Du kan hjälpa missbrukaren i din närhet!

Det finns ca 300 000 alkoholmissbrukare i Sverige. Runt varje missbrukande person finns det ca fem anhöriga som påverkas negativt av missbruket. Vi talar alltså om ca 1 500 000 personer som också far illa. Dessa människor är medberoende och möjliggörare för missbruket.

Samtidigt är de den grupp som bäst kan hjälpa missbrukaren att komma ifrån sitt beroende. För reagerar och agerar inte omgivningen, händer det oftast ingenting. Människorna i omgivningen måste dock bli fria från sitt medberoende för att kunna bli möjliggörare för rehabilitering. Det kan ske t ex genom s k anhörigprogram.

Omgivningen är viktig för att bryta ett missbruk. Familj, anhöriga och arbetskamrater är de viktigaste personerna för att hjälpa en person som fastnat i ett missbruk. Utan att omgivningen agerar händer det oftast ingenting. Med kunskap kan du ändras från att vara en möjliggörare till fortsatt missbruk till att bli en möjliggörare till rehabilitering. Det går inte över av sig självt men med hjälp klarar många av att bryta ett beroende. Kunskap är ett nyckelord.

För att bli ett stöd för missbrukaren måste omgivningen komma ifrån sitt medberoende. Att vara medberoende innebär att man låter en annan persons beteende påverka och styra ens eget sätt att vara samtidigt som man på alla vis försöker kontrollera den andra personen. Detta är vanligt hos dem som lever i nära relation med en missbrukare, såsom familj, vänner och arbetskamrater, se figur.

Det finns hjälp och stöd att få genom s k anhörigprogram. Man får förståelse för sin situation och verktyg för att komma ifrån beteendet som möjliggör missbruket. Först då kan man bli en möjliggörare för rehabilitering och stötta missbrukaren att börja sin väg mot nykterhet.

Professionell hjälp finns att få
De senaste 5 åren har Valet utbildat och hjälpt flera tusen anhöriga att bli möjliggörare för rehabilitering. Personalen på Valet har själva levt I närheten av människor med alkoholproblem.

–Vi vet hur det känns att leva med oro, rädsla och förundran över vad som håller på att hända. Som anhörig till en alkoholist har vi mött lögner och upplevt besvikelsen över löften som inte infriades. Efter hand såg vi hur drickandet blev värre trots löften om bättring. Vår oro ökade och vi var ibland beredda att ge upp. Idag vet vi att det finns hjälp att få om man delar vardagen med en alkoholist, berättar Bosse Johansson, behandlings- och utbildningsansvarig på Valet.

Mer information:
Monica Gefvert och Bosse Johansson, Valet, tel 031-42 49 40

• Missbrukets kostnader för samhället är 150 miljarder kronor per år. Det är kostnader för produktionsbortfall, sjukskrivningar, förtidspensioneringar, olycksfall och kriminalitet.

• Inom den psykiatriska vården har hälften av patienterna alkoholproblem. En tredjedel av alla trafikdödade och hälften av alla drunknade är alkoholpåverkade. I var fjärde sjukhussäng ligger en patient med alkoholrelaterade sjukdomsorsaker. En femtedel av alla som söker akutvård är alkoholpåverkade. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på hela tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen och dödsfallen beror framför allt på alkoholpsykos, alkoholförgiftning och skrumplever. Förutom de fysiska följderna sätter missbruket också tydliga spår i vårt sociala liv. Vi ödelägger vänskap och äktenskap, förstör våra barns uppväxt och riskerar att missa arbete och bostad.

• LVM-vården (Lagen om vård av missbrukare) ger socialtjänsten möjlighet att skicka missbrukaren till behandling. Det handlar om tvångsplacering på ett s k LVM-hem där klienten kan stanna i max 6 månader. Under 2009 var de 13 till antal med sammanlagt 348 vårdplatser, vilket matchar dåligt med antalet behövande. 

• Efter LVM-hemmet ska vården övergå till vård i annan, frivillig form utanför institutionen. Det är Landstingen och kommunerna samarbetar när det gäller vård och behandling av personer som har ett missbruk eller ett beroende. Landstinget ansvarar för den medicinska vården. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att du ska få det stöd och den hjälp du behöver, exempelvis när det gäller boende och icke-medicinsk behandling. Det är här ekonomin kommer in. På grund av besparingar blir vårdplatserna färre liksom remitteringarna till öppenvården.