Pressmeddelande -

Långsiktig satsning på ortopedin behövs för att minska köerna

Det behövs en långsiktig satsning på ortopedin för att korta köerna och möta invånarnas behov av vård. Det framgår av en regional handlingsplan för ortopedin som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet i dag. Enligt planen behöver alla sjukhus i regionen göra betydligt fler operationer, främst då höft- och knäledsoperationer men även ryggoperationer, hand- och fotoperationer. De mindre sjukhusen kring Göteborg får en nyckelroll i detta arbete. Även privata vårdgivare behöver anlitas för att klara behoven. Ortopedin är det område där Västra Götalandsregionen har störst problem att klara vårdgarantin på tre månader. Svårigheterna är störst i Göteborgsområdet. Under våren har en arbetsgrupp vid regionkansliet kartlagt ortopedin i regionen. Köerna och invånarnas vårdbehov har ställts mot antalet operationer, kapaciteten vid sjukhusens operationssalar, antalet vårdplatser och personalsituationen. Därefter har man kartlagt inom vilka områden och vid vilka sjukhus det finns kompetens och utrymme att göra fler operationer. Resultatet har blivit en treårig handlingsplan där syftet är dels att ta bort köerna, dels se till att resurserna är tillräckliga på lång sikt för att köerna inte ska uppstå på nytt. Planen utgår från att vårdgarantin klaras i slutet av 2007 men ställer krav på utökade resurser på cirka 100 miljoner kronor per år. För att utnyttja hela regionens kapacitet behöver de mindre sjukhusen kring Göteborg, dvs Alingsås Lasarett, Kungälvs Sjukhus ta emot fler patienter även från andra områden, främst då från Göteborg. Även Frölunda Specialistsjukhus får ett ökat uppdrag inom ortopedin. Skaraborgs Sjukhus behåller den höga kapacitet man har i dag dels för att ta hand om egna köer, men också för att ta hand om patienter från Fyrbodals- och Göteborgsområdet. Även NU-sjukvården ökar antalet operationer liksom till viss del Södra Älvsborgs Sjukhus. För Sahlgrenska Universitetssjukhuset gäller det framför allt att se till att den högspecialiserade vården får tillräckligt med utrymme eftersom den inte görs någon annanstans i regionen. Därför måste övriga sjukhus i regionen i högre utsträckning än i dag ta hand om den vanliga hand- och fotkirurgin. Även SU får dock en ökning av höft- och knäledsoperationer. I handlingsplanen poängteras också samverkan mellan vårdcentralerna och sjukhusen för att underlätta för patientens väg genom vården Hälso- och sjukvårdsutskottet tar ställning till handlingsplanen den 7 juni. ÅTGÄRDSPLAN FÖR ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Hälso- och sjukvårdsutskottet godkände i dag en treårig åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i Västra Götaland. Planen utgår från en överenskommelse mellan staten och landstingsförbundet som gjordes 2005 där det för Västra Götalandsregionens del handlar om 42 miljoner kronor i ett fast belopp och ytterligare ca 100 miljoner kronor beroende på hur sjukfrånvaron minskar. Åtgärderna spänner över fyra huvudområden; ledning och styrning, samverkan, kunskap och utbildning samt kvinnors ohälsa. Bland åtgärderna kan nämnas bättre rutiner för dokumentation av sjukskrivningsärenden, bättre samverkan mellan region, försäkringskassa och arbetsförmedling, ökad beteendevetenskaplig kompetens på vårdcentralerna och utbildning i bland annat kognitiv terapi. PLAN FÖR INFLUENSAPANDEMI KLAR Hälso- och sjukvårdsutskottet godkände i dag en plan för hur regionen ska agera vid en eventuell influensapandemi (världsomfattande influensaepidemi). Om en influensapandemi drabbar Sverige räknar Socialstyrelsen med att 25 procent av befolkningen insjuknar vilket innebär att det i Västra Götalandsregionen skulle drabba 375 000 människor. I planen konstateras att sjukhusen i regionen är rustade för att möta en pandemisituation och att antalet vårdplatser räcker till för att klara det beräknade behovet av 750 vårdplatser. Däremot kan det bli svårare att klara en större belastning av sjukvården särskilt som man räknar med att en stor del av personalen också kan bli sjuka. Enligt planen kan det behövas särskilda influensamottagningar men också en utökning av sjukvårdsupplysning och telefonrådgivning. Även efterfrågan på hemsjukvård beräknas öka. En annan viktig del i är att informationen både inom sjukvården och till allmänheten fungerar väl. Det pågår ett förberedelsearbete för detta. Tillgången till vaccin hanteras på nationell nivå liksom lagring av läkemedel. PATIENTER FÅR ERSÄTTNING FÖR STRÅLNINGSSKADOR Patienter som har drabbats av skador i samband med strålbehandling mot bröstcancer under åren 1960 och 1974 kommer att kunna få ekonomisk ersättning för detta. Det föreslår hälso- och sjukvårdsutskottet för regionfullmäktige. Tidigare har landstingsförbundets styrelse beslutat att patienter som drabbats av strålningsskador mellan åren 1960-1989 kan få ekonomisk ersättning. Men det behövs ett beslut i respektive landsting för ersättning för skador som uppstått före 1974. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår också att patienter som fått skador i samband med strålbehandling inte heller ska behöva betala patientavgifter i öppen vård. "MILTONPENGAR" FÖRDELADE I REGIONEN Hälso- och sjukvårdsutskottet har fördelat sammanlagt 20 miljoner kronor i regionen till särskilda satsningar inom psykiatrin. Pengarna är en del av de så kallade "Miltonpengarna" dvs regeringens satsning inom psykiatrin och socialtjänsten för personer med psykisk sjukdom och /eller psykiskt funktionshinder. Av den totala summan fördelas 12,9 miljoner kronor till Göteborgsområdet, 2,4 miljoner kronor till Fyrbodal, 2,4 miljoner till Sjuhärad och 2,2 miljoner till Skaraborg.

Ämnen

  • Politik

Regioner

  • Västra Götaland