Väl fungerande sjukvård kräver att vi besvarar viktiga frågor

Som förbättringsforskare och läkare verksam inom hälso- och sjukvården arbetar jag med att identifiera brister i den svenska vården och söker sätt att förbättra den. När jag lyssnar på de diskussioner som förs ute på arbetsplatserna så fokuseras det ofta på alla de problem som upplevs finnas inom svensk sjukvård. Men hur står det egentligen till med kvaliteten på den svenska vårdapparaten? Ibland måste man åka utomlands för att få perspektiv.

Jag kommer väl ihåg när jag som svensk sjukhuschef träffade en företrädare för Intermountain Healthcare och vi diskuterade våra respektive verksamheter. Amerikanska Intermountain Healthcare är internationellt ansett som ett av världens ledande och mest avancerade sjukvårdssystem. Vi jämförde de olika sjukvårdsystemen punkt för punkt och jag fick en stark aha-upplevelse då jag insåg att det svenska sjukvårdssystemet verkade stå sig mycket väl i jämförelse med det amerikanska. Detta var en helt annan bild än den som tecknas kring fikaborden ute på svenska sjukhus och vårdinrättningar. Vi kunde konstatera att den svenska sjukvården är väl utbyggd och att alla har rätt att få del av den. Sverige är i en internationell jämförelse ett rikt land med en hög medellivslängd, barnhälsovården är av yppersta klass och barnadödligheten är låg. Sverige ligger bra till inom flertalet forskningsområden, där forskningen inom kvalitetsregister är ett framstående exempel. Den svenska sjukvårdspersonalen är välutbildad och engagerad. Vi investerar i framtiden genom satsningar på forskning och utbildning av framtidens hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt har den medicinska forskningen och vården har gjort fantastiska framsteg med avancerade operationer, stamceller och genom kartläggningen av det mänskliga genomet. Den genomiska och tekniska innovationstakten har ökat dramatiskt under 2000-talet – vi står nu inför en revolution när det gäller det gäller individualisering av behandling.

Informationsmängden har ökat dramatiskt och varje år tillkommer 700 000 nya artiklar med medicinsk kunskap. Engagemanget för sjukvård och hälsa går inte att ta miste på.  De flesta har själva eller via familjemedlemmar haft kontakt med sjukvården. Sjukvården engagerar människor vid såväl köksbord som i riksdagens plenisal. Faktum är att var fjärde riksdagsmotion under 2012 syftar till att förändra sjukvården. Engagemanget märks också i media som gärna skriver om nya rön inom sjukvård och hälsa. Det är en fantastisk tid att verka i sjukvården. Att stå inför denna snabba utvecklingstakt är ett sant privilegium. Men med detta privilegium kommer också ett ansvar, och ett antal viktiga frågor som behöver besvaras:

-          Hur ska vi organisera sjukvården för att ge vare enskild patient det bästa hälsoutfallet per skattekrona?

-          Hur kan vi behålla och öka humanismen och empatin inom sjukvården?

-          Hur gör vi för att bäst bedriva medicinsk forskning och utveckling som kommer patienten till nytta?

-          Hur kan patienternas bäst bli medskapare till en bättre vård och organisation?

-          Hur åstadkommer vi ett livslångt lärande i organisationer för att möta dagens och framtidens utmaningar?

För att fortsatta ha en väl fungerande sjukvård i morgondagens samhälle har vi gemensamt ansvar för att hitta nya lösningar. Gör din röst hörd med dina nytänkande idéer!

/Pär Höglund, barnläkare och forskare som skriver på Vårdalstiftelsens debattforum