I mars 2025 sjönk snitträntan på rörliga bolån till 3,10 %. Danske Bank, Landshypotek och Skandiabanken erbjuder lägsta räntor, medan ICA-Banken har högst. Långtidsräntorna steg något, vilket återspeglar marknadens osäkerhet kring inflation och arbetslöshet.
Utbudet av fjällstugor i pistnära lägen i Sälen och Åre har ökat med 50-72 procent, medan priserna har sjunkit 18 till 24 procent justerat för inflationen, visar en genomgång av Zmarta.
Statens kostnader för ränteavdrag når rekordhöga 72 miljarder kronor 2024, med 573 000 svenskar som slår i taket för fullt avdrag. Det är fem gånger fler än det var för två år sedan.
Hushållens ränteutgifter har fördubblats och staten förväntas få en rekordnota för ränteavdrag på drygt 72 miljarder kronor. Antalet svenskar som når taket för fullt ränteavdrag har i sin tur femfaldigats på två år, enligt en genomgång av Zmarta.
I februari 2025 sjönk snitträntan för rörliga bolån till 3,13%. Även snitträntan på bundna lån föll oväntat. Räntegapet mellan bolån och sparräntor ökar också, vilket gynnar bankerna. Snitträntor på sparkonton sjönk till 0,94%.
Bankernas snitträntor på bolån visar på ett trendbrott i januari; rörliga räntor har sjunkit medan bundna räntor stigit. Samtidigt har glappet mellan bankernas räntor på sparkonton och bolån fortsatt att öka.
Hur mycket pengar ett villahushåll har kvar efter bolånekostnader skiljer sig kraftigt åt, beroende på var du bor. Gällivare, Kiruna och Lomma ligger bäst till, medan Lidingö, Sundbyberg och Malmö är sämst. Skillnader kan uppgå till 300 000 kronor årligen, enligt jämförelsetjänsten Zmarta.
Zmarta Husägarindex visar att köpkraften ökar bland svenska villahushåll. De årliga utgifterna har minskat med närmare 33 000 kronor jämfört med toppen, vilket ger närmare 2 700 kronor mer i plånboken varje månad för småhusägarna.
Enligt Zmartas enkät spår sju chefsekonomer en till fyra räntesänkningar av Riksbanken under 2025. Två ekonomer bedömer att räntehöjningar kan ske redan 2026.
Genomsnittsräntorna sjunker till 3,43 % i december, en minskning med 0,19 procentenheter. Ränteglappet till sparkonton har nu stigit till 2,06 procentenheter, enligt nya siffror som jämförelsetjänsten Zmarta har samlat in.
Räntorna på bolån faller medan CSN-lånens räntor stiger. Att betala av studielånet och utöka bolånet kan spara svenskar tiotusentals kronor, enligt Zmarta. Lägre amortering och investeringsmöjligheter gör detta alternativ förmånligt för många.
Ett nytt skuldkvotstak begränsar lånemöjligheter för bostadsköpare. Jämförelsetjänsten Zmarta har räknat på hur många kvadratmeter man kan köpa, beroende på vilken månadslön man har och var man bor.
Zmarta Husägarindex visar att villaägarnas utgifter har minskat med över 23 000 kronor eller 11 procent, främst på grund av lägre räntor och elpriser. Genomsnittlig årlig kostnad för husägare är nu cirka 190 000 kronor.
Zmarta Husägarindex (Q2, 2024): Svenska villaägare har sett sina utgifter minska tack vare lägre räntor och elpriser. Göteborg visar störst minskning enligt Zmarta Husägarindex för andra kvartalet 2024.
Börsen har de senaste tio åren ökat med 157 procent jämfört med fritidshusen på 89 procent. Men med hjälp av hävstångseffekten av att låna till fritidshuset har den här investeringen ändå gett en högre vinst.
Kostnaden för att äga ett fritidshus har ökat med 142 procent de senaste tio åren enligt Zmartas Fritidshusindex. Trots prisfallet på fritidshus är kontantinsatsen dubbelt så hög som för tio år sedan. Både lån- och räntekostnader har ökat markant. Gotland och Jämtlands län toppar listan.
Priserna på fritidshus har dubblerats i många län under de senaste tio åren, med Gotland, Gävleborg och Jönköping i spetsen. Det visar en ny genomgång som jämförelsetjänsten Zmarta har gjort.
Jämförelsetjänsten Zmarta har räknat ut förväntade räntekostnader för den som köper en bostad idag. Prognosen sträcker sig fram till 2025 och visar att de genomsnittliga bolånekostnaderna för en lägenhet kan sjunka med nästan 24 000 kronor per år.
I takt med den stora prisökningen på fritidshus det senaste decenniet måste nu allt fler stugägare betala takbeloppet för fastighetsavgiften. På tio år har antalet trefaldigats. Det visar en undersökning som jämförelsetjänsten Zmarta har gjort.
År 2008 togs den statliga fastighetsskatten bort och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Hur stor fastighetsavgiften blir beror på taxeringsvärdet
Antalet stugägare som betalar maxskatt för fritidshus har trefaldigats på grund av prisökningen. Taxeringsvärdet bestämmer fastighetsavgiften, men kan aldrig bli högre än takbeloppet. Zmarta visar att fler län nu slår i taket.