Inspirerande, lösningsorienterad, användarvänlig och affärsmässig är vad om kännetecknar Växas nya webbplats, Den är byggd med sikte att utveckla verksamheten både för lantbrukarna och för rådgivningsföretaget Växa Sverige. Lanseringen är ett av många steg i Växas arbete med att stärka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Knowit är webbyrån som Växa Sverige omsorgsfullt valt som sin partner
Årets Mjölkbonde har genom stort eget engagemang och stark delaktighet från familjen gjort Skottorps Säteri till ett mjölkföretag i svensk toppklass. Årets Mjölkbonde skapades 2012 för att uppmärksamma skickliga mjölkföretagare. Priset delas årligen ut till en mjölkföretagare som på ett fördömligt sätt utvecklar sitt företag, är en förebild och därigenom bidrar till att utveckla mjölksektorn.
Idag startar årets Mjölkföretagardagar och först ut är Umeå med sitt två-dagarsevenemang. I en av programpunkten visar LRF Konsult och Växa Sverige tillsammans vad lönsamma lantbruksföretag i Sverige och övriga Europa har gemensamt. Både svenska och andra europeiska företag har analyserats. Vi vill ge en bild av behovet av nya strategier och synsätt i mjölkföretagandet.
Arbetsglädje och viljan att ständigt bli bättre är extra viktigt i den ekonomiskt pressade mjölkproduktionen. Temat för årets Mjölkföretagardagar är ”Produktivitet och arbetsglädje”. En person som kommer att berätta hur det är möjligt att ha årlig vinst och hur mjölkavkastningen kan öka 1000 kg per år, är Kristoffer Kullingsjö, , Vårgårda. Han berättar också varför arbetsglädje är så viktigt.
Växa Sverige lanserar den Mobila djurtavlan som gör det möjligt att se uppgifter om varje enskilt djur i besättningen via mobilen. Lantbrukaren kan se när kon ska kalva, när hon kan semineras, hälsoläge och även uppgifter kring avkastning i form av slaktvikt, övriga vikter och mjölkavkastning går att se. Fram tills den 31 mars kan de lantbrukare som vill prova tjänsten göra det utan kostnad.
Lönsamheten i svensk mjölkproduktion är ansträngd och resultat före avskrivningar minus finansnetto ligger idag på 24%, och 11% under den nivå som långsiktigt krävs. Större svängningar i avräkningspriset gör varje mjölkbonde måste ha egna marginaler för att kunna hantera prissvängningarna. Genom förbättringsarbetet på gården och 6 nyckeltal går det att öka lönsamheten med 30 öre per kg mjölk.
De får både djur och människor att trivas. Årets mottagare av utmärkelsen Årets Djurskötare 2016, Tamás Bucsi, och Årets Ungdomsdiplom 2016, Linnéa Essgärde, utmärker sig genom sitt fokus på djurens välmående och att skapa en god stämning i arbetsgruppen. Utmärkelserna delas ut av Tidningen Husdjur, Ladugårdsförmännens Riksförbund samt Naturbrukets yrkesnämnd.
Resultatet från Kokontrollen 2015/2016 visar att avkastningen nu passerat gränsen 10 000 kg ECM, Avkastningen har ökat med 219 kilo ECM i genomsnitt till 10 122. Samtidigt minskar antalet besättningar med 9,3 procent och antalet kor med 5,6 procent.
Fem mjölkbönder per vecka tvingades lägga ner sina gårdar 2015 och trenden har fortsatt 2016. Något måste göras och mjölkbönderna har efterfrågat råd och stöd för att få bättre lönsamhet. Så växte Aktivitetsplan Mjölk fram – en samordnad ekonomi- och produktionsrådgivning som Växa Sverige och LRF Konsult tagit initiativ till.
Både produktivitet och avkastning är viktigt för mjölkföretag och för företag som expanderar är mjölkavkastningen särskilt central. Danmark går dock om Sverige nu i avkastning. Växa Sveriges mål är att svenska mjölkproducenter ska ha 11 000 kg ECM i avkastning senast 2020, och Växa vill öka svensk mjölkproduktion med 1,5% totalt. Erfa-grupperna 1 ton till är ett av de initiativ som tagits.
I ett nystartat projekt kommer möjligheter att belysas för hur lantbrukaren kan producerar eget foder och på så sätt bidra till både bättre lönsamhet på gården och bättre miljö. Projektet drivs av SLU och Växa Sverige och är delvis finansierat av Familjen Kamprads stiftelse.
En mjölkbonde om dagen upphör med mjölkproduktion, och mängden producerad mjölk i Sverige minskar. Sveriges importberoende av mejeriprodukter ökar och importerade produkter är ofta mer klimatbelastande än svenska. Lokalt märks förändringen genom att 38 av 290 kommuner inte har någon mjölkbonde kvar. 1 mjölkgård mindre betyder att 5 arbetstillfällen samtidigt försvinner.
