Ny dokumentärserie vill skapa förståelse för människor på flykt

De har ensamma fått tackla omänskliga situationer både före, under och efter flykten. Nu lever de i Sverige och är några av de drygt 2 000 barn som kommer hit utan föräldrar eller släktingar varje år. I UR:s nya dokumentärserie träffar du föräldralösa Aster, 17 år, som flydde från militärtjänsten i Eritrea och Hanna som blev lämnad ensam i Sudan när fosterfamiljen flyttade till USA. I dag är de bästa vänner – men Hanna vet inte om hon får stanna. Reza och Mortaza, 16 år, försöker få fäste i den helt nya tillvaron, 20-åriga Hadi brottas med minnen från tortyren i fängelset, medan juniorlandslagsboxaren Ali, 16 år, ser sin talang som vägen till ett bättre liv.

– De unga människor vi har följt är otroligt starka. Trots sin svåra bakgrund och långa flykt har de drömmar och hopp om framtiden. De ser sig inte som offer; de vill starta ett nytt, tryggt liv, säger Sofia Eriksson som står bakom serien tillsammans med Mikaela Matar.

I fyra delar får du lära känna de sju ungdomarna Reza, Mortaza, Aster, Hanna, Ali, Hadi och Amin. Du får ta del av svåra upplevelser i deras historia, såren efter flykten, deras tillvaro i Sverige, oron över hur det ska bli, saknaden efter familjen, sömnlösheten och ilskan. Men också tacksamheten till de personer som hjälper, drömmarna om en trygg framtid, önskan att få ett jobb och hoppet om lycka.

– Jag var helt trasig och hade blivit slagen och torterad i fängelset. Efter några dagar flydde jag landet via gränsen i Turkiet. Jag kände mig aldrig hemma i Iran, så jag föredrar att kalla Sverige för hemland. Alla ska kunna vara fria, säger Hadi som i dag har uppehållstillstånd.

– Nu är det min önskan att vara kvar här, att fortsätta mina studier. Jag vill bli ingenjör och bo här och klara mig själv, ordna mitt liv, säger Reza som förlorat sin familj i krigets Afghanistan.

I sista programmet får du träffa Amin, 16 år, som inte fick stanna i Sverige på grund av Dublinförordningen. Nu bor han i ett tältläger på Malta utan någon möjlighet att söka asyl i Sverige. Han berättar om de dåliga levnadsförhållandena och sin längtan till Örebro där han bodde i drygt fyra månader.

Varje år flyr cirka 10 000 barn ensamma till olika länder i Europa, de flesta med hjälp av människosmugglare. Under år 2010 kom 2 393 barn till Sverige och av dem fick 1 351 barn uppehållstillstånd. Sverige blev då det största mottagarlandet i Europa, följt av Storbritannien och Norge som varit de länder som tagit emot flest barn tidigare år. I år förväntas cirka 2 400 ensamkommande barn söka asyl i Sverige, enligt Migrationsverket.

Ensamkommande flyktingbarn har seriestart på Internationella barndagen, måndagen den 3 oktober kl. 22.00 i SVT1. Sista programmet sänds måndagen den 24 oktober och följs upp med diskussion i Kunskapskanalen kl. 22.30 där programledaren Doreen Månsson ställer angelägna frågor till bland andra migrationsminister Tobias Billström. Det blir också fokus på bland annat Dublinförordningens konsekvenser och hur den står i relation till barnkonventionen.

Flera av de medverkande barnen finns tillgängliga för intervjuer, liksom god man, lärare, psykolog och programmakarna bakom dokumentärserien.