Pressmeddelande -

Stark svensk nanoteknikforskning hämmas av svag näringslivskoppling

Sverige har flera starka, internationellt erkända forskningsmiljöer inom nanoteknik och den kommersiella potentialen är stor. Samtidigt är kunskapen svag kring hur nanoteknik kan lyftas in i applikationer och nå nya marknader. Det är några av slutsatserna i VINNOVAs nya rapport "Nanoteknikens innovationssystem". Nanoteknik handlar om att arbeta med material på atomär nivå, vilket ger möjlighet att utveckla nya unika egenskaper. I Sverige finns idag cirka 85 företag med koppling till nanoteknik. 34 är "rena" nanoteknikföretag, ofta högskoleavknoppningar med verksamhet uppbyggd kring nanoteknik. Övriga 51 företag använder nanoteknik i vissa av sina produkter. I internationell jämförelse är detta antal företag lågt. - För att utveckla nya nanotekniska innovationer så behöver fler företag engageras. Sverige har stor forskningskompetens men det krävs fler färdiga applikationer som är internationellt konkurrenskraftiga för att det ska ge tillväxt och nya jobb, säger Eugenia Perez, analytiker på VINNOVA och en av författarna bakom rapporten. ABB, Sandvik och Höganäs är exempel på storföretag som med hjälp av nanoteknik stärkt sin konkurrenskraft. Det finns dock också mindre företag i traditionella branscher, till exempel glastillverkaren Pilkington Floatglas, som ökat sin konkurrenskraft genom att använda nanoteknik i sina innovationer. Nanotekniken erbjuder stora möjligheter för många branscher, allt från självrenande glas till konstgjord hud. - Vi får troligen aldrig någon nanoteknisk bransch i Sverige med en grupp företag byggda kring tekniken. Istället blir nanoteknik oftast en ingrediens i nya produkter. En parallell kan dras till utvecklingen av e-handel - som först spåddes bli en bransch men sedan utvecklades till ett inslag och en teknik i olika befintliga branscher, säger Eugenia Perez, VINNOVA. Rapporten menar att nanoteknik har goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften för svensk industri. Då måste den dock kopplas samman med applikationskunskap och sättas i ett marknadsrelevant sammanhang. Staten kan här spela en viktig roll genom att skapa goda förutsättningar för företagen att ta vara på nanoteknikens möjligheter. Insatser behövs för att skapa incitament för näringslivet att våga undersöka möjligheterna. Insatser kan till exempel vara delfinansiering av forskningssamarbeten mellan akademi och näringsliv samt skattelättnader för forskning och utveckling. Marknaden för nanoteknik väntas, enligt vissa bedömare, nå 7 000 miljarder kronor och ha skapat över 2 miljoner jobb år 2015. Närmare 30 länder har utformat strategier och tagit initiativ för nanoteknisk utveckling. Även på EU-nivå har det lagts fram en strategi inom nanoteknik. Läs hela rapporten: http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-07-01.pdf För ytterligare information: Eugenia Perez, VINNOVA, telefon 08-473 31 66, eller Patrik Sandgren, VINNOVA, telefon 08-473 31 71. Henrik Brånstad pressekreterare VINNOVA 101 58 Stockholm tel 08-473 30 30 mobil 070-512 55 61 e-post henrik.branstad@VINNOVA.se www.VINNOVA.se

Ämnen

  • Politik

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Vår uppgift är att bidra till hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Det gör vi främst genom att ge bidrag till innovationsprojekt och till forskning som behövs för att utveckla nya lösningar. Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och innovation.

Presskontakt

Daniel Holmberg

Presskontakt Pressekreterare 08- 473 31 00