VINNOVA avvisar utredningen om förändrad statlig forskningsfinansiering

Ökad centralism och maktkoncentration är fel väg att gå inom den statliga forskningsfinansieringen. Det menar VINNOVA i sitt remissvar på utredningen av det statliga systemet för forskningsfinansiering. VINNOVA anser att förslagen inte bör genomföras eftersom de både saknar konsekvensanalys och innehåller en rad andra anmärkningsvärda brister.

VINNOVA avvisar i sitt remissvar bestämt utredningens förslag till omorganisation av det statliga systemet för forskningsfinansiering. Förslaget riskerar att allvarligt skada det svenska forsknings- och innovationssystemet. Den föreslagna organisationen karaktäriseras av stark centralism och maktkoncentration. En enda sammanslagen statlig finansiär skulle göra verksamheten tungrodd och äventyra samspelet mellan näringsliv, samhälle, forskningsinstitut samt universitet och högskolor. Dessutom riskeras en kraftigt minskad effektivitet under lång tid.

Utredningen saknar helt konsekvensanalys av förslagets effekter på verksamheten i den föreslagna myndigheten och på det nationella forsknings- och innovationssystemet. Utredningen utgår från en gammalmodig linjär modell av samband och samspel mellan forskning, innovation och effekter på tillväxt och samhällsutveckling. Därmed missar utredningen så gott som helt hur behov och problemställningar i näringsliv och samhälle ska mötas genom FoU i samspel mellan företag, samhällsföreträdare och forskare vid lärosäten och institut. Samhällsvetenskaplig forskning har sedan länge konstaterat det är ytterst sällsynt med linjära samband mellan forskning, innovation och effekter på näringsliv och samhälle.

Utredningen saknar också helt effektanalys och baserar sina förslag på ett administrativt inifrånperspektiv. Samverkan mellan finansiärer definieras i utredningen till exempel enbart som att det görs gemensamma utlysningar. Analysen underskattar och missar kraftigt det samspel som finns nationellt och internationellt, inte bara mellan de statliga forskningsfinansiärerna, utan även med andra finansiärer, till exempel stiftelser, andra myndigheter, näringsliv och samhälle. En konkret analys av samfinansiering och samarbeten visar tvärtom att VINNOVA och andra forskningsfinansiärer har ett betydande direkt samarbete, som inte alls diskuteras i utredningen. Det viktiga är de effekter som samspelet mellan olika finansiärers satsningar generar hos aktörer i forsknings- och innovationssystemet. Ibland behövs gemensamma satsningar, men oftast krävs istället kompletterande och samspelande satsningar. Utredningen har tyvärr baserat sin analys på en mycket ytlig genomgång av verkligheten. Därför kan den inte heller utgöra grund för att dra slutsatser om hur samspelet mellan finansiärerna bör och kan utvecklas.

VINNOVA avvisar de föreslagna omorganisationerna vad gäller VINNOVAs finansiering av arbetslivs- och transportforskning. För nyttiggörande är det avgörande för innovationsprocesser i företag och offentliga organisationer att kompetens från beteendevetenskap och samhällsvetenskap är nära integrerade med kompetens inom teknik och naturvetenskap. VINNOVA avvisar även tanken att program för att koppla små och medelstora företag till starka forskningsmiljöer, till exempel Forska&Väx, inte ska skötas av forskningsfinansierande myndigheter. VINNOVA avvisar också förslaget om att flytta ansvaret för miljöteknik till Formas. Miljöteknik kan inte ses som "en separerbar teknik". Att utveckla befintlig teknik som är miljömässigt hållbar är viktigt inom alla områden.

VINNOVA anser slutligen att det måste finnas minst två tydliga och kraftfulla finansiärer med nationella uppdrag: en för inomvetenskapligt motiverad, forskarinitierad, forskning och en för behovsmotiverad forskning och innovation. Denna princip ligger till grund för organiseringen av de flesta länders forskningsfinansiering. Särskilt framgångsrik i internationell jämförelse har organiseringen varit i Finland - som domineras av ett stort inomvetenskapligt inriktat forskningsråd (Finlands Akademi) och en cirka dubbelt så stor myndighet för behovsmotiverad forskning och innovation (Tekes). Samverkan och samspel mellan dessa myndigheter, baserad på respektive myndighets olika roller och uppgifter, är väl utvecklad.

Läs hela VINNOVAs remissvar: http://www.vinnova.se/upload/dokument/Om_VINNOVA/Remissvar/2008/Forskningsfinansiering%20-%20kvalitet%20och%20relevans.pdf

För ytterligare information: Per Eriksson, generaldirektör VINNOVA, telefon 0708-24 71 06.