Kan kortare betalningstider bli en tillväxtmotor för svensk ekonomi?

En ohållbar situation riskerar att bli norm i svenskt näringsliv: små och medelstora företag tvingas agera bank åt sina största kunder. Långa och oförutsägbara betalningstider urholkar likviditeten, hämmar investeringar och utgör ett direkt hot mot företagens tillväxt och överlevnad. En aktuell debatt, med inspiration från Storbritannien, sätter fingret på en avgörande fråga – är det dags att lagstifta om kortare betalningstider för en mer hållbar och dynamisk svensk ekonomi?

I skuggan av de senaste årens ekonomiska turbulens, med ränteökning, inflation och stigande konkurstal, har företagens motståndskraft satts på prov. Men en av de tystaste och mest skadliga riskfaktorerna är djupt rotad i vår affärskultur: de utdragna betalningstiderna och den brist på konsekvens som ofta följer med dem.

I en debattartikel i Dagens Industri lyfts ett konkret förslag: att Sverige, i likhet med Storbritannien, bör lagstifta om maximala betalningstider mellan företag. Förslaget är inte bara en teknikalitet. Det är en fundamental pusselbit för att bygga en hållbar och konkurrenskraftig ekonomi även för de mindre och medelstora företagen.

Konsekvenserna av sena betalningar

För många bolag kan 60, 90 eller till och med 120 dagars betalningstid ses som en administrativ standard för att optimera det egna kassaflödet. För leverantören, ofta ett litet eller medelstort företag, är verkligheten en helt annan.

Redan 2023 konstaterade EU-kommissionen att sena betalningar kan ligga bakom var fjärde konkurs bland små- och medelstora företag. Det omvandlar en administrativ fråga till en existentiell risk. Verkstadsbolaget har redan betalat för stål, el och personalens löner. Konsulten har lagt ner hundratals timmar av obetalt arbete. De agerar i praktiken bank åt sina kunder, men utan vare sig ränta eller säkerhet. Denna ofrivilliga kreditgivning binder kapital som behövs för innovation och kan i värsta fall tvinga företag att tacka nej till nya affärer. Istället för att utveckla den egna verksamheten tvingas de lägga värdefull tid och energi på att jaga betalningar.

En fråga om ekonomisk hållbarhet

Det här handlar om mer än enskilda företags överlevnad; det handlar om hela vårt ekonomiska ekosystems hälsa. En hållbar ekonomi bygger på sunda och rättvisa relationer, inte på att den största parten dikterar villkor som systematiskt missgynnar de mindre.

När kapital flödar snabbt och förutsägbart och affärsrelationer inte ansträngs av sena betalningar, minskar risken för de farliga dominoeffekter som i värsta fall kan leda till konkurs. Ett näringsliv med kortare betalningstider är mer robust och motståndskraftigt. Det frigör energi för företag att fokusera på sin kärnverksamhet, innovation, service och tillväxt, istället för att ständigt agera likviditetsbuffert åt sina kunder.

Vägen framåt: Politik, partnerskap och proaktivitet

Att korta betalningstiderna är en av de mest kraftfulla åtgärderna för att stärka Sveriges ekonomiska ryggrad. Men Sveriges företagare har inte råd att vänta på politiska beslut. I gapet mellan dagens praxis och en eventuell lagändring blir proaktivitet helt avgörande.

Vi på Visma Amili ser dagligen hur företag som tar kontroll över hela kedjan, från en snabb och professionell fakturaservice till systematisk påminnelse- och kravhantering, skapar sig ett omedelbart andrum och en avgörande konkurrensfördel. Genom att säkerställa att obetalda fakturor hanteras konsekvent, men med bibehållen god kundrelation, frigörs både kapital och tid. Att stå på företagarnas sida handlar för oss om att ge dem verktygen att bygga den finansiella motståndskraft som krävs för långsiktig framgång.

En sund betalningskultur är inte en utopi. Det är fundamentet för ett starkt och hållbart näringsliv. Det handlar om att ha rätt processer och partners på plats för att säkra ett sunt kassaflöde.