Skogsgödsling motverkar växthuseffekten och ökar lönsamheten

Kväve är ett viktigt näringsämne för alla levande organismer. I Sverige är kvävebrist den faktor som nästan alltid begränsar skogstillväxten. Trots att det finns stora mängder kväve i atmosfären och i marken, är det inte tillgängligt i den form som växterna enkelt kan tillgodogöra sig. Växter tar upp kväve i form av nitrat och ammoniumjoner som frigörs när dött organiskt material bryts ner. I det kalla klimatet i Skandinavien går den naturliga nedbrytningen långsamt och därför blir tillgången på lättillgängligt kväve liten.

Skogsgödsling går ut på att tillföra kväve i en form som träden kan ta upp direkt. Trädens barrmassa ökar och därmed även fotosyntesen. Kvävegödsling som görs på rätt sätt, i rätt sorts skog och vid rätt tidpunkt kan öka skogstillväxten med upp till 20 skogskubikmeter per hektar under en effektperiod på tio år. Den ökade tillväxten gör att skogsgödsling räknas till den mest lönsamma skogsvårdsåtgärden med en 10-15% real förräntning per år.

Kvävegödsling är positivt ur klimatsynpunkt
Skogsgödsling är inte bara en investering för skogsägaren. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp och att mer kol lagras in i träden. Skogsgödsling med kväve blir därmed positivt för klimatet. Utsläpp av växthusgaser sker vid produktion, transport, spridning och i skogen innan näringen har tagits upp. Men det extra upptaget som gödsling med Skog-CAN skapar är mångdubbelt större. Om den extra volymen trä används för att minska användningen av fossila bränslen, stål och betong kan klimatnyttan öka ytterligare.

Gödsling med Skog-CAN
Yaras Skog-CAN är speciellt framtaget för ökad skogstillväxt. Det innehåller 27% kväve i form av ammoniumnitrat, samt 0,2% bor för att nyttja tillväxtpotentialen.

Gödsling med Skog-CAN ökar tillväxten med 15-20 kubikmeter per hektar under 7-10 år dvs den period som gödslingseffekten varar. Enligt våra beräkningar motsvarar det en nettobindning av mer än 12 ton växthusgaser. Inkluderar vi den extra tillväxt som skapas men som blir kvar i skogen i form av stubbar och rötter är effekten ännu större.

*Nettokolbindning = Kolbindningen som gödslingen skapar minus de utsläpp som gödslingen ger upphov till.