Riksbankstopparnas nya bolåneräntor - Så var deras ränteår 2025

Nu har samtliga Riksbankstoppar fått ta del av sina egna räntesänkningar 2025. Jämförelsetjänsten Zmarta kan visa hur låga deras privata bolåneräntor är i dag. Zmarta har även räknat på hur stora ränteutgifter de fem ledamöterna har haft under året och hur stora ränteavdrag de kan se fram mot att få tillbaka på skatten i vår.

Ränteåret 2025 har bjudit på tre sänkningar från Riksbanken vilket i sin tur fått bankerna att sänka sina bolåneräntor. Från och med december har Erik Thedéen och övrig fyra ledamöter i Riksbanksdirektionen själva fått ta del av sänkningarna på samtliga av sina privata bolån.

Riksbankschefens nya bolåneräntor

Genomgången visar att Riksbankschefen Erik Thedéen fortsatt ser ut att ha den lägsta bolåneräntan. I alla fall om vi ser till ett av hans tre lån. Under hösten har hans lägsta ränta krupit ner till 2,05 procent i december. Men eftersom räntan på hans övriga två bolån är högre, blir snittet på samtliga bolån 2,26 procent under årets sista månad. I januari låg Riksbankschefens snittränta betydligt högre. Det har gjort att Thedéens ränteutgifter har fallit från närmare 11 700 kronor i januari till knappt 8 000 kronor i december, före ränteavdrag.

Anna Seim har lägst snittränta

Erik Thedéen är däremot bara tvåa när det gäller genomsnittsräntan för samtliga lån. Här är det i stället Anna Seim som ser ut att ha förhandlat bäst. Hennes snittränta bör nu vara nere på 2,19 procent, vilket är sju punkter bättre än Riksbankschefen. Trea på samma lista är Aino Bunge med en snittränta på cirka 2,37 procent. Högst snittränta i december har Per Jansson (2,66%). Snitträntan för samtliga Riksbankstopparna ligger nu på 2,39 procent. Som jämförelse låg bankernas snitträntor på 2,66 procent i oktober, enligt Zmartas månatliga jämförelse.

– Riksbankstopparna förtjänar en bättre ränta helt enkelt för att de har en låg belåningsgrad, hög lön och stort sparkapital. Men det visar också att det går att få bättre ränta för den som tar sig tid att jämföra, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.

Riksbankstoppar går miste om fullt ränteavdrag

När vi summerar ränteåret 2025 är det Aino Bunge som har haft de största ränteutgifterna. Totalt har hon tvingats betala över 230 000 kronor i enbart räntor under året. Det innebär att hon ligger långt över gränsen för fullt ränteavdrag som går vid 100 000 kronor per person och år. Hon är också den enda vars snittränta har ökat under året. Det beror på att hon hade ett väldigt förmånligt bundet bolån som löpte ut den sista januari i år. Aino Bunge kan däremot se fram mot en skatteåterbäring på närmare 60 000 kronor i vår. Även kollegan Anna Seim går miste om fullt ränteavdrag. Hon är också den som amorterar i särklass mest av Riksbankstopparna – över 105 000 kronor sett till hela året.

Riksbankstopparnas ränteår 2025:

En mer utförlig tabell finns här på zmarta.se

*Anna Breman lämnade Riksbanken den 10 oktober. Hon är därefter inte längre skyldig att meddela eventuella förändringar när det gäller sina privata bolåneräntor.

Om undersökningen:
Zmarta har gått igenom samtliga anmälningar om ekonomiska förhållanden som var och en av direktionsledamöterna i Riksbanken lämnat in till Riksdagen. Statistiken har därefter jämförts med listräntorna hos de sju största långivarna för att kunna bestämma villkorsändringsdag och vilken bank som lånen är tagna i, när den informationen saknats. Snitträntan har räknats fram genom att dividera respektive direktionsledamots räntekostnader med deras totala lånebelopp. Då Anna Breman lämnat jobbet på Riksbanken den 10 oktober, har hon ingen skyldighet att uppge sina privata bolåneräntor därefter. Snitträntan i december utgår från att hennes ränterabatt har bestått även efter utträdet.