Välkommen till ​40 år senare - en fotoutställning i Ulricehamn om bebyggelsens förändring

Välkomna till "40 år senare" - en fotoutställning om bebyggelsens förändring i Ulricehamn och om vad byggnaderna kan berätta om vår historia.  
Välkomna till invigningen av utställningen "40 år senare"
17 september kl 15.00 utanför apoteket på Storgatan 1 i Ulricehamn..
Utställningen pågår 17 september - 22 oktober, den är producerad av Västarvet i samarbete med Ulricehamns kommun.

Utställningen handlar om vilka konsekvenser flera, i sig små, beslut får när de staplas på varandra under lång tid. Vad blir det sammanlagda resultatet av många små förändringar? Vad leder våra tiders renoveringsiver till? Detta är frågor som är aktuella i ”40 år senare”, en fotoutställning om bebyggelsen i Ulricehamns stadskärna och hur den har förändrats sedan 1970-talet. 

- Det började med att vi hade alla de här fantastiska svartvita fotografierna från sjuttiotalet i vårt arkiv i Vänersborg, säger Västarvets byggnadsantikvarie Carina Carlsson. Vi hade länge funderat på hur vi kunde använda den här bildskatten. Kan vi med dem som utgångspunkt studera vad som hänt sedan dess och hur den utveckling som sker i samhället påverkar hur våra städer kommer att se ut i framtiden, fortsätter hon.

Utställningen utgår från ett forskningsprojekt som genomförts av Västarvet och Göteborgs universitet sedan 2013. Projektet bygger i sin tur på fotografierna från Älvsborgs länsmuseums gamla arkiv. Fotona togs under en inventering av Ulricehamns stadskärna år 1973, 40 år senare har Västarvet nu gjort en studie där samma bebyggelse fotograferades på nytt, från samma vinkel som 1973.

I studien ingår 229 byggnader som fanns på 1970-talet, de flesta längs Storgatan och Bogesundsgatan. I utställningen vill vi väcka frågor kring husen och gaturummens förändring genom åren och vad de betyder för samhället idag. Vissa av byggnaderna har kulturhistoriska värden och är viktiga att bevara. Samtidigt förändras stadsbilden ständigt och påverkas till exempel av nya trender och förändrade köpvanor

När det kommer till faktiska bygglovsärenden görs en avvägning mellan flera olika intressen. Fastighetsägare och de kulturvårdande institutionerna tycker inte alltid lika. Det är svårt att svara på vilka intressen som i slutändan väger tyngst, men att det sker kompromisser är tydligt. Förändringarna beror på många olika faktorer, till exempel varierar det mellan kommunerna beroende på hur tjänstemän och politiker i plan- och byggnämnder engagerar sig och enas om särskilda förhållningssätt. I Ulricehamn har det till exempel funnits en tydlig och enad ambition om att bevara stadens trähuskaraktär.

Projektet visar  att skyddet för byggnader och miljöer med kulturhistoriska värden generellt är svagt i alla kommuner. De senaste decennierna har det varit relativt lätt att få lov att göra ändringar som i slutänden sänkt det kulturhistoriska värdet. Flera av de byggnader som ansågs ha höga kulturhistoriska värden på 1970-talet är borta idag. Ett tydligt reultat i studien är  att enkla industri- och hantverksmiljöer i princip raderats helt från stadskärnorna under de fyrtio år som gått.

- Som bebyggelseantikvarie skulle jag önska att alla känner till vad det innebär att en byggnad har kulturhistoriska värden – att det här är en byggnad/miljö som ska bevaras för att den har något att säga om vårt samhälles historia. Givetvis ska inte alla hus bevaras, men alla typer av byggnader kan komma ifråga. En byggnad eller miljö med kulturhistoriska värden kan knyta oss samman med historien och förankra oss i det som passerat men som ändå fortsätter att beröra, säger Carina Carlsson.

Utställningen produceras av Västarvet i samarbete med Ulricehamns kommun och finansieras av Riksantikvarieämbetet.

Den fullständiga studien kommer att publiceras under hösten 2015. och presenteras bland annat på Byggnadsvårdens konvent i Mariestad i oktober.

Kontaktperson Carina Carlsson
carina.m.carlsson@vgregion.se

Tfn: 010-441 42 64 Mobil: 0730-88 72 60