​Sambedömning mellan skolor för likvärdig bedömning och betygssättning

I ett rum på andra våningen på Vittra Vallentuna pågår det ett intensivt arbete. Tre svensklärare, tillika förstelärare, rättar de nationella proven i svenska för årskurs 6 tillsammans. På två dagar ska de rätta 57 nationella prov.

Trots högarna med orättade prov som ligger framför dem beskriver Malin Ek, Johanna Anselmby och Camilla Mankiewicz, som till vardags arbetar på Vittra Vallentuna respektive Vittra Södermalm, att årets rättning är både lättare och mer effektiv än tidigare år. Anledningen? De rättar varandras prov.

Malin Ek, svensklärare i årskurs 6-9 på Vittra Vallentuna, tycker att det är bra att skolornas rektorer, Elin Möller på Vittra Vallentuna och Gunilla Wardau på Vittra Södermalm, beslutat att lärarna ska rätta proven tillsammans.

– Det är en naturlig utveckling av det tidigare samarbete som funnits mellan skolorna i Vittra, när det gäller likvärdig bedömning och att analysera resultaten på de nationella proven. Samt jämföra resultaten med elevernas betyg. Det här är något som vi lärare verkligen efterfrågat, säger hon.

Elin Möller, rektor på Vittra Vallentuna, berättar mer om sambedömningen.

– Förra året arbetade vi med sambedömningsgrupper och i år har vi lagt till själva rättningen av proven. Det gör att vi skapar förutsättningar för en mer objektiv och rättssäker bedömning – nu kan pedagogerna sambedöma samtidigt som de rättar. Dessutom rättar man nu helt anonymiserade prov. Tidigare har lärarna kunnat träffa varandra för att stämma av tveksamma fall och diskutera bedömningsfrågor, men man rättade fortfarande sina egna elevers prov.

Kan spridas till fler skolor

Den sambedömning som nu sker för de nationella proven är en del i en process som löper under hela året. I höstas träffades lärare som undervisar i samma ämnen för att diskutera bedömning och betygssättning utifrån frågeställningar som Elin Möller och Gunilla Wardau tagit fram.

Nu under våren träffas de lärare som har nationella prov i sitt ämne för gemensam rättning, samtidigt som övriga lärare träffas och jobbar med betygsprognoserna. Genom att gå igenom dem tillsammans kan de se hur de ska rikta sin undervisning för att stödja eleverna mot en ökad måluppfyllelse, både under terminen och längre fram.

– Det här är ett pilotprojekt för ett mer systematiskt sätt att arbeta med sambedömning för ökad likvärdighet i betygsättningen. Vi kommer att utvärdera detta och förhoppningsvis kan arbetssättet spridas till alla Vittraskolor, säger Gunilla Wardau.

Så, vad tycker lärarna efter en dags sambedömning?

– Jag känner mycket mindre stress inför att rätta proven nu när jag har mina kollegor i rummet som jag kan stämma av med direkt. Tidigare har bilden av en elev, och faktumet att det inte är anonyma prov man rättar, gjort att man rättat samma prov flera gånger. Vi har inte bara bytt prov med varandra, vi sitter också tillsammans, det är en trygghet och ger ett lugn för mig som lärare, säger Malin Ek.

Men tar det inte längre tid om man ska gå igenom proven tillsammans?

– De första proven vi rättade tog lång tid, men då gick vi igenom mycket av det vi undrade över kopplat till bedömningen och Skolverkets kriterier. Resten har gått betydligt snabbare, säger Johanna Anselmby, förstelärare på Vittra Vallentuna.

Nationella proven är viktiga- men de mäter inte alla kunskapskraven

Vad är svårast när man rättar proven?

– Det är egentligen inte svårt att rätta, däremot kan det vara så att man inte håller med om hur vissa uppgifter värderas. Ibland känner man att en uppgift som ger två poäng borde ge fyra och ibland tvärtom. Eleverna i Vittra är dessutom vana vid att ifrågasätta och komma med egna idéer, men vi försöker informera dem om att det inte är så användbart just när man skriver de nationella proven, som kan upplevas som lite fyrkantiga, säger Camilla Mankiewicz.

Johanna Anselmby håller med om att de nationella proven inte alltid är anpassade för att mäta elevernas kunskaper.

– Exempelvis hade vi en elev här som fyllt i rätt svar, men också lagt till en egen ruta med en förklaring och då måste vi enligt provets rättningsregler ge hen fel på uppgiften. Sådant kan kännas motigt, samtidigt som det står tydligt att det är så man ska rätta och då gör vi naturligtvis det. Egna analyser och resonemang får eleverna ta på de vanliga lektionerna, säger hon.

– Provet mäter vissa men inte alla delar av kunskapskraven. Det är helt enkelt praktiskt svårt att mäta vissa förmågor i ett standardiserat test. Då är det bra att nationella proven inte är det enda betygsunderlaget, men ett av dem, säger Malin Ek.

Samdömningen – en viktig del av det kollegiala lärandet

Elin Möller menar att dt finns ett stort behov bland lärarna att få ha fördjupade diskussioner i sitt ämne,

– Våra lärare som undervisar i ämnen utan nationella prov träffas också under läsåret. När det kollegiala lärandet tar fart så kommer fler och fler lärare inse fördelarna och själv välja att driva utvecklingen vidare, säger Elin Möller.

Gunilla Wardau håller med.

– För oss som pedagogiska ledare ger detta samarbete ett viktigt analysunderlag för att kunna säkerställa lärarnas undervisning mot läroplanens mål, samt främja en god måluppfyllelse på våra skolor. Att flytta det kollegiala lärandet utanför den egna skolan och arbeta tillsammans med andra Vittraskolor ger en enorm potential att sprida skolutveckling för att öka kvaliteten på fler skolor, säger hon.