​Användarna är redo - men var är systemen?

TV-spelsgenerationen har nu blivit läkare, sjuksköterskor och har anfra roller ute i sjukvården. Men vilka system möts de av? En webbenkät har gjorts bland underläkare, och det var 439 personer som svarade varav 79% var under 35 år.

I den beskrivande texten till ett av dagens seminarium så skrivs att det inte bara är dagens unga på väg ut på arbetsmarknaden som ser IT som en naturlig del av sin vardag. Enligt en undersökning som gjordes av SYLF (Sveriges Yngre Läkares Förening) så säger 83% av alla underläkare i Sverige att de mycket positiva till att använda digitala verktyg i sitt arbete, medan bara 17% anger att de är nöjda med sina IT-system.
Läs de där siffrorna igen!

83% av underläkarna anger alltså att de är missnöjda med sina IT-system. För är man inte nöjd så är man missnöjd. Det handlar inte om programmen de har på datorn hemma, eller i sina surfplattor eller smartphones. Det handlar om de system där de tillbringar många timmar av sin arbetstid, de system som ska hjälpa dem att utföra sitt arbete på ett bra sätt, de system som ska göra att sjukvården blir mer effektiv och att rätt patient får rätt vård i rätt tid, och på ett säkert sätt. Det är dessa system som de är så missnöjda med. Och jag förstår dem. Jag har själv fått möjligheten att titta lite i diverse journalsystem, som utgör en stor och viktig del för de flesta som arbetar inom sjukvården, och det är som att resa tillbaka till början av 90-talet, när familjen skaffade sin första Ambra 486 med en processor på 25 Mhz, och ett internminne på 500 MB, med Windows 3.1. Jag är uppriktigt förvånad över att de tusentals människor som arbetar inom sjukvården ska tvingas att arbeta i så omoderna system. Det måste gå att göra enklare.

Att SYLF nu tar ett grepp om hur yngre läkare ser på IT-stödet inom vården är ett viktigt steg för att utvecklingen ska gå framåt. Inom SLL läggs nästan en kvarts miljard på att sålla bland de ca 1600 IT-system som används. Det är också ett steg i rätt riktning.

I en blogg om användarvänlighet läser jag följande: “sjuksköterskor berättade att de hade räknat till 18 klick för deras vanligaste hantering av en patient och att en kollega hade räknat till 86(!) klick när patienten var funktionshindrad”. Räkna på det en stund så är det inte så svårt att förstå varför sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom vården har mycket att göra, och att de upplever att de inte hinner med patienterna. Jonas Ålebring som är vice ordförande i SYLF efterlyser att någon kommer ut och ser hans vardag, och kan konstatera att det är mycket tid som går åt innan ett möte med en patient. Journalsystemen är i praktiken som ett papper som digitaliserats. Informationsmängden är enorm och man har inte tagit tillvara på de möjligheter som ges med dagens teknik. Det går åt mängder av tid att sortera vad som är relevant.

Vi ses hur den nya generationen intar även sjukvården och vi tycker att de bör ges större inflytande när det kommer till att påverka de IT-system som de arbetar i. Enkla funktioner och intuitiva system borde vara ett fokusområde för journalsystemsleverantörer och andra aktörer som levererar till sjukvården. När antalet klick reduceras från 18 till 3, och när det finns snabbvalsknappar istället för fritextfält, så kommer stora besparingar att göras, och det kommer att finnas mer tid till personliga möten och vård av patienter. Maria Ehlin Kolk, också från SYLF, säger att hon inte bara vill ha ett system som gör det hon önskar. Hon vill ha system som är utvecklade efter hennes behov och hennes vardag.

Vi avslutar med ett citat från en av de svarande i studien: “90-talet är över. Helt absurt att man inte kan ta med sig sin iPad på ronden för att komma åt informationen om patienten”.