Rapport om svensk forskning kring hälsoeffekter av elektromagnetiska fält

Styrkeområden finns inom epidemiologisk forskning – men det internationella samarbetet kan bli bättre. Forskningen i Sverige kring hälsoeffekter av elektromagnetiska fält håller generellt en tillfredsställande vetenskaplig kvalitet. Särskilt långt framme ligger viss epidemiologisk forskning, d v s studier kring sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. I kombination med de högklassiga svenska registerdata som finns skulle forskningen kunna ge viktiga bidrag till den internationella kunskapsuppbyggnaden om hur elektromagnetiska fält påverkar vår hälsa. Detta är några av slutsatserna i en rapport om forskningen på området. Rapporten är resultatet av ett uppdrag från regeringen. Den har gjorts av en oberoende expertgrupp som tillsatts av Vetenskapsrådet. Rapporten innehåller en kvalitetsvärdering av forskningen och en analys av vissa problem inom forskningsområdet. Observera att ingenting i rapporten sägs om elektromagnetiska fälts eventuella farligheter för hälsan. Bred forskning med svårigheter Den nationella och internationella forskningen på området är omfattande och karakteriseras av kunskapsuppbyggnad utan stora språng. Forskningen är förbunden med betydande svårigheter som kan leda till oenighet om problemformulering och tolkning av resultat, liksom till komplikationer när resultaten ska kontrolleras. Forskningen i Sverige skiljer sig inte till karaktären från den i andra länder. Det finns ingen anledning att förvänta sig att en kortvarig och koncentrerad satsning skulle ge resultat som på något avgörande sätt skulle påverka bedömningen av eventuella hälsoeffekter. Författarna till rapporten menar att det inte är meningsfullt att göra någon speciell satsning inom området. Tio svenska grupper delar på 20 milj kr/år I Sverige finns ca tio grupper med tillsammans mer än 80 personer som bedriver forskning inom området. Till förfogande finns minst 20 miljoner kronor per år. Ca 80 procent kommer från offentliga svenska medel, ca 10 procent från internationella finansiärer och ca 10 procent från bransch- och intresseorganisationer. Kvalitetsvärderingen visar att det i Sverige finns särskilt goda förutsättningar för att i internationellt samarbete bedriva långsiktig forskning baserad på epidemiologisk metodik. Tillgången till registerdata av olika slag i Sverige utgör en värdefull källa. Långsiktighet i forskningen är väsentlig för att eventuella långtidseffekter ska kunna upptäckas (som utveckling av cancer, Alzheimers sjukdom etc). Det finns även en potential för forskning om cellbiologiska mekanismer, d v s forskning som syftar till att förstå vad som händer inne i cellerna vid påverkan av elektromagnetiska fält. Ett par framstående grupper Med enstaka undantag håller svenska forskargrupper en tillfredsställande vetenskaplig kvalitet, men det internationella utbytet och samarbetet är i de flesta fall alltför begränsat. Ett markant undantag när det gäller internationella kontakter utgör gruppen kring Anders Ahlbom och Maria Feychting vid Karolinska institutet i Stockholm. Det är en metodologiskt stark och drivande grupp inom epidemiologin med stor internationell genomslagskraft. Vid Arbetslivsinstitutet i Umeå finns en erfaren och aktiv forskargrupp med breda intressen (epidemiologi, dosimetri, överkänslighet), ledd av Kjell Hansson Mild. Deras forskning är internationellt känd och respekterad, dock med begränsat internationellt samarbete. Slutsatser Det är angeläget att forskningen i Sverige bedrivs i internationellt samarbete med syftet att på bästa möjliga sätt bidra till den pågående internationella kunskapsuppbyggnaden inom området. Forskningen i Sverige bör därför inriktas mot de delområden där den högsta vetenskapliga kvaliteten och potentialen finns. Särskilt goda förutsättningar finns för att i internationellt samarbete bedriva långsiktig epidemiologisk forskning. I Sverige finns även en potential för forskning om cellbiologiska mekanismer. Bakgrund och hela rapporten Bakom rapporten står en oberoende expertgrupp med representanter från olika vetenskapsområden. Gruppen har även tagit in utlåtanden från internationella specialister och samtalat med berörda finansiärer, myndigheter, organisationer m fl. Hela rapporten finns att hämta i PDF-format på Vetenskapsrådets webbplats: www.vr.se/emf. Här finns även mer information kring arbetet, en förteckning över expertgruppen och de internationella granskarna, uppdraget i sin helhet m m. Kontaktpersoner Från expertgruppen: Göran Grimvall, professor i fysik, Kungliga tekniska högskolan, grimvall@theophys.kth.se, 08 - 553 78 160 Från Vetenskapsrådet: Margareta Larsson, analytiker, Margareta.Larsson@vr.se, 08 - 546 44 131