Skip to main content

Fler patienter med svårkontrollerad diabetes transplanteras

Pressmeddelande   •   Aug 20, 2013 14:13 CEST

Allt fler patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes kan i dag erbjudas transplantation av
insulinproducerande öceller eller bukspottkörtlar som alternativ behandling. Akademiska sjukhuset är störst i landet på bägge dessa transplantationer. Hösten 2012 inrättades ett centre of excellence inom typ 1-diabetes för att ytterligare stärka diabetesvården. Framstegen diskuteras tisdagen den 20 augusti under årets kirurgvecka som har kirurgisk behandling av
diabetes som huvudtema.

Kirurgveckan är den första av tre medicinska veckor som i år arrangeras på Uppsala Konsert och Kongress. Detta är första gången läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal inom kirurgi, ortopedi och röntgen arrangerar sina specialistmöten på samma ort veckorna efter varandra. Under veckorna arrangeras dessutom åtta föreläsningar för allmänheten på
Akademiska sjukhuset.

– Målgruppen för ö-cellstransplantation är personer med svårbehandlad diabetes som inte får tillfredsställande kontroll av blodsockret med gängse
insulinbehandling. Flertalet har oförutsägbara och okontrollerade svängningar i
blodsockernivån vilket är både farligt och kraftigt inskränker möjligheten till
ett normalt liv, säger Gunnar Tufveson, professor i transplantationskirurgi.

Öcellstransplantation syftar i första hand till bättre blodsockerkontroll medan
en lyckad bukspottkörteltransplantation kan leda till att patientens blodsockervärden
blir helt normala och att personen slipper ta insulin. Både insulinproducerande
celler och bukspottskörtlar hämtas från avlidna organdonatorer.

I Norden transplanteras cirka 40 patienter årligen med öceller, varav det stora flertalet på Akademiska sjukhuset. Rudbecklaboratoriet i Uppsala är det enda centret i Norden där man utvinner och
renar insulinproducerande celler, så kallade Langerhanska öar.

En utmaning vid öcellstransplantation är att hålla cellöarna vid liv under isolering och efter transplantation. I en pågående studie får patienter i samband med transplantationen substansen riparixin, en molekyl som hämmar ett visst slags proteiner (kemokiner) i blodet. Tack vare samarbete med PET-centrum i Uppsala har nya spårämnen utvecklats som gör det möjligt att undersöka hur många cellöar som överlever och förbättra uppföljningen av patienter med försämrad insulinfunktion i olika skeden efter transplantation.

Sedan 2005 har antalet bukspottkörteltransplantationer fyrdubblats på Akademiska och 2012 genomfördes 16 sådana transplantationer. Nya metoder att tidigt upptäcka tecken på avstötning via biopsi från tolvfingertarmen har bidragit till de goda resultaten som kan jämföras med njurtransplantation. Alla som transplanteras behöver ta immunhämmande läkemedel för att motverka
avstötning.

I det nybildade centre of excellence för typ 1-diabetesingår experter inom diabetologi,
transplantationskirurgi, immunologi, nefrologi och röntgen med flera områden.
Genom att många experter samarbetar på ett nytt sätt är förhoppningen att
patienter med svår diabetes ska kunna erbjudas snabbare utredning och lotsas
till lämpligaste behandlingsalternativ.

Mer information:
Gunnar Tufveson, professor i transplantationskirurgi, 018-611 31 16 eller 0708-276 768
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21