Fel bosättningsort ger 329 procent högre fastighetsskatt

Begränsningsregeln som innebär att endast 5 procent av inkomsten ska gå till fastighetsskatten gäller inte alla. Villaägarnas Riksförbund har vänt sig till Europadomstolen för att få ett fall prövat där en kvinna tvingas betala 329 procent högre fastighetsskatt än enligt begränsningsregeln. Hela 15,5 procent av hennes inkomst går till fastighetsskatt. En pensionerad kvinna i Göteborg tvingas i dag betala full fastighetsskatt för sitt radhus trots mycket låga inkomster och avsaknad av förmögenhet. Hon har separerat från sin man och är därför inte är bosatt i radhuset. Begränsningsregeln gäller endast om man bor permanent i det hus som beskattas. Med begränsning av fastighetsskatten skulle hon betala 2 800 kronor om året. Nu tvingas hon istället betala hela 12 000 kronor året. - Fallet visar på bristerna i det system regeringen byggt upp för att mildra effekterna av att fastighetsskatten inte tar hänsyn till möjligheterna att betala den. Finansminister Bosse Ringholm har vid ett flertal tillfällen sagt att ingen idag behöver betala mer än 5 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Det är inte sant. Många tvingas betala betydligt mer, säger Elisabeth Österman, som är förbundets vice förbundsdirektör. Kvinnan har nekats lägre fastighetsskatt av alla svenska domstolar upp till Regeringsrätten. Hennes hopp står nu till att med Villaägarnas Riksförbunds hjälp få rätt i Europadomstolen. Att hon inte omfattas av begränsningsregeln strider enligt förbundet framförallt mot artikel 14 i Europakonventionen samt tilläggsprotokollet från 1952 som säger att en stat inte får diskriminera sina medborgare utan legitimt syfte eller beröva dem deras egendom. Holland har tidigare dömts för diskriminering i ett fall där en pension sattes ned med 38 procent utan legitima skäl. Det saknas legitima skäl att ta ut extra fastighetsskatt av låginkomsttagare bara för att de inte bor permanent i husen. I det nu aktuella fallet är skatten 329 procent högre än vad den skulle ha varit om kvinnan hade varit bosatt på fastigheten. Regeringen kan enligt förbundet inte anses ha legitima skäl att straffbeskatta låginkomsttagare som äger hus där de inte bor permanent. Målet drivs av förbundets chefsjurist Ulf Stenberg som hoppas att målet ska medföra att begränsningsregeln utvidgas till att omfatta alla småhus oavsett om ägaren bor där permanent. - Detta är oerhört viktigt inte minst för landets fritidshusägare. De har på senare år drabbats hårt av höjd fastighetsskatt. Många fritidshusägare som är låginkomsttagare tvingas idag sälja sina fritidshus, säger Ulf Stenberg. ---------- För mer information kontakta gärna informationschef Jens Bjöörn tel: 08-626 01 11 mobil: 070-251 20 90 eller chefsjurist Ulf Stenberg tel 073-207 51 06.