Förtydligande gällande UR:s mångfaldsarbete – frågor och svar

Med anledning av debatten där en tidigare anställds upplevelse av UR:s mångfaldsarbete lyfts fram, vill vi reda ut några missuppfattningar och felaktigheter.

Varför är mångfald viktigt för UR?
Public service är till för alla. Vi har ett uppdrag att spegla hela Sverige – och det innebär att vi måste vara relevanta för alla och att hela Sverige ska kunna känna igen sig i vårt utbud. För att lyckas med det behöver vi arbeta med inkludering, identifikation och delaktighet.

Hur använder UR ett normkritiskt förhållningssätt?
Det normkritiska förhållningssättet ger oss möjlighet att upptäcka vad som styr våra föreställningar, normer och värderingar. Vad styr dig när du väljer en bild, en manusförfattare, en scenografi osv. Det hjälper oss att bredda perspektiven, utveckla varför, hur och om vilka och vad vi berättar. Ytterst ser vi det som ett verktyg, bland många, för att kunna spegla hela Sverige på ett sätt som bygger på inkludering, identifikation och delaktighet och som utgår ifrån att alla människor har lika värde och samma rättigheter.

Har UR genomfört en kartläggning av medarbetarna?
Nej. Ingen har fått frågor kring den egna tron eller sexualiteten eller andra individers sexuella läggning eller religion, och det finns inget material från intervjuerna som sparats. Att det skulle röra sig om en kartläggning eller åsiktsregistrering är en missuppfattning som kommer från en person som inte deltog i projektet – den aktuella medarbetaren – och det är direkt felaktigt. Det hela rör sig om ett utvecklingsprojekt där projektledare och producenter på en avdelning på UR haft frivilliga samtal för att diskutera vilka normer som kan påverka utbudet. Syftet har varit att uppfylla UR:s speglingsuppdrag bättre – helt enkelt att göra ett mer relevant utbud och bli bättre på att utföra vårt uppdrag gentemot licensbetalarna.

Stoppades medarbetaren från att göra ett program om normkritik?
Nej. Medarbetaren hade i uppdrag att göra ett utbildningsprogram om normkritik. Hans idé var att undersöka hur UR själva arbetar med normkritik. Ansvarig utgivare ansåg att detta inte låg inom ramen för UR:s uppdrag att göra utbildningsprogram och att UR inte med trovärdighet kunde göra program om UR. Därför ville man se en utveckling av programmet, men han avböjde detta och föreslog själv en överenskommelse som innebar ett avslut.

Var det UR:s förslag att medarbetaren skulle sluta?
Nej, medarbetaren valde själv att avsluta sin anställning i förtid och föreslog själv en överenskommelse med ett avslut. Han meddelade också skriftligen att han var nöjd med lösningen så som den blev.

Valde UR bort ett produktionsbolag på grund av representationen på produktionsbolaget?
Nej. Den pilot som produktionsbolaget var kontrakterad att göra uppfyllde inte förväntningarna. Därför gick UR inte in i något samarbete med produktionsbolaget.

Varför hade UR en temadag om mångfald?
För att ge möjlighet till nya perspektiv och kunskap om mångfald.

Fanns det utrymme att ställa frågor och ifrågasätta under UR:s temadag om mångfald?
Ja, det fanns tillfällen för det och det var flera medarbetare som både ställde frågor och förde fram åsikter.

Hur rekryterar UR?
UR gör kompetensbaserade rekryteringar utifrån de behov som det aktuella projektet har.

Behöver UR alltid ha med representanter för olika grupper när ni gör program inom ämnen som rör gruppen?
Nej. Vi vet att det är nödvändigt att utveckla produktionerna utifrån behov och i nära dialog med målgrupperna. Vi behöver bli bättre på att på allvar involvera olika målgrupper i produktionerna för att skapa material som är relevant, ger nya perspektiv och speglar hela befolkningen.