Nyhet -

Snedvriden debatt om läkemedel kan leda till ökad psykisk ohälsa

Det pågår en debatt om läkemedel vid behandling av psykisk ohälsa. Kritikerna talar om en massmedicinering av befolkningen, men alla håller inte med. Mats Ek är ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för psykisk hälsa. Han menar att läkemedel spelar en central roll för att behandla patienter som lider av depression. 


Svenska Dagbladets uppmärksammade reportageserie ”Piller på livstid” har lett till en intensiv debatt om läkemedelsbehandling och dess eventuella konsekvenser i kampen mot psykisk ohälsa.

Mats Ek är psykiatriker på WeMind och ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för psykisk hälsa. Han har följt rapporteringen och sällar sig till den sida som försvarar läkemedelsbehandling vid psykisk sjukdom:

- Min bild är att debatten ofta blir förvirrad. Jag noterar bristande kunskap om hur läkemedel fungerar. Det är oklart om kritiken riktas mot somliga läkemedel, eller mot läkemedel i största allmänhet. Vad som frustrerar mig mest är att ansvaret läggs på läkarna. Ibland låter det om vi tvingar på patienter läkemedel. Det stämmer inte.

Mats Ek är själv engagerad i debatten, senast i ett replikskifte på Aftonbladet Debatt. Då bemötte han föreningen Equal som menar att det pågår en ”massmedicinering” av befolkningen. Mats Ek förklarar varför han valde att skriva en debattreplik:

- Min upplevelse var att Equal hade en väldigt kategorisk beskrivning av vad de kallar massmedicinering. Jag tror de var ute efter att kritisera det antidepressiva läkemedlet spravato, men kritiserade istället läkemedel i allmänhet. Då kunde jag inte vara tyst. Läkemedel har en självklar plats för behandling av sjukdomar som depression. Det är sorgligt om människor som blir hjälpta av läkemedel inte får tillgång till sina preparat på grund av en snedvriden debatt.

Idag tar över en miljon svenskar antidepressiva läkemedel. Vid frågan om det inte ligger något i påståendet om en pågående massmedicinering svarar Mats Ek att han är övertygad om att alla läkare skriver ut läkemedel i samråd med patienten. Det finns alltid en anledning till att någon erbjuds läkemedelsbehandling. Mats Ek förklarar att behandlingen i sin tur bygger på en professionell bedömning av patients behov och att läkemedel aldrig sätts in som en standardlösning för olika patientgrupper.

Samtidigt anser Mats Ek att det finns problem med dagens läkemedelsbehandlingar som bör uppmärksammas. Han menar att långt ifrån alla läkare lägger ned tillräcklig tid på att följa upp hur patienter svarar på behandlingen. Därför fortsätter många patienter att behandlas för ”säkerhets skull”.

Trots det beskriver Mats Ek läkemedel som centrala i kampen mot psykisk sjukdom:

- Jag träffar regelbundet människor som får antidepressiv behandling. De kan vittna om att läkemedel spelar en jätteviktig roll i att bota ångest och depression. Våra patienter vill ofta börja sin behandling med terapi. Då diskuterar vi det. Om de ändå beslutar sig för att prova behandling med läkemedel märker jag att de snart inte känner samma behov av terapi. Sedan finns den samhällsekonomiska aspekten: Psykisk ohälsa är en växande folksjukdom, men kan vi verkligen erbjuda terapi till en miljon människor? WeMind är ett föredöme eftersom vi har god tillgång till psykoterapi, men så ser det inte ut överallt.


Svenska Dagbladet rapporterar att de har mottagit hundratals läsarberättelser om biverkningar som uppstått under deras behandling med antidepressiva läkemedel. Mats Ek menar att det är just därför läkemedel ska följas upp både avseende biverkningar och effekt. De biverkningar som man kan få av antidepressiva läkemedel är i regel ofarliga. Det betyder dock inte att all psykofarmaka är ofarlig. Till exempel kan antipsykotiska läkemedel ge svårare biverkningar och regelbundna kontroller måste genomföras för att behandlingen ska vara säker. Debatten gäller dock i huvudsak antidepressiva läkemedel. Mats Ek beskriver de risker som är förenade med dagens antidepressiva läkemedel:

- Biverkningar är ovanliga när vi behandlar patienter med moderna antidepressiva läkemedel. När jag sätter in ett sådant preparat berättar jag om vilka biverkningar som kan uppstå. Det kan till exempel handla om muntorrhet eller att man drabbas av minskad sexlust. Dessutom kan patienter känna att deras ångest och nedstämdhet ökar under de första veckorna med antidepressiv medicin. Då ger somliga upp. Det är synd, eftersom de bara kan vara dagar från att må betydligt bättre.

Mats Ek anser att det är viktigt att skilja på psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Man kan drabbas av psykisk ohälsa på grund av sin livssituation. Det kan handla om allt från ett otryggt boende till en dålig arbetsmiljö eller destruktiva relationer. Då är det inte mediciner som leder till bättre hälsa, utan förändringar av livssituationen. Har man däremot en bra livssituation men trots det uppvisar symtom på depression handlar det om något annat. Då kan läkemedel och/eller terapi göra stor skillnad.

Mats Ek avslutar samtalet med några råd till de som lider av psykisk sjukdom men som till följd av debatten om läkemedel är rädda för att genomgå en behandling:

- Jag tycker det viktigt att ha en nära diskussion med sin läkare. Det är väldigt bra att fråga vad man kan förvänta sig för biverkningar. Sedan bör man tillsammans göra upp en plan för hur behandlingen ska följas upp och vad man gör om den inte leder till önskat resultat. Det är bra att vara skeptisk men man får inte låta rädslan för läkemedel stå i vägen för möjligheten till bättra hälsa, avslutar Mats Ek.

Ämnen

  • Hälso-, sjukvård

Kategorier

  • psykiatri
  • ångestsyndrom
  • ångest
  • psykiatriker
  • vårdkvalitet
  • behandling
  • uppföljning
  • psykiatrisk vård

Regioner

  • Skåne

Kontakter

Thomas Tegenmark

Presskontakt Vice vd 0736547665