Skip to main content

Bromsbehandling i sikte mot Alzheimers sjukdom

Nyhet   •   Dec 16, 2013 16:25 CET

Närmare 100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom. Det är den vanligaste demenssjukdomen och i takt med att befolkningen åldras insjuknar allt fler. Dagens behandlingar kan lindra symtom men stoppar inte själva sjukdomsförloppet. Men forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet är en ny bromsbehandling på spåren. Nu testas Uppsalamolekylen i en större patientstudie.

– Målet med behandlingen är att bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede genom att oskadliggöra protofibriller, giftiga molekyler som är förstadier till de trådar sin finns i plack i hjärnan. Om allt går vägen kan ett läkemedel finnas på marknaden om fem-sex år. Det vore ett välkommet tillskott i behandlingsarsenalen med tanke på att sjukdomen kostar Sverige 40 miljarder kronor per år, det mänskliga lidandet oräknat, säger Lars Lannfelt, överläkare i geriatrik på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Forskarna räknar med att inkludera runt 800 patienter i studien. I Sverige är fyra universitetssjukhus involverade: Akademiska, Karolinska, Sahlgrenska och Skåne. Den aktuella läkemedelskandidaten är en humaniserad monoklonal antikropp kallad BAN240 vars föregångaren var en musantikropp som utvecklades på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. I säkerhetstester på drygt 200 Alzheimerpatienter i USA, har inga allvarliga biverkningar uppdagats.

Idén till den nya läkemedelskandidaten fick Lars Lannfelt i slutet av 1990-talet i forskning på en ärftlig form av Alzheimer, den så kallade arktiska mutationen. År 2000 tog han patent på idén. Molekylen har utvecklats av bioteknikföretaget Bioarctic Neuroscience och de kliniska studierna drivs i samarbete med det japanska läkemedelsföretaget Eisai.

– Ambitionen är att bromsbehandlingen ska fungera för alla patienter, men det vore en medicinsk revolution även om endast hälften svarade positivt. Dagens läkemedel har begränsad verkan. Vissa patienter får en tillfällig lindring av symtomen under 6-12 månader, men läkemedlen stoppar inte sjukdomsförloppet, säger Lars Lannfelt.

För att fungera måste det nya läkemedlet sättas in tidigt i sjukdomsprocessen, vilket ställer krav på tidigt upptäckt och diagnos. Men Lars Lannfelt är hoppfull och pekar bland annat på utbyggnaden av Minnesmottagningar vid landets sjukhus och genombrottet för amyloid-PET-undersökningar, där Akademiska sjukhuset var pionjärer för cirka tio år sedan.

I samarbete med experter på avbildningsteknik vid Uppsala Berzelii Centre pågår utveckling av PET, den medicinska avbildningsteknik som används för att mäta halten beta-amyloid i hjärnan, vilket numera ofta används vid diagnostik av Alzheimers sjukdom.

FAKTA: Alzheimers

* Närmare 100 000 i Sverige har Alzheimers, den vanligaste demenssjukdomen.
I befolkningen över 65 år har närmare fem procent sjukdomen, i befolkningen
över 80 år runt var femte person.

 * Vanliga tidiga symtom är försämrat
minne, till exempel problem med att hitta på välkända platser. I senare skeden
blir den språkliga förmågan allt sämre, det uppstår motoriska störningar, svårigheter
att känna igen personer och förstå saker. Till slut blir man sängliggande.

* För att få hjälp att ställa diagnos tidigt mäts specifika biomarkörer i ryggmärgsvätskan.

* Ibland görs även en PET-undersökning som bekräftar förkomsten av proteinet amyloid-beta i hjärnan.