Pressmeddelande -

Skickliga lärare ska ha högre lön - Debattartikel införd i DN 110329

Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som en kompetent och engagerad lärarkår. Att locka de bästa studenterna till lärarutbildningen och läraryrket är av central betydelse för Sveriges framtid som kunskapsnation.

Den krassa verkligheten är dock en annan. Söktrycket på landets lärarutbildningar är i dag 1,4 sökande per plats. Det placerar lärarutbildningen på en blygsam 45:e plats bland det 60-tal utbildningar som redovisas i Högskoleverkets intagningsstatistik. I rapporten ”Man ska bli lärare” från 2009 frågade Högskoleverket ungdomar i åldern 15-24 år varför de inte kunde tänka sig att bli lärare. Hela 43 procent svarade att lönen var för låg, och 17 procent angav för dåliga utvecklingsmöjligheter i yrket.

Samtidigt överväger en hel del lärare att lämna yrket, bland annat på grund av en svag löneutveckling och få karriärvägar. Lärarförbundet presenterade häromdagen en undersökning som visar att 4 av 10 lärare överväger att lämna yrket på grund av för låg lön.

 De senaste åren har en lång rad skolreformer initierats i syfte att höja kunskapsnivån och att säkra trygghet och studiero i skolorna. Ett avtal mellan kommuner och lärarorganisationer har tecknats med inriktningen att förbättra resultaten, bland annat genom koppling mellan prestation och löneutfall och genom effektivare organisering av lärarresursen.

Men det räcker inte. För att lyfta elevernas kunskapsnivå krävs ett omfattande arbete på lokal nivå i syfte att förbättra undervisningens kvalitet och effektivitet. En McKinsey-rapport från 2007 visade att det är läraren som är avgörande för elevernas resultat. Kvalitén på skolan kan helt enkelt inte bli bättre än kvalitén hos läraren. Därför är det oerhört viktigt att ha en plan för att ytterligare höja skickligheten hos våra lärare.

Misslyckas vi med detta är risken stor att vi hamnar än värre i omvärldens kölvatten när det gäller kunskap och utbildning. Löneskillnaderna i lärarkollektivet minskar över tid. Det går inte att försvara när man inser vikten av bra lärare och tror att lön är en drivkraft för framtidens lärare. Vi tror på idén att duktiga lärare och pedagoger ska ha högre lön. I dagens skola finns det alldeles få verktyg för rektorer som vill belöna de duktigaste lärarna.

Det är hög tid att inse att faktorer som löneutveckling och karriärvägar spelar en viktig roll för läraryrkets status och attraktivitet. Bra lärare måste få bra betalt. Därför lägger vi nu fram ett kraftfullt åtgärdspaket för ökad lönespridning och nya karriärvägar för lärare i Stockholms skolor. Vi vill visa vägen för hur lärare återigen ska bli ett högstatusyrke.

1. Vi slår fast att lönespridningen bland lärare och skolledare i Stockholm ska öka påtagligt utifrån gällande avtal. Kopplingen mellan uppnått resultat och löneutveckling måste bli tydligare och rektorerna ska ges fler verktyg för att bedöma den enskilde lärarens yrkesskicklighet. Lärande och kunskap ska stå i fokus och därför vill vi uppmuntra lärare som lyckas nå bra resultat eller lyckas lyfta elever kunskapsmässigt. Det är dock angeläget att utarbeta metoder som inte leder till betygsinflation.

2. Ett meriteringssystem införs för Stockholms bästa lärare. Genom att sätta ihop sin egen lärarportfolio, som kan tänkas innehålla CV, rekommendationer och andra meriter, kommer stadens lärare att kunna ansöka om att bli meriterade som utmärkta pedagoger. Det är en tydlig signal att denna person är värd att ge extra uppmärksamhet.

3. Vi kommer också att eftersträva metoder att uppmuntra rektorer som sätter differentierade lärarlöner. I rollen som skolledare ingår att känna till och värdera varje lärares prestation och sätta lön därefter. Lönespridning bland lärarna på en skola blir en viktig parameter i bedömningen av rektors lön. Det är en tänkbar väg för att öka incitamenten hos rektorerna att våga gynna duktiga lärare. 

4. Nya karriärvägar skapas för lärare som är skickliga pedagoger eller med fördjupningsstudier. Idag är det näst intill omöjligt för lärare att nå större löneökningar eller göra karriär utan att ta på sig extra administrativa uppgifter eller bli rektor. Avsaknaden av utvecklingsmöjligheter avskräcker många högpresterande studenter från att söka sig till läraryrket. Det är en felprioritering att annat än pedagogisk skicklighet och framgång i undervisningen ska premieras. Lärarens roll som administratör måste vara underordnad. Vi fortsätter också arbetet med tjänster som utvecklingslärare, en karriärtjänst som bland annat syftar till att lyfta in och ta del av aktuell forskning i skolan. För vissa tjänster som utvecklingslärare kommer lektorstitel eller vitsord som särskilt skicklig lärare vara kvalifikationskrav.

5. En ny karriärväg som lärarcoacher införs för pedagogiskt skickliga lärare. Lärarcoachernas uppdrag blir bland annat att coacha lärarkollegor och skolledare i det lokala skolutvecklingsarbetet. De ska sprida sin kunskap och hjälpa andra lärare att bli skickligare pedagoger.

6. Vi fortsätter att satsa på möjligheten för lärare att genomgå forskarutbildning med ämnesdidaktisk inriktning. Det handlar såväl om att bidra till karriärmöjligheter, som att utveckla och sprida nya kunskaper om lärares dagliga arbete.

7. Vi fortsätter arbetet att stödja rektorerna att utveckla arbetsorganisationen på skolorna. Resurser ska användas utifrån lärarnas kompetens och elevernas behov. Flexibiliteten mellan läsåren och under läsåret behöver öka, liksom variationen mellan olika lärares arbetsuppgifter. Lärarna ska så långt som möjligt arbeta med undervisning och elever, inte med administration. Det är också dags att ifrågasätta arbetsorganisationer där alla aktivt förutsätts delta i alla förändringsprocesser.

De kommande tio åren väntas antalet skolelever i Sverige öka med ett par procentenheter, enligt Statistiska Centralbyrån . I Stockholm beräknas ökningen bli drygt 30 000 elever, eller närmare 20 procent. För att erbjuda en utbildning av hög kvalitet samtidigt som vi möter ett växande elevunderlag krävs en kraftfull satsning för att öka läraryrkets attraktivitet. Vi börjar det arbetet nu.

Lotta Edholm, skolborgarråd (FP) Stockholms stad

Thomas Persson, utbildningsdirektör Stockholms stad

Håkan Edman, grundskoledirektör Stockholms stad

Marie-Louise Hammer- Åberg, gymnasiedirektör Stockholms stad

Ämnen

  • Utbildning

Regioner

  • Stockholm

Kontakter

Utbildningsförvaltningens pressnummer

Presskontakt Presskontakter: Matilda Asp och Monica Eriksson. 08-508 33 300