KING i skogen ska ge svar

Du har säkert sett det själv: ristningar i träd, gamla raserade lador mitt i skogen eller rösen med stenar. Det är bland annat sådant som projektet Kulturarvet i Nordskandinaviska gammelskogar, KING, ska ta fasta på. I två dagar har representanter från Skogsstyrelsen, högskola och museer i Helgeland i Norge och Västerbotten i Sverige, samlats för att lägga upp arbetet med ett gemensamt projekt som ska öka kunskapen om spår och lämningar i våra skogar.

– Vi vill öka förståelsen för hur naturen och skogen har varit brukad genom tider, säger den norska projektledaren Jostein Lorås från Högskolan i Nesna. Karin Johansson vid Skogsstyrelsen är huvudprojektledare och är lika entusiastisk:

– Det är mycket givande att utbyta kunskaper och erfarenheter mellan Norge och Sverige och mellan projektpartners. Vi hoppas att det leder till att fler kulturlämningar i skogen bevaras för framtiden.

Under de kommande två åren ska områden runt Fredrika i Västerbotten och ett utvalt område i Helgeland att särskilt undersökas. Projektet vill lyfta fram de snart bortglömda lämningar som finns i skogen. I takt med att många gammelskogar försvinner går också spåren förlorade.

Skogsstyrelsen i Sverige är projektägare. Projektet medfinansieras av EU:s regionala utvecklingsfond Botnia-Atlantica samt från norska statliga interregionala medel. Medverkande är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele, Länsstyrelsen i Västerbotten, Högskolan i Nesna och Helgeland museum.

– För oss som museum är det roligt att tänka utanför fyra väggar, att titta på lämningar i skogen och inte bara sådant som går att bära in och visa upp i ett rum, säger Ansgar Kleven från Helgeland museum.

Kunskapsspridning i fokus
En stor del av träffen i Storuman ägnades åt diskussioner om hur kunskap ska kunna spridas till allmänheten. Genom exkursioner och träffar med lokalbefolkning vill projektägarna samla in nya data och uppmärksamma skogsägare om hur man kan vårda sina kulturskatter.

Förarbete 2011
Redan under 2011 påbörjades arbetet, då med fokus på metodutveckling. Nu är deltagarna redo att arbeta mer resultatinriktat och fördjupat. Arbetet börjar med källforskning, innan det blir dags att ge sig ut i fält i vår och sommar. På svenska sidan är det främst Käringberget i Fredrika som står i fokus. Arkeolog Erik Sandén vid Västerbottens museum berättar varför:

– Käringberget är intressant för oss. Det är ett område med gammal skog och vi känner till några samiska barktäkter. Den samiska kulturen är viktig i projektet, vi har dålig kunskap om samisk skogsanvändning. Vi hoppas fylla några kunskapsluckor nu.