​Fejk är tillbaka med Anna Charlotta Gunnarson – om rasism och funkofobi i populärkulturen

Det handlar om The Chantels, soulstjärnorna som byttes ut från sitt eget skivomslag mot vita ungdomar. Om supermodellen Naomi Campbell som ofta kallats den första svarta supermodellen –trots mängder av föregångare på catwalken över hela jorden. Och om vart Frida Kahlos rullstol tagit vägen i nutidens prylutbud. Med underhållande ton granskar Fejk historisk vittvätt och funkofobi i populärkulturen.

Fejk har premiär lördag 20 juni i P4 11.03 och på UR Play.

– Allt började med att jag såg om en gammal James Bond-film, säger Anna Charlotta Gunnarson. Där sminkas skotten Sean Connery till japan och smälter med lätthet in i en japansk fiskeby! Förvandlingsnumret är skrattretande uselt och fick mig att fundera över alla yellowface jag sett på film och vilka stereotyper vi byggt i västvärldens populärkultur. Det kändes intressant att gräva i. För att inte tala om hur kortväxta och rullstolsburna skildrats i film och tv. Denna säsong är bara början...

Det är alltid spännande att försöka förstå de sammanhang och det samhälle vi lever i. Och kanske än mer nu, i osäkra tider. För tolfte sommaren i rad intar Anna Charlotta Gunnarson lördagsförmiddagarna i P4. Här länkar hon på ett eminent vis ihop nuet med historien. Tillsammans med Agneta Karlsson lotsar hon lyssnarna genom nya vinklar av samhällskritik, med hjälp av exempel från musikens, böckernas, konstens och filmens värld.

I år ligger fokus på populärkulturens stereotyper och historiens blinda fläckar.

De fyra första programmen undersöker fenomenet vittvätt – när hudfärgen avgör om du får synas eller inte. Efter en genomgång av västvärldens likriktade musikbransch och modescen djupdyker Fejk i filmens asiatiska nidbilder. Anna Charlotta och Agneta skrattar åt, förbluffas över och förbannar historien, om vartannat. Varför fick den kinesisk-amerikanska Hollywoodstjärnan Anna May Wong enbart spela sextokig slav eller ondskefull? Vad spelar det för roll i dag?

De resterande fyra avsnitten belyser funkofobi inom populärkulturen. Varför har rullstolsburna sällan varit romantiska hjältar på vita duken? Varför blir karaktären i rullstol oftare förlöjligad eller den vi ska tycka synd om? Och hur synlig är konstnären Frida Kahlos rullstol i dagens merchandise runt henne? Slutligen belyser Fejk de stereotypiska skildringarna av kortväxta personer i film och tv. Drömscener och förnedring har varit vardagsmat – men goda exempel börjar komma. Dessutom serveras den makalösa historien om 1800-talets mäktigaste influencers – båda under en meter långa.