Helt seriöst – vart tar tiden vägen?! Om drygt en månad ska vi ta oss 30 mil runt Vättern och om knappt 2 månader ska vi simma 3 km i Vansbro. Tyckte nyss det var julafton. Sedan förra inlägget har det blivit 15 mil till på sadeln – varav 4 mil i 4-gradigt, regnigt och blåsigt väder. Kan nog med enkelhet säga att det var det mest otrevliga träningspass jag upplevt hittills.
Vansbrosimningen inför ”certifierad butik”, en slags vägledning som ska intyga om butikens kunnande, service, sortiment och utrustning. Första butik att bli tilldelad certifieringen är W-Dyk, en dyk- och vattensportbutik i Vansbro.
Det är också så här års som frågan kommer – vilka lopp ska du köra i sommar då? Nu gäller det att passa sig, att tänka sig noga för innan man svarar. Man skulle ju vilja köra alla de lopp som man har hittat på nätet under kalla och mörka vintermånader.
Jag ska försöka börja inse att jag faktiskt är rätt nöjd med mig själv. Idag var jag ute själv på ett 7 mil långt träningspass, tid ca 3 timmar plus 2 kortare pauser. Inte nog med att det faktiskt finns all chans i världen att klara ytterligare 61 mil på de kvarvarande 6 veckorna – jag har dessutom överkommit en del hinder.
Kanske är det snart dags för ditt första triathlon och du undrar lite vad är det du gett dig in på? Du ser dig omkring och de flesta har supercyklar, dyra löparskor som proffsen springer i. Men hur är det då med simningen? Nej, det snackas ganska lite simning i långdistanstriathlon (Vansbro Triathlon till exempel som är en halv Ironman). Det finns mycket att göra här i april.
För första gången arrangeras en tävlingsklass för parasimmare i sommarens Vansbrosimningen. Klassen är öppen för alla simmare med funktionshinder. Vansbrosimningen Parasim är en öppen klass för alla simmare med funktionshinder i en dam- respektive herrklass. Deltagare behöver tillhöra en idrottsförening som är ansluten till Svenska Handikappidrottsförbundet och ha en giltig licens.
Med 80 dagar kvar är över 10 000 deltagare är redan anmälda till Vansbrosimningens lopp 2015.
Det är inte klokt vad fort tiden kan gå. Om två månader hoppas jag att vi redan kommit i mål i Motala. Förberedelserna har gått både bra och dåligt. Bra tack vare en snäll och omtänksam kollega som har en Bianchi till låns i garaget. Den känns bra – och den ser snabb ut. Det som gått dåligt är väl att förkylningarna och sjukdomarna i det här huset avlöser varandra.
Oftast hamnar jag av någon oförklarlig anledning på de tävlingar där OS-stjärnorna finns med. Min första världscup var i spanska Banyoles 2012, där mötte jag Gwen Jorgensen, överlägsen i världen just nu, Erin Densham, 3:a på OS senast och Andrea Hewitt, den jämnaste kvinnliga triathleten under de senaste 10 åren.
Den som ökar volymen i sin träning har garanterat märkt av det. Tröttheten, ”fatigue”. Det sätter sig i axlarna, armar, ryggmuskler och framför allt i huvudet. Idag var det extraordinärt för mig. Fann fasen inte mycket kraft alls att trycka med och jag såg blev akterseglad både en och två gånger. Tredje veckan i rad med 20 km och det är inte förvånansvärt.
100 dagar kvar till Sveriges största lopp i öppet vatten. Vansbroveckan pågår 27 juni – 5 juli och huvudloppet Vansbrosimningen, 3000 meter, avgörs lördagen den 4 juli.
Simning är på många sätt en tacksam sport. Det är skönt att vara i vatten, det är kul att simma, det höjer syreupptaget vilket har många positiva hälsofördelar, det har en låg belastning eftersom en väger typ 2 kg och simningen tränar nästan alla muskler. Fokuset på överkroppen är också bra, eftersom den sällan belastas så mycket i vardagen vilket kan leda till atrofi på äldre dar.
