HVB: Ökade anpassningar för unga med NPF

Vartannat barn som är placerat på HVB i Sverige har minst en neuropsykiatrisk diagnos. Ändå vittnar många om kompetensluckor hos personalen och bristande bemötande. Projektet Ung Dialog ska ge en röst åt placerade unga med NPF.

Av de barn och unga som vårdas i hem för vård eller boende (HVB) har vartannat barn en ADHD-diagnos. Det visar Socialstyrelsens rapport "Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov" (2019). I rapporten framkom det även att 13 procent har autism och 4 procent en intellektuell funktionsnedsättning. Överlappet är stort, där många har flera diagnoser.

- Dessa ungdomar är ofta de som har störst behov av stöd och hjälp för sin NPF, berättar Sofia Kronström, psykolog på WeMind HVB som är specialiserat på pojkar 14-18 år med psykosociala problem.

- Samtidigt kan de ha fått väldigt lite, för att det har funnits mer akuta problem. Otillräckliga anpassningar av skolgången kan ha lett till att man inte kunnat gå i skolan på flera år. Familjen kan ha haft svårt att tillgodogöra sig stöd från samhället. Många unga upplever att vuxenvärlden har svikit.

Några som arbetar med att ge röst åt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är Riksförbundet Attention. I juni startade de upp projektet Ung Dialog som ska samla in erfarenheter från placerade unga med NPF genom intervjuer och enkäter. Utifrån behoven ska man sedan ta fram nytt material, som exempelvis metodstöd för personal eller informationsmaterial riktat till unga. Projektet görs i samarbete med WeMind, Svenska Vård, Misa UNG, SKR samt NSPH och finansieras av Allmänna Arvsfonden.

- Placerade barn är redan en utsatt grupp och har man NPF är man extra sårbar, säger Fanny Eklund, projektledare. Vi vill stötta unga till ett ökat inflytande och en ökad livskvalitet. Tanken är också att det ska bli självstärkande, att träna sig i att formulera och uttrycka sina egna behov.

Det är en bred grupp som inkluderas – från nyblivna tonåringar till unga vuxna. Något som återkommer i intervjuerna är, enligt Fanny, att man upplevt ett bristande bemötande. Svårigheter med interpersonella relationer kanske har uppfattats provocerande av handläggare, vilket har eskalerat till en konflikt. Eller att personalen på HVB saknat förståelse för NPF och att man inte fått den anpassning i vardagen som man behöver.

- Det saknas kompetens kring NPF, säger Fanny Eklund. Kanske inte hos WeMind som har sina rötter i psykiatrin men om man tittar på socialtjänsten i stort. Samtidigt som anpassningar utifrån NPF ofta är något som gagnar alla, också de som inte har NPF. Till exempel tydlighet mår alla bra av.

De ungdomar som deltagit i intervjuerna hittills har överlag återkopplat att det varit en positiv erfarenhet. Projektet pågår i tre år men redan i början av 2021 kommer Attention att publicera en delrapport som presenterar resultatet av sommarens intervjuer och enkäter. Att anpassningar för NPF gör skillnad i ungdomarnas liv är det inget snack om.

- Det är helt fantastiskt att se de här ungdomarna växa och utvecklas, när de kommer till en miljö där de blir förstådda och får verktyg, berättar Sofia Kronström. Skolan kanske aldrig har funkat, men nu kommer man att kunna gå ut högstadiet eller gymnasiet. Någon får vänner för första gången i sitt liv. När gamla ungdomar ringer upp och vill berätta hur bra det gått för dem, det är ett fantastiskt kvitto.

Tre anpassningar för NPF

Sofia Kronström delar med sig av olika sätt att anpassa verksamheten.

1. Förutsägbarhet och rutiner. ”Hos oss har varje ungdom ett individuellt veckoschema, med bildstöd vid behov. Ingen mår dåligt av tydlighet men vissa behöver det mer än andra. Personalen anstränger sig för att hålla överenskomna tider, ge samma information och att förbereda alla mentalt inför förändringar.”
2. Anpassa kraven. ”Ingen ska behöva känna sig misslyckad. Vi anpassar kraven efter ungdomens funktion och ökar dem successivt med träning. Många har inte klarat att gå i skolan på flera år eftersom man inte fått de anpassningar man behöver. Då har vi ett nära samarbete med skolan för exempelvis anpassning av schema, undervisning i mindre grupper eller hjälp vid läxläsning.”
3. Lyhördhet i relationer. ”Vid NPF är det vanligt med interpersonella svårigheter. Många har blivit missförstådda, att man tror att den unga försöker provocera när det handlar om färdighetsbrister. Vi hjälper till att sätta ord på ens egna och andras reaktioner. Som behandlare är vi flexibla om någon till exempel inte gillar att sitta mittemot, då kanske vi når fram bättre när vi skjutsar till skolan.”

Tips! Den 11 november 2020 håller Attention ett webbinarium där de berättar mer om projektet. Läs mer.