Pressmeddelande -
Klimatförändringen och smältande isar pressar
Idag finns det uppskattningsvis 20 000 till 25 000
isbjörnar i världen. Men de senaste studierna visar
att två tredjedelar av bestånden riskerar att krympa
kraftigt till 2050 till följd av den globala uppvärmningen
och issmältningen i Arktis. Förändringarna syns nu
tydligt i ryska Tjukotka, där isbjörnsvandringen
uteblev i vintras.
- Under de senaste 10 åren har havsisens utbredning
minskat dramatiskt längs Tjukotkas kust. Under 2007
var sommarisen helt borta, och vinterisen frös till
minst två månader senare än normalt. Havsisens
frånvaro påverkar ekosystemet, vilket i sin tur påverkar
både djurens och tjuktjernas liv, säger de ryska
forskarna Andrei Boltunov och Viktor Nikiforov som
är på Sverigebesök.
Andra hot förutom den globala uppvärmningen är
spridning av kemikalier och olaglig jakt.
Det är dyrt och svårt att räkna isbjörn och få globala
inventeringar har gjorts. 2004 gjorde Norge och
Ryssland en räkning i Svalbard och Barents Hav.
För isbjörnarna i Tjukotka som delas mellan Alaska
och Ryssland är osäkerheten stor.
- Beståndet uppskattades till cirka 2000 djur, vilket är
ett stort bestånd, men det är troligen en nedgång
jämfört med tidigare, säger Andrei Boltunov, forskare
och ledamot i Internationella naturvårdsunionens
(IUCNs) expertgrupp för isbjörn.
Effekterna av klimatförändringarna syns redan på Tjukotka.
Normalt finns 200-300 isbjörnar på Wrangelön sommartid.
De följer sedan den ryska kusten österut mot Berings Sund
där det finns gott om sälar och vikare att jaga under vintern.
Men under 2007 kom aldrig den stora isbjörnsvandringen
igång, eftersom havet aldrig frös till.
Tjuktjerna vet inte vart de har tagit vägen. Hundratals
isbjörnar är antagligen kvar på Wrangelön eller utspridda
på havsisen längre norrut, säger Andrei Boltunov. En
effekt är att isbjörnarna svälter då de fastnar på land
och därmed föder färre ungar.
WWFs isbjörnspatrull (UMKY-Patrol) bildades 2006 efter
tips om att byn Vankarem i Tjukotka besöktes av flera
hundra isbjörnar. Förutom att skydda byns befolkning
genom att hålla isbjörnarna utanför samhället och lägga
ut mat i form av valrosskadaver är patrullen effektiv
mot illegal jakt. Isbjörnsjakt förbjöds redan 1956 i Ryssland,
men troligen dödas 150-200 djur illegalt i landet.
En WWF-undersökning visar att den illegala försäljningen
på Internet uppgår till 100-150 isbjörnsskinn varje år.
Mer än hälften kommer från Tjukotka. Tjuvjägaren får
uppskattningsvis drygt 3 000 svenska kronor, mellanhanden
i Anadyr eller Murmansk säljer sedan skinnet vidare för det
dubbla priset, och vid slutdestinationen i Moskva eller
St. Petersburg är skinnet värt mer än 30 000 kronor.
WWF påpekade för den ansvariga ministern i Moskva
att den illegala jakten på isbjörn är kriminell, som sedan
skickade ut ett direktiv till alla arktiska regioner.
2006 rapporterade polisen de två första fallen av
tjuvjakt på isbjörn
- WWFs isbjörnspatrull har nu kommit igång på allvar
och den illegala jakten har på bara två år minskat
kraftigt, säger Viktor Nikoforov, programchef på ryska
WWF.
WWF har anställt de mest erfarna jägarna i Tjukotka
som känner tjuvjägarnas alla knep. När jägarna i
isbjörnspatrullen meddelade att de definitivt är emot
all illegal jakt gav det effekt. Isbjörnspatrullen kan
dyka upp var som helst utan att någon är förvarnad.
WWF Ryssland har nu anställt fler erfarna jägare på
andra ställen längs den ryska arktiska kusten.
Framtiden för isbjörnen världens största landrovdjur
är osäker.
- På sikt riskerar den globala uppvärmningen att leda
till att isbjörnarna kraftigt minskar i antal. Men om vi
börjar agera nu kan vi minska koldioxidutsläppen och
rädda isbjörnen kvar i sin nuvarande miljö, säger
Tom Arnbom, biolog och Arktisansvarig på WWF.
Läs mer på www.wwf.se
Bilder för fri nedladdning på isbjörn och isbjörnspatarullen
finns på www.wwf.se
Frågor och anmälan till:Viktor Nikiforov, WWF Ryssland
Tfn: +7 985 23 19 193
Andrei Boltunov, medlem i IUCNs expertgrupp för isbjörn
Tfn: +7 903 27 19 093
Ola Jennersten, programchef internationell naturvård WWF
Tfn: 08-624 74 32, 070-555 14 02
Tom Arnbom, WWFs Arktisansvarig
Tfn: 070-554 40 66
Marie von Zeipel, pressansvarig WWF
Tfn: 08-624 74 03, 070-629 10 77
Ämnen
- Miljö, energi