att se att resultaten när det gäller godkänt i alla ämnen har förbättrats med hela två procentenheter. Det sänder en positiv signal till våra skolor och är ett kvitto på att det arbete som de lägger ner lönar sig, säger grundskoledirektör Inger Pripp.

Även siffrorna för samtliga elever (inklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) har förbättrats vad gäller andel behöriga, godkänt i alla ämnen och meritvärde. Men det får man se i perspektivet att stadens skolor tog emot särskilt många nyanlända under år 2016 och något annat än en ökning hade varit oväntad.

Skolor med låga resultat har förbättrats mest

Det är skolorna med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar som ökat mest, och det är framförallt flickornas betyg som ökar. Den största utmaningen för grundskolan, för att förbättra betygsresultaten och öka likvärdigheten, blir även framöver att få med sig pojkarna. 

-  Vi behöver fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för mer jämlika betygsresultat mellan pojkar och flickor och mellan skolor och områden. Nyckelfaktorerna för att lyckas med detta är att fortsätta arbetet inom våra prioriterade områden, säger Inger Pripp. 

Prioriterade områden och hur de ska bidra till ytterligare förbättringar

• Att stärka elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete har främst betydelse för resurssvaga elevers möjligheter att nå målen för utbildningen.
• Utveckling av mottagande och undervisning av nyanlända elever gynnar framförallt pojkar med anledning av den stora andel nyanlända som pojkar har utgjort under de senaste två åren.
• Digitaliseringens möjligheter att utveckla lärandet och variera undervisningen kan upplevas som mer stimulerande och meningsfull. En del forskning tyder på att det i synnerhet tilltalar pojkar.
• Fritidshemmets kompletterande uppdrag i förhållande till skolan har betydelse, kanske i synnerhet för resurssvaga elever, där skolans teori kan praktiseras och elever som behöver stärka sina språkkunskaper ingår i ytterligare ett socialt sammanhang.