Allt fler njurtransplantationer genomförs på Akademiska

Allt fler patienter njurtransplanteras på Akademiska sjukhuset. Sedan 2003 har antalet ökat med 60 procent. Tillgången till levande donatorer har starkt bidragit till den positiva utvecklingen, som uppmärksammas med anledning av världsnjurdagen den 13 mars.

– Glädjande nog är attityderna till att donera en njure till en nära släkting eller vän mycket mer positiva i dag en för några år sedan. 2003 hade vi 23 njurtransplantationer med levande givare, i fjol var det 47 stycken, säger Lars Bäckman, överläkare och sektionschef för transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset.

Drygt hälften av alla njurar tas numera från levande donatorer, oftast make/maka eller annan närstående som donerar, men även vänner och kollegor. Fördelen är att njuren kommer frisk person och således är frisk och att ingreppet kan planeras utifrån mottagarens hälsa. Många gånger slipper
mottagaren krävande dialysbehandling.

1964 genomfördes den första njurtransplantationen i Sverige. På Akademiska sjukhuset har man utfört sådana transplantationer sedan 1969.Drygt 100 transplantationer årligen, gör sjukhuset till det största centret i landet. Totalt gjordes 421 njurtransplantationer
i Sverige 2013.

Titthålskirurgi är numera praxis när njurar tas ut från levande donatorer. Detta är mer skonsamt för donatorn än öppen kirurgi och innebär mindre smärta och snabbare rehabilitering. Även för mottagaren har den medicinska och tekniska utvecklingen haft positiva effekter. Moderna immunhämmande läkemedel och antikroppar har minskat risken för avstötning betydligt. I genomsnitt har man kvar en donerad njure i 15-20 år. På 1970-talet hade bara var tredje transplanterad patient kvar sin njure efter ett år.

– Även om det är glädjande att antalet njurtransplantationer ökar kvarstår bristen på donatorer som den största utmaningen, säger Lars Bäckman.

Mer information:
Lars Bäckman, sektionschef för transplantationskirurgi, 018-611 70 82
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21