Flyttskatterna bromsar bostadsmarknaden

Stigande flyttskatter hämmar utvecklingen på bostadsmarknaden. Det visar en
utredning som KTH utfört på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund som idag
presenteras i en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet. Värst drabbas de som skulle
behöva byta boende med varandra - unga barnfamiljer och pensionärer. » Ladda ner pressmeddelandet

I Sverige läggs fastighetsbeskattning på i flera olika situationer: stämpelskatt vid köp, löpande
beskattning av en (hypotetisk) avkastning på det kapital som finns investerat i huset och
realisationsvinstbeskattning på försäljning med vinst. Dessutom kan det finnas särskilda
avgifter för pantsättning av fastigheter.

- Att lägga tunga kostnader och "flyttskatter" på dem som väljer ett nytt boende är
problematiskt på flera sätt. Det hämmar rörligheten i samhället. I förlängningen påverkas hela
samhällsekonomin när en illa fungerande bostadsmarknad gör att allt färre människor vågar -
eller tycker sig ha råd - att flytta, säger Villaägarnas förbundsdirektör Hans Lemker.

Oavsett om man flyttar från stad eller från landsbygd, till bostadsrätt eller till villa, som
pensionär eller som barnfamilj är de tillkommande månadsutgifterna för en bostadsflytt
betydande. KTH:s utredning visar att i tre av åtta typfall var ökningen av månadsavgiften
2 400 kronor eller mer, och för hela 75 % av typfallen var den mer än 1 000 kronor.

För att underlätta bostadsbyte krävs en reformering av de komponenter som skapar
kostnaderna. Det handlar om reavinstskatten, stämpelskatten och avgifterna för pantbrev.

- I ett läge med djup finanskris, tusentals varsel och osäkerhet på bostadsmarknaden är frågan
akut. Löser vi inte detta riskerar bostadsmarknadens inlåsningseffekter att fördjupa
lågkonjunkturen. Finansdepartementet bör omgående ta fram förslag på hur staten kan
underlätta för människor att byta bostad, säger Hans Lemker.

Läs hela utredningen på www.villaagarna.se