Biskop Mikael Mogren: Ur reformationen kom friheten att förändra

Över hela världen uppmärksammas i år Reformationsåret. Det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp teser på slottskyrkans port i Wittenberg och inledde en av historiens största idéhistoriska och politiska förändringsprocesser. Reformationen blev startbanan för nya tankemönster och samhällsstrukturer. I Sverige stod Västerås stad och stift i centrum för reformationen. Genom 1600-talsbiskopen Johannes Rudbeckius skapades också förutsättningarna för den svenska välfärdsstaten.

En viktig förhistoria till det Sverige vi har i dag är reformationen. Reform betyder att former förändras. Eller snarare, de kommer i form, och vi återtar de former som gått förlorade. Reformationen är samlingsnamnet på den långa process som fick rejäl fart under 1500-talet och i vars följder vi ännu lever. I andra sammanhang kallas samma utveckling för renässans vilket betyder pånyttfödelse. Oavsett om vi talar om reformation eller renässans så är grunddragen likartade: Utveckling sker genom att föra samman gamla erfarenheter i nya kombinationer och till det krävs människor som upplever sig fria att förändra. Friheten att förändra har funnits i historien. Det visar exemplen från reformationen.

I sitt hem på kortsidan av Piazza Farnese i Rom skrev Peder Månsson som senare skulle bli biskop i Västerås om de förändringar som börjat i den tyska staden Wittenberg kring munken Martin Luther. Året var 1518 och det är första gången reformationen finns belagd på svenska språket. Det var just i Västerås stad och stift som många av de centrala händelserna längre fram utspelade sig. På riksdagen i Västerås 1527 tog reformationen fart och på riksdagen i Västerås 1544 blev den befäst. Det var en blodig tid: Västerås belägrades, upproren avlöste varandra ute i stiftet, och både biskopen och domprosten avrättades på kungens befallning. Peder Månsson fick flytta till Västerås från Rom, eftersom han utsågs till den avrättade biskopens efterträdare.

Precis som Peder Månsson noterade när han bodde i Rom, hade reformationen sitt ursprung i Wittenberg. Den utgick från den tankesmedja som bildats i kretsen kring Martin Luther. Där ingick akademiker, förrymda nunnor och även konstnärer.

Martin Luther var frånbörjan juridikstudent, men sadlade om och blev en hängiven augustinermunk. Han tryckte in sin hängivenhet i bibelforskningen som var en av den tidens progressiva vetenskaper, och det är som bibelforskare Luther gör sin livsomvälvande upptäckt: När han läser Romarbrevet, Paulus mest centrala text, då inser han vad nåd är. Gud ger människan nåd gratis, utan att kräva motprestationer. Guds relation till människan beror, som Luther sa, på nåden allena. Goda handlingar och arbetskapacitet kan påverka mycket, men för Gud behövs varken våra förtjänster eller prestationer. I sin tjänst för sina medmänniskor, är varje människa med i det allmänna prästadömet, menade Luther. Motsatsen, alltså att enbart arbeta för egna jag-projekt och blunda för det gemensamma, såg Luther som själva ursynden.

Luthers upptäckt innehöll en människosyn där fattiga pigor med barn utan kända fäder var lika mottagliga för Guds nåd som drottningar och abbedissor. De vallfarter, avlatsbrev, vigningar och välsignelser som hade haft stor betydelse i den medeltida människans kamp för Guds godkännande, sattes ur spel. Enligt Luther var smedens slag mot städet en lika gudomlig klang som kyrkklockorna. Den som var prästvigd hade andra uppdrag och annat ansvar än en lagårdspiga, det erkände Luther, men inför Gud och Guds nåd var de lika.

Efter sin upptäckt var Luther fri att förändra. Han behövde inte längre leva i celibat för att tjäna Gud. Katharina von Bora, en nunna som rymt från sitt kloster i en silltunna, blev hans hustru. Tillsammans skapade de den första öppna prästfamiljen i 1500-talets Västeuropa. Käthe, som hon kallades, blev inte ytterligare en av de många hemlighållna prästbarnens mödrar. I stället kunde hon öppet och legalt stå tillsammans med sina barns far och agera som hushållets ledare, sin makes medarbetare och kyrkans stöttepelare. På senare tid har flera forskare uppmärksammat vilket genombrott det var när reformationens prästfruar klev fram i historien. En av forskarna är finsk-amerikanskan Kirsi Stjerna, professor i kyrkohistoria i Los Angeles. Hon har visat vilken kvinnokraft som kom loss i och med reformationen. Överhuvudtaget är det svårt att tänka sig kvinnorörelsens sentida landvinningar med kvinnor som poliser, domare, präster, militärer, utan detta första steg.

Under århundradena före reformationen hade Europa pyrt av proteströrelser som hävdade att alla döpta, inte bara prästerna, skulle få ta emot och dricka av nattvardsvinet. Upproren hade också hävdat rätten att få läsa Bibelns böcker på sitt eget språk. Luther gick långt i sin radikalitet: Det språk han använde för att översatta Bibeln var den tyska som talades i tvättstugor och som skrålades på krogar. De folkliga, mustiga formuleringar han lyfte in i Bibelns berättelser har visat sig mycket hållbara. Lutherbibeln gäller fortfarande som portalverket i den tyska språkutvecklingen, jämförbar med Shakespeares betydelse för engelskan. Samma princip använde Luther i musiken: Han tog de låtar som spelades på logdanser och som trallades i köken, och skrev nya texter. Så tillkom den evangeliska psalmboken.

Under 2017 kommer Centraleuropa att präglas av uppmärksamheten kring de 500 åren av reformation. Många minns påvens besök i Lund i oktober förra året och det mötet var en viktig markering av att i framtiden kan vi inte bygga våra identiteter i kontrast mot någon annan. Tiden är förbi då romersk-katolska kyrkan sågs som en mörk fond till ljusets segrar i reformationen.

Reformationsåret 2017 är inte en markering mot några andra, utan en inbjudan att bygga en gemensam framtid med utgångspunkt i den historia som fortfarande påverkar oss. I Tyskland har förberedelserna för 2017 pågått i tio år med ett specifikt tema för varje år i "die Lutherdekade". Fokuseringen på 1517 beror på att det året offentliggjorde Luther sina 95 teser om kyrkans reformation. Däremot är det osäkert om han verkligen spikade dem på dörren till slottskyrkan i Wittenberg. Oavsett deras montering, innebar teserna ett reformprogram för den romerska kyrkan och flera av teserna var rent socioekonomiska i sin radikala fördelningspolitik. Det är lätt att glömma att reformationen även var en startpunkt för bygget av välfärdsstater.

Händelserna runt året 1517 innebar början på slutet för den latinska enhetskultur som byggde katedraler och uppförde riddarborgar. Reformationen gav skjuts åt drömmar om självstyrande europeiska nationer, utan inblandning från påven och kejsaren. Just året 1517 utropades Selim I till sultan över det Osmanska riket (föregångaren till dagens Turkiet) och hans styre drev på maktförskjutning, kulturell innovation, flyktingvågor och hotbilder mot Europa. Selim I:s expansionspolitik fanns alltid i bakgrunden till det snabba händelseförloppet och den lätt uppdrivna tidsandan.

Tittar vi närmare på situationen i Västerås, Köping och Arboga så var städerna centralorter i infrastrukturen. Järnet från Bergslagen, kopparn från Falun och från 1500-talet även silvret från Sala, var beroende av utskeppningshamnar. Västerås var på samma gång både fogdesäte och stiftsstad. Det räcker att titta på domkyrkan så upptäcker vi vad rikedomarna från berggrunden kunde bekosta: Fem magnifika altarskåp av yppersta klass förvaras sedan senmedeltiden i domkyrkan. Det är en exceptionell samling, även internationellt, och som forskningsfält står altarskåpen bokstavligt öppna för framtida undersökningar.

Västerås domkyrka är sedan åtminstone 1100-talet biskopskyrka för landskapen Dalarna och Västmanland. Längst i norr i Västerås stift finns kalfjäll och renbeten. Centralt i stiftet ligger då som nu Siljansbygden där det redan under 1500-talet var folkrikt. Bergslagen och jordbruksbygderna utgjorde stora markområden. Längst söderut i stiftet, vid Mälarens och Hjälmarens norra stränder, märktes den medeltida riddarkulturen. Tydligast var kanske Ängsö slott som med sin palatskyrka och sin grevliga domsrätt stod som en nordlig utpost för kontinentaleuropeisk feodal riddarkultur. Det var samma kultur som uppförde de många medeltidskyrkorna runt Västerås, Köping och Arboga.

I Västerås var året 1517 kulmen på en konstnärlig blomstringstid. De fem altarskåpen var på plats. Sankt Davids reliker hade flyttats från Munktorp till domkyrkan och relikernas närvaro manifesterades genom bilder på det stora högaltarskåpet. Stenskulptörer och skickliga hantverkare hade sina verkstäder i Västerås. Pälshandlaren Jörgen Buntmakare skänkte det året en kalkstenstavla med instruktioner till alla pilgrimer som förväntades till staden och tavlan monterades på den sektion av domkyrkan som byggts färdig just 1517. Det är samme Jörgen Buntmakare som nu återuppstår i Västerås domkyrka under Reformationsårets stora utställning ”Reformation pågår – en utställning om konflikt, språk och samtal”. Den svenska härskardynastin, Stureätten, hade Västerås domkyrka som sin gravkyrka och snidad ovanför högaltaret knäfaller än idag ättens centrala kvinna, Kristina Gyllenstierna, i sin guldskimrande kjortel. Katedralernas och riddarnas tid hade nått zenit, även i Västerås, när Luther satte reformationen i rullning.

Mot den här bakgrunden är den kommande historien inte underlig. Det gällde för den nye kungen Gustav Vasa att först säkra Västerås och dess omland, eftersom Västerås stift var en stark maktbas för oppositionen mot kungen. Det är skälet till att de avgörande reformationsbesluten tas i Västerås 1527 och 1544. Samtidigt utgår tre uppror från Dalarna av vilka det första leds av domprosten och biskopen i stiftet. Det är därför Gustav Vasa ger order om att båda ska halshuggas.

Reformationens idéer blir på allvar omsatta i Sverige ungefär 100 år efter Luthers teser. Det börjar i Västerås 1619 när Johannes Johannis Rudbeckius kommer till staden som biskop. Han startar 1623 Sveriges första gymnasium och i bostaden driver hustrun, Magdalena Hising, den första allmänna flickskolan. Han organiserar sjukvård, fortbildningar, pensioner, domkapitel, bibliotek, musikskolor och kulturminnesvård. När vi idag passerar statyn av den stadige biskopen utanför domkyrkan, är det säkert många som skänker honom en tacksam tanke för den välfärdsstat vi alla präglas av i Sverige.

Rudbeckius mest avgörande insats är kanske att han startade den svenska folkbokföringen. Det skedde genom att varje församlingspräst skulle förteckna samtliga invånare i socknen. Till idag är det socknarna (numera omorganiserade till kommuner och landsting) som i enlighet med Rudbeckius vision garanterar skola, vård och omsorg i Sverige. Strukturen för Rudbeckius väldiga samhällsinsats var reformationens fokus på den enskilda människans lärande, värde, vård och omsorg.

Reformationen gav starka impulser till samhällsbygget i Nordeuropa. Samhällsbygge är ett gemensamt delande och ska det fungera behövs det språk. På 1500-talet var visionen att varje människa skulle ha rätt att läsa Bibeln på sitt eget språk, vilket gjorde det nödvändigt att lära sig läsa. Språk är också förutsättningen för samtal. Under Reformationsåret 2017 är det hög tid att fortsätta samtalen om vår gemensamma framtid. Vi behöver erövra vår historia för att kunna mötas i nuet och bygga en gemensam framtid. Det är hög tid att blicka bakåt för att kunna se framåt, eftersom förankring och förnyelse hör ihop. I ett Sverige som just nu står inför många utmaningar kan det ge kraft och inspiration att fira den svenska välfärdsstatens förutsättning: Ur reformationen kom friheten att förändra.

Mikael Mogren, biskop i Västerås stift