Börshuset i Malmö – alltid i händelsernas centrum

Ständigt föremål för nya idéer och alltid hand i hand med stadens utveckling. En närmare titt på Börshuset i Malmö, som nu renoveras för fullt, ger mängder av ledtrådar om husets funktion genom tiderna och om hamnens, stadens och samhällets historia.

Under det schackrutiga marmorgolvet från 80-talet på bottenplan i Börshuset gömmer sig en gammal järnväg. Under tiden huset var tullkammare och packhus under slutet av 1800-talet kunde tågvagnar köras, via en stor vändskiva, direkt från stationen in i byggnaden för att kontrolleras.

– Den stora portalen, stråket genom byggnaderna och ljusgården i Tullhuset påminner om byggnadens ursprungliga användning, säger Emma Hedar, byggnadsantikvarie på Tyréns, och den som genomfört den antikvariska förundersökningen av Börshuset.

Tidigt en viktig del av Malmös ekonomi

Bakgrunden till järnvägsspåren och Börshusets tillkomst var den ökande sjöfart och handel med utlandet under åren 1860-75 som innebar behov av en ny och större tullkammare med packhus i Malmö. Börshuset ritades av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien och stod färdigt 1877. Arkitektbröderna ritade även Malmö Latinskola, vars liknelser den uppmärksamme Malmöbon kanske redan lagt märke till.

– Börshuset är ett typiskt Kumlien-hus i stilen nyrenässans.

Börshuset, ursprungligen ”Stora tullhuset”, var stadens tullhus där olika varor förtullades. Malmö Börsinrättning (senare Malmö Börsförening) bedrev en offentlig handelsbörs i Malmö och hyrde in sig hos tullen 1897-1907 innan de flyttade sin verksamhet till Posthuset.

Från mitten av 1800-talet var Malmö en snabbt växande industristad genom den tidiga järnvägsutbyggnaden, där Malmö var sydlig slutpunkt för stambanenätet och närheten till kontinenten. Börshuset byggdes under samma era som flera andra historiska byggnader kopplade till hamnverksamhet och transport som Västra station, Sjömansgården, Posthuset, Centralstationen och Hotell Savoy, för att nämna några.

– Byggnaderna skapade med sin utformning och sitt strategiska läge en viktig kommunikationsnod och speglar tydligt de storstadsambitioner Malmö hade vid den tiden.

Ett hopp i en ekonomiskt svår tid

1973 flyttade tullen ut och huset började leva på sparlåga fram till mitten av 1980-talet då Bengt Bendéus, sedermera vd för Börshuset, samlade ett 25-tal andra företag som medfinansiärer, bildade Malmö Börshus AB och köpte huset av Malmö stad. Tanken var att skapa en finansiell metropol där finansmän och politiker kunde träffas och nätverka.

Allt skedde under en utmanande tid för Malmö när många lokala företag köptes upp och huvudkontor flyttades till Stockholm. Parallellt var Kockums på nedgång, arbetslösheten hög och befolkningen minskande.

– Det var en kraftsamling som blev ett embryo till det nya Malmö.

Vid ombyggnaden 1986 ersattes tillbyggnader från 1920- och -30-talen av moderna tillbyggnader i glas. Det lades stora resurser och stor omsorg på interiörerna, med genomarbetad färgsättning, exklusiva material och specialinköpt konst. Renoveringen tilldelades på 80-talet Malmös stadsbyggnadspris.

Den nya transformationen pågår

Något renodlat Börshus blev det aldrig och Stockholm behöll sitt monopol med aktiehandel, men sedan 80-talet har byggnaden varit en central mötesplats för Malmös näringsliv med kontorslokaler och periodvis restaurangverksamhet.

Nu skrivs nästa kapitel i Börshusets historia när Wihlborgs, som köpte huset 1985, är i gång med en omfattande renovering. Syftet är att uppgradera standarden till att bli mer modern och energieffektiv, att återgå mer till Börshusets originalutseende, och skapa en mer öppen och tillgänglig mötesplats för Malmöbor och besökare såväl dag- som kvällstid. Med en mix av kontor, konferens och restaurang ska Börshuset bli en levande och dynamisk plats.