Skip to main content

Studenter ska förbättra miljön på barncancerkliniken

Pressmeddelande   •   Feb 11, 2016 09:00 CET

Barncancerkliniken på Akademiska är först ut på sjukhuset med en ny sorts klinisk innovation. Ett team från Clinical Innovation Fellowship handleder sex studenter i utvecklingsprojekt som ska förbättra miljön för sjuka barn och ungdomar, anhöriga och personalen. Satsningen uppmärksammas med anledning av barncancerdagen 15 februari.

– Det är oerhört värdefullt att få en genomlysning utifrån av områden med förbättringspotential. Det handlar om miljön för patienter, anhöriga och personal, men också om att hitta nya lösningar på praktiska problem som logistik kring läkemedelshantering. Det är lätt att bli hemmablind. Dessutom saknas ofta resurser att genomföra förändringar från ax till limpa. Satsningen bidrar till kreativt nytänkande, de ger oss en injektion, säger Britt-Marie Frost, sektionschef på barncancerkliniken.

I höstas gjorde ett multiprofessionellt team en genomlysning av barncancerkliniken. I teamet ingår fyra personer med examen inom medicin, teknik, design och management. I samråd med kliniken har tre förbättringsområden valts ut som engagerar sex examensarbetare fram till i sommar. Det handlar till exempel om att anpassa entré och patientrum till barns behov i olika åldrar (på kliniken vårdas cancersjuka barn i åldern 0-18 år).

Även förberedelserummet ingår i projektet. Här kan cancersjuka sätta nålar på dockor och leka med en prototyp av en protonstrålningsapparat inför sin behandling. Andra exempel är förbättring och digitalisering av logistiken för lagerhållning av läkemedel och medicinskt material samt en omdaning av läkarrummet så att det blir mer funktionellt och trivsamt.

Initiativet kommer från Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH), ett samarbete mellan KI, KTH och Stockholm läns landsting. Sedan sex år har man drivit projekt som syftar till att utveckla sjukvården i samverkan med kliniker genom att engagera multidisciplinära team som kliniska experter och innovatörer. Personerna i teamen tituleras clinical innovation fellows och fungerar bland annat som handledare åt examensarbetare. Parallellt med utvecklingsprojekten på kliniken har teamet i uppdrag att hitta exempel på produkt- och verksamhetsutveckling som är kommersialiserbara såväl nationellt som internationellt. Teamet på barncancerkliniken finansieras av Barncancerfonden.

En av handledarna är Rebecca Bejhed, dr i teknisk fysik:

– Det intressanta är att vi inte utgår från fiktiva problem utan verkliga utmaningar på kliniken och fokuserar på lösningar tillsammans med personalen. Dessutom är det sporrande att kunna bidra till förbättringar för svårt cancersjuka barn och ungdomar.

Christopher Blacker, leg läkare, även han handledare, inflikar att personalen visat stort intresse och uppskattar att man ser med ”nya ögon” på verksamheten och vågar ställa frågan ”varför gör ni så?”.

Bildtext:
– Med varmare färger på väggar och textilier, en mer dämpad belysning och avskärmningar kan miljön i förberedelserummet kännas tryggare och mer hemmalik. Även möblerna kan anpassas mer efter barns behov, säger Sophia Trojahn som läser till arkitekt på KTH och arbetar med att förbättringsprojekt på barnonkologen.

Foto: Elisabeth Tysk

Mer information:
Britt-Marie Frost, sektionschef för barnonkologen, Akademiska sjukhuset, 018-611 58 83 eller 070-611 31 64

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sophia Trojahn, arkitektstuderande på KTH, som arbetar med att göra förberedelserummet mer barnanpassat: Vilka behov ser du?

– Inredningen är inte barnanpassad och genomtänkt. Mycket kan göras för att förstärka syftet med rummet, att lindra barns ångest och avdramatisera. En mer dämpad och mindre sjukhuslik belysning och mysigare möbler kan bidra till associationer till hemmet och att rummet upplevs tryggare. Förhoppningen är att barnen ska minnas det när de senare genomgår behandlingar. Jag hoppas även kunna göra rummet mer anpassat för tonåringar, vilket det inte alls är idag.

Kan du ge några konkreta exempel?

– Bortsett från förberedelsesakerna och några pinnstolar saknas möbler, det är mycket tom yta. Den önskar jag fylla ut med mjukare möbler som fåtöljer och en soffa i stället för pinnstolarna. En bokhylla, golvlampa, matta och gardiner skulle också göra stor skillnad. Några tavlor och lite färg på väggarna skulle också hjälpa till. Likaså att dölja saker som är mycket sjukhusaktiga, exempelvis handfatet.

– En annan idé är att skapa olika zoner inom rummet, till exempel en liten sektion där personal och föräldrar kan ha samtal, och en annan där barnen samtidigt kan leka. Jag skulle även vilja dela upp sakerna lite grann, så att intrycken inte känns överväldigande. Det skulle underlätta för barnen att fokusera på en aktivitet i taget. Även om rummet är litet så har det fina kvalitéer. Ett exempel är fönsterbrädorna som skulle kunna fungera som en extra sittplats för barnen. De är så pass låga att barnen kan kliva upp själva, och det händer en massa spännande saker utanför.

Vad händer nu?

– Jag vill gärna börja med att bjuda in barn och föräldrar, som varit i rummet, att tycka till kring hur det kan bli mer hemtrevligt. Att barnen får inkomma med idéer tror jag vore ett bra steg. Därefter får jag integrera några av mina egna tankar och upplevelser kring förbättringar och ta fram en modell för hur olika lösningar kan testas. Jag räknar med att förändringarna ska vara på plats före sommaren.









Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.