Palmyra – historien om ett hotat kulturarv

Under hela våren har världen nåtts av rapporter om hur kulturlämningar hotas av krig och politiskt motiverad förstörelse. Inte minst gäller det situationen vid staden Palmyra i Syrien. Med anledning av den aktuella situationen i området, väljer Medelhavsmuseet nu att ställa ut två antika gravskulpturer från Palmyra, som ingår i Världskulturmuseernas samlingar, och berätta historien om dessa och om stadens unika kultur.

Palmyra (Tadmor) ligger i den syriska öknen, halvvägs mellan Medelhavet och floden Eufrat. Oasen har varit bebodd sedan förhistorisk tid. Under några hundra år kring vår tideräknings början blomstrade Palmyra som knutpunkt för handeln på karavanvägarna mellan Östasien och Medelhavskusten.

Det antika Palmyras yta var ungefär 400 hektar, idag täcker ruinerna 40 hektar. Totalt bodde ungefär 150 000-200 000 invånare i Palmyra. Bland de mest välbevarade lämningarna finns en teater och en paradgata som ramade in den gamla karavanleden med fler än 375 kalkstenskolonner. Ett annat känt byggnadsverk är templet tillägnat Palmyras högste gud, fruktbarhets- och åskguden Bel.

Sydväst om stadsmurarna ligger gravar. De mest framträdande är ungefär 13 meter höga torn, släktgravar med så många som 300 gravplatser. Det finns också så kallade tempelgravar av vit kalksten, ibland rikt utsmyckade med väggmålningar.

Kulturarvet i Syrien är hotat
Det pågår krigshandlingar invid flera kulturlämningar, liksom politiskt motiverad förstörelse. Syriens sex världsarv har skadats eller hotats. Omvärlden fick den 21 maj i år veta att IS intagit Palmyra. Den syriska museimyndigheten har flyttat föremål från museet i Palmyra till huvudstaden Damaskus, men hotet om förstörelse av den antika staden kvarstår.

Illegala utgrävningar och handel med stulna kulturföremål har ökat kraftigt i Syrien sedan 2011. Detta följer ofta i spåren av krig. Kaos och fattigdom gör det lättare för kriminella nätverk att agera. Unesco rapporterar att också IS ägnar sig åt illegal handel.

Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara av enastående stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i Världsarvskonventionen från 1972.

Det materiella kulturarvet skyddas av internationella konventioner inom Unescos ram. År 1954 skrevs konventionen till skydd för kulturlämningar i krig. Den förbjuder all typ av förstörelse som inte är militärt motiverad av försvararna.

Unesco drog i mars i år igång en global kampanj, #Unite4Heritage. Kampanjen syftar till att skydda kulturarv och kulturell mångfald som hotas av våld och extremism. UNESCO använder sociala medier för att skapa en rörelse som stödjer skyddandet av kulturarv.
Läs mer om #Unite4Heritage här.

I Sverige har Riksantikvarieämbetet påbörjat ett arbete med att intensifiera insatserna för att motverka den illegala handeln med kulturföremål.

Läs mer om Palmyra på Unescos världsarvslista.

För mer information kontakta: Tina Sjögren - pressansvarig Världskulturmuseerna tina.sjogren@varldskulturmuseerna.se, 0703-16 73 97