Gå direkt till innehåll
Karl-Erik Calderon visar markvärmecentralen på Kyrkbacken.
Karl-Erik Calderon visar markvärmecentralen på Kyrkbacken.

Pressmeddelande -

Stor elbesparing på markvärmen i Västerås

Västerås stad har sparat 149 megawatttimmar el på att senarelägga starten av markvärmen. Genom engagemang och kunskap hos personalen har Teknik- och fastighetsförvaltningen lyckats skjuta fram starten av markvärmen med 34 dygn. Detta har gett en besparing på både el och skattepengar.

Den normala rutinen är att markvärmen är i drift från den 15 oktober till 15 april. Att senarelägga starten är en avvägning som kräver kunnande och precision då det finns risk att systemet fryser sönder om man väntar för länge.

Det är fjärrvärme som värmer vattnet i markvärmeledningarna, drygt en tredjedel är returvärme som redan har värmt husen och är på väg tillbaka till kraftvärmeverket. Man tar alltså vara på den värme som finns kvar i systemet för att värma gatorna. Det är enbart cirkulationspumparna som pumpar runt vattnet i rörsystemet som går på el.

- Ett normalt år är inte elförbrukningen det som vi har huvudfokus på eftersom det är en relativt liten del, men med anledning av det ansträngda läget på energimarknaden ville vi göra vad vi kunde för att spara el, säger Karl-Erik Calderon som är ingenjör på Västerås stad och har ansvar för markvärmen.

Besparing i både elförbrukning och skattekronor

149 megawatttimmar (MWh) eller 149 000 kilowatttimmar (kWh) har man sparat. Det motsvarar årsförbrukningen för cirka sju eluppvärmda normalstora villor enligt snittförbrukningen för dessa (20 000 kWh/år enligt Mälarenergi, SCB). För staden är detta en besparing på cirka 150 000 kronor.

För att göra detta möjligt har personalen noga bevakat väderprognoser såväl dagtid som kvällar och helger för att kunna slå på markvärmen i tid. De har haft is i magen, men även behövt bevaka så att de kunde sätta i gång driften några dagar innan det blev kallt. Markvärmen styrs från elva stycken markvärmecentraler. Det tar lite tid att slå på alla och det var även viktigt att ha en marginal om någon av pumparna inte skulle ha startat som det var tänkt.

- Jag är mycket nöjd med resultatet. Det är en betydande elenergimängd som vi har sparat. Jag ser fram emot att möjligen kunna korta driftsäsongen till våren och stänga av tidigare än normalt om vädret tillåter, säger Karl-Erik Calderon.

Vilka är utmaningarna med att vänta med att starta driften av markvärmen?

- Utmaningen är att vi inte kan vänta för länge för då finns risk att systemet fryser. Eftersom vi av miljöskäl har rent vatten i markvärmerören, alltså utan något frysskydd, så kan de lätt frysa. Har det väl frusit kan det bli skador som är svåra att reparera.

Alla markvärmerör ligger cirka tio centimeter under markytan och är trycksatta och vattenfyllda året runt. Detta för att de inte ska påverkas av tung trafik och andra belastningar. Anledningen till att man som rutin brukar slå på markvärmen den 15 oktober är att minska risken för att det ska hinna bli kallt så att rören fryser. I år gjordes dock en extra insats med att bevaka temperaturen så att man kunde spara så mycket el som möjligt nu när läget på elmarknaden är ansträngt. Det milda vädret bidrog förstås till att denna besparing kunde göras.

Kontaktperson (nås under onsdagen 14/12)
Karl-Erik Calderon, ingenjör Gatu- och parkenheten Västerås stad
021-39 19 13, 072-085 84 08
karl-erik.calderon@vasteras.se

Ämnen

Regioner

Västerås stad
Stadshuset, Fiskartorgsentrén
721 87 Västerås