Svårt att vara rektor visar ny undersökning

Det är svårt och komplext att vara rektor. Det anser 64 procent av svenska folket i en ny undersökning av UR. De allra flesta tycker också att rektorn har ett stort ansvar och en viktig uppgift. Rektorn leder framtiden – eftersom våra barn och ungdomar är framtiden – men de har för litet inflytande.

Idag är 1,4 miljoner barn och ungdomar helt beroende av att deras rektorer sköter sina jobb. Rektorn har det juridiska och pedagogiska ansvaret för att eleverna får den undervisning de har rätt till – och går ut med de betyg som de har kapacitet till.  Det ställer stora krav på rektorerna.

– Varje elev som lämnar grundskolan utan att klara gymnasiebehörigheten får ett skadat självförtroende som tar många år att läka, om det någonsin gör det. Det är mitt ansvar och det bär jag med mig i alla mina beslut, stora som små, säger Lina Axelsson Kihlblom, rektor på Ronna-skolan i Södertälje och en av de två rektorer som UR skildrar i nya dokumentärserien Rektorerna.

En rektor är huvudansvarig för skolan i sin helhet, samtidigt som hon eller han också ska fungera som personal- och ekonomichef. Rektorn ska utöva pedagogiskt ledarskap och har direkt ansvar för att alla elever uppnår kunskapsmålen. Dessutom ansvarar rektorn för den fysiska arbetsmiljön, budget, löner och marknadsföring – det gör yrket komplext med arbetsdagar som kan innehålla allt från brandtillsyn och meritvärden, likabehandlingsplaner och budgethantering, till samarbete med socialtjänst och polis.

Att rektorsyrket är svårt och komplext är något som en stor del av svenska folket skriver under på. Det visar en ny undersökning av UR. 64 procent instämmer i att rektorns roll är svår och komplex – att jämföra med till exempel 54 procent för chefer som arbetar inom industrin. Dessutom tycker 77 procent att rektorn har ett stort ansvar och 72 procent menar att de har en viktig uppgift.

Men rektorn hamnar först på tredje plats när de tillfrågade får ranka chefsyrkena utifrån vilka som har den viktigaste uppgiften för samhället. På första plats hamnar chefer inom vård och omsorg och tvåa blir chefer inom offentlig förvaltning. Majoriteten av de personer som rankar rektorn som etta eller tvåa motiverar sitt val med att de leder framtiden – eftersom barn och ungdomar är framtiden. De som tvärtom rankar rektorn lågt menar att de har för litet inflytande och att de styrs ovanifrån.

Om undersökningen

Undersökningen är utförd i december 2012 av YouGov på uppdrag av UR. Totalt medverkade 2503 personer i undersökningen. Respondenterna delades slumpmässigt in i sex grupper (drygt 400 respondenter per grupp) och bedömde en typ av chef vardera, med sex fördefinierade påståenden avseende yrkesroll och samhällsroll.  Sist exponerades varje respondent för alla sex chefsyrken och fick därefter rangordna dem utifrån påståendet ”hur viktig uppgift de har för vårt samhälle”. De chefsyrken som respondenterna fått ta ställning till är chefer inom:

• utbildning, tex rektorer i grundskola och gymnasium
• vård och omsorg, tex sjukhus och vård
• offentlig förvaltning, tex stat, landsting och kommun
• serviceföretag, tex butiker, hotell, restaurang
• industrin, tex tillverkning
• bank, finans och försäkring

UR undersöker rektorsrollen i två nya program

I UR:s nya dokumentärserie Rektorerna får tittarna under åtta veckor följa de två nyrekryterade rektorerna Lina Axelsson Kihlblom och Helena Hansson och deras kamp för att få sina kritiserade skolor på rätt köl. Helena i Älvsbyn brottas med en stark antipluggkultur bland pojkarna – och flickor som stressar sönder sig.  Lina i Ronna måste snabbt vända en negativ trend i ett område som associeras med kriminalitet och social utslagning. Varje avsnitt av dokumentärserien Rektorerna följs av ett direktsänt studioprogram för och om rektorer; Rektorerna direkt.  Rektorerna visas i SVT2 med start 6 februari kl. 20. Rektorerna direkt sänds i Kunskapskanalen med start samma dag kl. 20.30. Båda programmen finns på ur.se