EU-parlamentet antog nya migrationslagar - igen

Idag bekräftade EU-parlamentet omröstningarna om de nya migrationslagarna som gjordes i det ansvariga utskottet i slutet av mars.

Den 28 mars klubbade EU-parlamentets ansvariga utskott LIBE igenom fyra olika lagförslag som ingår i den så kallade migrationspakten. Utskottet röstade också ja till att ge ansvariga förhandlare mandat att inleda slutförhandlingar med medlemsländerna i Rådet. Men inför EU-parlamentets plenarsammanträde denna vecka ifrågasatte de två grupperna längst ute på högerkanten, ID och ECR (där SD ingår), förhandlingsmandatet.

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk röstade idag som hon gjorde i utskottsomröstningen, det vill säga nej till tre av de fyra lagförslagen.

– Med min röst här i plenum vill jag markera att vi i Vänsterpartiet inte kan ställa oss bakom den nya migrationspakten, med undantag för det så kallade krisdirektivet, säger Malin Björk och förklarar:

– Genom dessa tre förslag tar man det sämsta av dagens flyktingpolitik och institutionaliserar det genom att göra det till EU-lag. Det handlar bland annat om rättsosäkra snabbkontroller vid gränserna och en utökad möjlighet att placera människor i förvar. Vi kommer att få se fler fängelseliknande läger som de som redan finns i Grekland. Vi kommer också att få se fler skamliga avtal med länder som Turkiet och Libyen.

Malin Björk är kritisk till ID:s och ECR:s agerande i arbetet med EU:s migrationspolitik.

– Extremhögern har inte ens varit med i förhandlingarna, och alla vet att det enda de vill är att helt stänga och militarisera EU:s gränser. Vänsterpartiet vill ha en europeisk lösning, men inte den som ligger på bordet. Den innebär att vi tar det värsta av vad som händer idag, och gör det till EU-modell.



Malin Björk hade hellre sett att EU tagit lärdom av erfarenheterna med kriget i Ukraina.

– Vänsterpartiet vet att Europa kan bättre än så här. Det har vi visat i mottagandet av ukrainska flyktingar, det är en oerhört viktig och värdefull erfarenhet.

De fyra lagförslagen som parlamentet röstade igenom var följande: Regler för hur personer vid EU:s yttre gräns ska granskas, asyl- och migrationsförordningen, procedur vid asylhantering och krishantering.

Nu kommer förhandlingar med Rådet att inledas. Resultatet av dessa förhandlingar ska därefter godkännas av medlemsländerna och av EU-parlamentet innan lagarna kan träda i kraft.