Kavalkad över Volvos historiska personbilar samt årets jubilarer

Följ med på en exposé med Volvos historiska personbilar från starten 1927 till den kanske sista riktigt klassiska modellen P1800 som lanserades 1961! Dessutom firar Volvo Personvagnar i år tre jubilarer. Jämte 70-årsjubilaren PV36 "Carioca" firas även två 20-års jubilarer: Volvo 780 och Volvo 480. Till sist så är det hela 75 år sedan den första Volvo-taxin visades. Volvo ÖV4 - modellen som kom att kallas för "Jakob" Volvos första automobil ÖV4 (Öppen Vagn 4-cylindrar) presenterades 1927 och kostade 4 800 kr. Motorn var 4-cylindrig och på 28 hk. Topphastigheten var 90 km/t och rekommenderad marschfart var 60 km/t. Den öppna 5-sitsiga vagnen hade fyra dörrar och var klädd med plåt på en stomme av ask och rödbok! Klädseln var av läder. ÖV4 blev ingen succé i vårt klimat så den täckta PV4 presenterades redan 1928. Karossen på PV4 var inte av plåt utan av konstläder enligt den franska Weymann-metoden. Man fick en lätt och gnisselfri kaross samtidigt som man slapp resonansljuden som var vanliga i den tidens plåtkarosser. Många år senare fick Volvos förstling smeknamnet "Jakob". Den "äkta" Jakob var alltså en av de tio provvagnarna från 1926 och döptes efter namnsdagen då den blev byggd. Namnet har alltsedan 1950-talet symboliserat Volvos första bilmodell. Totalt tillverkades 996 st. ÖV4 och PV4, varav 97 chassier, mellan 1927 och 1929. Volvo 600 & 700-serierna - 1930-talets konservativa vagnar 1929, två år efter premiärmodellen presenterades PV 651. Den var både längre, bredare och hade kraftig plåtkaross på ram. Den nya motorn hade 6-cylindrar och 55 hk. Skälet till att man satsade på en 6-cylindrig motor var att Volvo behövde starka och smidiga motorer för att bli konkurrenskraftig på den viktiga taximarknaden. Den exklusivare PV652 kom året efter utrustad med bland annat hydrauliska bromsar. Den första sjusitsiga taximodellen TR670 - TR stod för Trafikvagn - kom ut på marknaden redan 1930. Därefter följde TR675-679 år 1934 och TR700-serien 1935-1937. Under åren förlängdes vagnarnas hjulbas, karossen blev bredare och motorerna blev både större och starkare. Redan 1932 infördes en 3-växlad växellåda med synkronisering på andra växeln samt frihjul, vilket medförde minskad bränsleförbrukning med upp till 20 procent vid landsvägskörning! Totalt tillverkades 5 358 vagnar, varav 442 chassier, av 650, 670 och 700-serierna mellan 1929 och 1937. Volvo PV36 "Carioca" - 70 års jubilar med avantgarde design Till de flestas förvåning presenterade Volvo år 1935 den strömlinjeformade skönheten PV36 "Carioca". Innan var Volvo kända för att tillverka konservativa vagnar, men nu sade sig företaget kunna tillgodose alla önskemål. Tekniskt var bilen ganska avancerad för sin tid med individuell fjädring av framvagnen och krängningshämmare för bakvagnen. Kupén var rymlig med plats för sex personer. Smeknamnet "Carioca" ska ha kommit från en sydamerikansk modedans. Kanske var PV36 för tidigt ute med sin djärva formgivning. Modellen sålde inte bra och endast de planerade 500 vagnarna samt ett chassi tillverkades. Volvo PV51-56 - första "folkbilen" Parallellt med "Carioca" utvecklades den enklare PV51. Den presenterades i december 1936 och var något dyrare än konkurrenterna. Men eftersom den bar det kvalitetsförknippade namnet Volvo var folk beredda ett betala lite extra, och för första gången kunde man konkurrera med billigare importmärken. Karossen var för första gången helt i pressad plåt. Motorn på 86 hk var densamma som i "Cariocan", men bilen vägde endast 1500 kg vilket gjorde den snabbare än tidigare modeller. Under åren fram till andra världskriget kom övriga modeller i serien, PV52 till PV56. Sammanlagt tillverkades 6 905 stycken PV51-56, varav 480 chassier. Volvo PV60 -"the Yankee Car" Redan i början av 1940 skulle den nya, större och amerikanskinspirerade PV60 ha introducerats. Kriget kom dock emellan och inte förrän 1946 började modellen tillverkas. Tekniskt sett var PV60 en utveckling av förkrigsmodellerna, men en nyhet var rattväxel och instrumenteringen som fått en typisk amerikansk design. Den välkända sidventilsexan hängde med, men hästkraftsantalet hade ökat till 90 genom bland annat ökad kompression. Den 3-växlade växellådan hade överväxel med automatisk in- och urkoppling. Modellen sålde dock bra i efterkrigstiden knapphet. Sammanlagt 3 006 stycken tillverkades, samt 500 chassier som PV61. PV800-serierna- taxiförarnas val I mitten av 1930-talet började Volvos framgångsrika droskmodeller se gammaldags ut. Taxiförarna gillade dem, även om de var lite dyrare i inköp än andra märken, eftersom de var slitstarka och populära hos kunderna. 1938 presenterades två nya taximodeller - PV 801 med mellanruta för stadstrafik, och PV802 utan för landsvägskörning. Karossformen var ny med rundade former och en djärv V-formad front. Båda modellerna var 8-sitsiga, varav tre platser med fällbara stolar. Drivlina var den väl beprövade EC-motorn på 84-86 hk med en 3-växlad låda utan överväxel. I slutet av 1940-talet kom 821-824 med föga förändringar exteriört, men den slitstarka 6-cylindriga motorn uppgraderas till 90 hk. Synbart förändrad blev dock PV831/832 som fått en diskret förstorad PV444-front - borta var "spetsnosen". Årsskiftet 1952-53 lanserades en lyxversion, PV831 Disponent, med påkostad inredning och avsedd som representationsvagn. I standardutrustningen ingick bland annat en 7-rörs radio med högtalare i baksätet, klocka samt dubbla cigarrtändare. Exteriört kände man igen Disponenten på vita däcksidor och lacken som var livréblå eller maroonröd, till skillnad från de svarta taxiversionerna. Under åren 1938 till 1957 tillverkades 6 266 vagnar samt 2 598 chassier. Modellen blev djupt saknad av landets droskägare. PV444 till P210 (Duett) - Volvos första volymmodeller Modellen som mer än andra befäste Volvo som personbilstillverkare - PV444, premiärvisades hösten 1944 i Stockholm. Priset sattes till 4 800 kr, det vill säga samma belopp som för den första modellen 17 år tidigare. Hela 2 300 kontrakt slöts under någon vecka. Beteckningen 444 lär ha stått för 4-sitsig bil, med 4-cylindrar och 40 hästkrafter. Motorn hade för första gången toppventiler och visade sig vara väl så slitstark och pålitlig som tidigare Volvo-motorer. Växellådan var 3-växlad och tillverkades i Köping. Innan hade växellådor importerats från USA. Efter initiala produktionssvårigheter kom leveranserna igång på allvar 1948. Året efter blev det första då Volvo producerade fler personbilar, än lastbilar och bussar! Ser man på omsättning och vinst så dominerade den tunga sidan en bit in på 1950-talet. Fram till 1958, då efterföljaren PV544 kom, producerades en rad av 444-modeller - från A till L! Den nya modellen PV544, som utseendemässigt var mycket lik sin föregångare men kraftigt moderniserad under skalet, använde endast A-G i alfabetet. Även om en del PV444 exporterades till USA var det 544-modellen som på allvar tjusade amerikanare. En orsak kan ha varit det goda andrahandsvärdet - en amerikansk bil tappade i genomsnitt 40 procent medan en Volvo endast förlorade åtta procent under det första året. Duetten - "bilen som är två": för både arbete och fritid- levererades från 1949 som PV445-chassi till diverse karossbyggare. Det dröjde till 1953 innan Volvo tillverkade egna karosser. Från 1955 fanns tre olika modeller att välja mellan: från herrgårdsvagn och skåpvagn till personherrgårdsvagn. Medan den sista PV544 rullade av banan i Lundby hösten 1965, tillverkades Duetten under modellnamnet P210 i ytterligare fyra år. Det är många som än idag hävdar att en bättre bil har Volvo aldrig gjort! Sammanlagt 440 000 PV444/544 tillverkades åren 1944-1965. Duetten (PV445/P210) producerades i cirka 97 300 exemplar 1953-1969, exklusive cirka 4 200 chassier år 1949 till 1962. Volvo Sport (P1900) - En udda fågel i Volvos fauna Idén med att tillverka en liten, öppen sportvagn ska grundaren Assar Gabrielsson ha fått under en av sina många resor till USA för att träffa leverantörer och affärsbekanta. Karossen tillverkades i glasfiberförstärkt plast som var på modet. Motorn utvecklade hela 70 hk med hjälp av dubbla förgasare. Premiärvisningen skedde sommaren 1954, men det dröjde till våren 1956 innan leveranserna till kund startade. Tyvärr visade sig efterfrågan svag. När nytillträdde VD Gunnar Engellau provkörde en Volvo Sport samma år beslutade han att bilen inte var av korrekt Volvo-kvalitet och projektet avslutades abrupt. Endast 67 vagnar samt ett chassi ska ha tillverkats. Volvo Amazon - världens vackraste Volvo? Designmässigt tog Volvo ett stort steg framåt när Volvo Amazon lanserades hösten 1956. Den smäckra och självbärande pontonkarossen lackerades dessutom i två färger de första åren. Säkerheten tog ett stort steg framåt med madrasserad instrumentbräda och fästen för säkerhetsbälten fram. Från 1959 blev Volvo först i världen med säkerhetsbälten fram som standard på Amazon och PV544. De första åren fanns Amazon med fyra dörrar, men från 1961 såldes en 2-dörrarsmodell i Sverige, Norge och Danmark. Samma år lanserades B18-motorn som var en helt nykonstruerad motor som tillverkades i Volvos Skövdefabrik. Den nya motorn lämpade sig väl för trimning... Redan året efter kom nästa nyhet - en herrgårdsvagnsversion av Amazon döpt till P220. Jämfört med sedanmodellen var bakpartiet helt nykonstruerat med en baklucka i två delar som tillät skrymmande last. Herrgårdsvagnarna fick fyrstegad växellåda som standard. 1963 byggdes Volvos första utländska sammansättningsfabrik i Halifax, Kanada. En orsak var att volymerna på USA-marknaden ökade kraftigt, men det var även handelstekniska skäl som påskyndade utlandsetableringar. Två år senare öppnade fabriken i Gent, Belgien. Att Volvo Amazon är tidlös design bevisades år 2000 när kundtidningen Rattens läsare utsåg modellen till Århundradets Volvo. Sammanlagt 655 241 Amazoner tillverkades 1956-1970, varav 359 918 2-dörrars, 222 126 4-dörrars samt 73 197 stycken herrgårdsvagnar. Volvo P1800 - en brittisk gentlemans val Trots den begränsade framgången för Volvo Sport släppte företaget bilder på en helt ny täckt sportvagn våren 1959. Den nya bilen skulle bli väsentligt dyrare än de vanliga Volvomodellerna, cirka 18 900 kr. Nya Volvo 144 kostade cirka 15 500 kr sex år senare! Den nya B18B-motorn på 100 hk var av sällsynt robust design. Hela bilen var byggd för att tåla tuffa förhållanden. Den personbil som rullat längst av alla enligt Guinness Book of World Records är en 1800S från 1966. Bilen ägs av Irv Gordon, pensionerad amerikansk fysiklärare som idag har kört cirka 370 000 svenska mil! Modellen var ovanlig på fler än ett sätt. Formgivare var inte Jan Wilsgaard, utan Pelle Pettersson tillsammans med ett italienskt designföretag - Frua. Både karosstillverkning och sammansättning skedde de första åren i England. Det fanns helt enkelt ingen produktionskapacitet i Sverige. Först i maj 1961 gick P1800 i produktion. Redan två år senare flyttades tillverkningen till Göteborg. Samtidigt bytte modellen namn till 1800S - där S ska ha stått för Sverige eller Sportkupé. Det dröjde dock till årsskiftet 1968-69 innan karosstillverkningen flyttades till Olofström. I mitten av 1960-talet hade Volvo tillverkat cirka 25 000 vagnar, och hela 50 procent av dem hade sålts till USA där bilen fått ett gott rykte för sin slitstyrka. 1969 kom 1800E med elektronisk bränsleinsprutning på 130 hk och skivbromsar runt om. Redan året innan hade avgasrening införts som standard i och med att B20-motorn införts på alla Volvomodeller. Modellprogrammet utökades i augusti 1971 när 1800ES med ett radikalt nytt utseende presenterades. Återigen var det ett italienskt designföretag, denna gång Coggiola, som utvecklat den nya fastbackversionen med en stor glaslucka bak med gångjärn och handtag fästade direkt i glaset. Bagaget utökades kraftigt, men för baksätespassagerarna blev utrymmet inte speciellt mycket större. Medan 1800ES tillverkades i 8 078 exemplar fram till sommaren 1973, avslutades produktionen av 1800E jämnt ett år innan. Då hade 39 777 stycken sportvagnskupéer tillverkats sedan 1961. Men hur gick det egentligen till när TV-deckaren Helgonet valde en Volvo P1800 som transportmedel? Anledningen var att Volvoåterförsäljaren i London kunde leverera en sportvagn på en vecka, när ett ärevördigt brittiskt sportvagnsmärke inte klarade av det så snabbt som producenten krävde! Senare modeller - från Volvo 140 till de första 80-tals bilarna 1974 presenterades Volvos verkliga trotjänare 200-serien. Den modellen - i form av Volvo 240 de sista åren - kom att produceras i över 2,8 miljoner exemplar fram till 1993! Men redan 1966 visades 140-serien som sedan nyttjades som teknisk plattform för 200-serien. Det mest revolutionerande på både 100- och 200-serierna var säkerhetstänkandet som genomsyrade det mesta. Med 140-serien infördes bland annat skivbromsar på alla fyra hjulen, delad rattstång och ett avancerat triangeldelat tvåkretssystem för bromsarna. Med 240 fortsatte säkerhetstänkandet, men även miljöanpassad produktion och hårdare avgasbestämmelser satte sin prägel på modellen. Nämnvärt är införandet av trevägskatalysator 1976 på USA-varianterna. I början av 1970-talet förde dåvarande Volvochefen Pehr G Gyllenhammar samtal med Renault som bland annat resulterade i en V6 som först satt i Volvo 264DL och GL. Parallellt med Renault förhandlade man med DAF, som var en holländsk lastbil- och småbilsfabrikant (!). Förhandlingarna resulterade i att Volvo hösten 1972 köpte 33 procent av aktierna i DAF. Orsaken var behovet att dela utvecklingskostnaderna för en mindre bilmodell. Tre år senare lanserades den första modellen i form av Volvo 66. Samarbetena med DAF och Renault fortsatte med skild intensitet de följande decennierna. Från Holland och fabriken i Born kom modeller som Volvo 340/360 på senare delen av 1970-talet och 400-serien på senare hälften av 1980-talet. Kompanjonskapet med Renault höll så när på att resultera i en regelrätt fusion i början av 1990-talet, men en konkret följd var att Renault 1982 började saluföras hos svenska Volvohandlare, och görs så fortfarande. Samma år presenterade Volvo 760 samtidigt på nio platser runt om i Europa, och vi är därmed framme vid Volvomodeller som fortfarande är vanliga på svenska vägar. Jubilarer: 20 år med Volvo 780 och 480 Volvo 780 och Volvo 480 firar år 2005 sina 20-års jubileum. Först av de två att presenteras var Volvo 780 på motormässan i Genève 1985. Liksom den tidigare kupémodellen Volvo 262C ritades den av Bertone. Bilen var bland annat utrustad med äkta träpaneler på instrumentpanelen, handsydd skinnklädsel och annan lyxutrustning. De flesta av de 8 518 stycken Volvo 780 som byggdes mellan 1985 och 1990 var utrustade med en V6-motor på 2.8 liter. Volvo 780 räknas redan som en av de verkliga Volvoklassikerna! Den andra lanseringen kom samma höst. Det var den sportiga och fyrsitsiga Volvo 480 som också var Volvos första framhjulsdrivna bil. Modellen byggdes i fabriken i Born, Nederländerna. Bilens fina väghållning imponerade och den hade tydliga drag från legendariska Volvo 1800ES. Formgivningen gav en försmak på hur Volvos mellanklassbilar skulle komma att se ut framöver. Med utgångspunkt från samma plattform som Volvo 480 kom senare Volvo 440 och 460. Totalt byggdes 76 375 stycken Volvo 480 åren 1985 till 1995. 75 år med Volvos taxibilar Volvo gav sig in i den krävande taximarknaden redan 1930. Året innan lanserades den första 6-cylindriga modellen, PV651, vilket fick taxiägarna att få upp ögonen för Volvo. Volvo producerade därför snabbt två stycken specialbilar som taxi. Utrustade med samma robusta och pålitliga motor som i PV651 fick de sjusitsiga taxibilarna benämningen TR671 och TR672. Efter framgången med dessa specialmodeller, fortsatte Volvo att bygga taxibilar under de kommande decennierna. År 1950 presenterades den svenska efterkrigstidens taxiklassiker, Volvo PV831. Den producerades under åtta år, men dess enastående hållbarhet och popularitet hos droskägarna gjorde att några PV831 var i bruk ända in på 1980-talet! Bortsett från ett uppehåll under 1960-talets första hälft har taxiversioner producerats på alla Volvos modeller. Tillbaka till framtiden! Från starten 1927 till och med våren 2005 har Volvo tillverkat cirka 13,4 miljoner personbilar i ett tjugotal skilda modellserier, antalet beror på hur en serie definieras. Vilka modeller som blir framtidens Volvoklassiker kan bara tiden utvisa. Flera modeller, som PV444, P1800 och Amazon, är idag eftertraktade samlarobjekt. På senare tid har även sextio- och sjuttiotalens vanliga vagnar som Volvo 140 och 240 börjat stiga i pris. Bland annat såldes nyligen en Volvo 145 för 9 000 Euro, drygt 80 000 kr, vid en veteranbilsmässa i Tyskland. Och den som äger en udda modell som Volvo Sport (P1900) kan skatta sig lycklig. De finns sällan till försäljning, och är en till salu startar priserna alltid en bra bit över 100 000 kr - för ett renoveringsobjekt! 2005-05-26, Informationsavdelningen, Bo Larsen, 031-325 25 68 Bilder på Volvos historiska personbilar finns på https://www.media.volvocars.com/ - klicka på svenska flaggan - fotoarkiv. OBS - välj "historical" i drop-down menyn!