Pressmeddelande -

Barn får tycka till om vården på barnakuten

Vad tycker barn om vården och bemötandet på barnakuten vid Akademiska sjukhuset? Sedan i höstas får barn över fyra år svara på frågor via en pekskärm i väntrummet. Syftet är att fånga in synpunkter som kan bidra till att utveckla vården.

– Överlag är barnen nöjda med sin upplevelse. Flertalet känner sig lyssnade på, att de får vara delaktiga i vården och att de får information om vad som ska hända. Barnen svarar genom att trycka grön, gul eller röd gubbe för olika påståenden om vården på barnakuten. Till hösten ska vi analysera närmare vad som gömmer bakom de röda gubbarna, säger Johan Wrammert, sektionschef för barnakuten.

Vid starten var personalen lite orolig för att det skulle bli mycket ”okynnestryck”, men efter några månader ser man att likartade svar återkommer månad efter månad vilket, enligt Johan Wrammert, talar för att så inte är fallet.

Frågorna är formulerade för att återspegla den nya patientlagen från januari 2015. Den syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Att inhämta barns synpunkter på och upplevelse av vården är också ett led i arbetet med att implementera FN:s barnkonvention som trädde i kraft 1990. Sverige är ett av 194 länder som ratificerat konventionen.

Barnsjukhuset arbetar även på andra fronter med bemötande och kommunikation för att höja kvaliteten i mötet med patienterna. Ett exempel är tonårsråd som bildades tidigare i år.

– Syftet med tonårsråden är att öka dialogen med patienter i åldern 13-18. Satsningen görs i samarbete med Barnombudsmannen i Uppsala län och vi räknar med att den ska bidra till förbättringar av bland annat information och omhändertagande, säger Christophe Pedroletti, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset.


Mer information:

Johan Wrammert, sektionschef för barnakuten, Akademiska sjukhuset, 073-866 10 90
Christophe Pedroletti, verksamhetschef Akademiska barnsjukhuset, 070-611 17 56

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • barnakuten
  • tonårsråd
  • akademiska barnsjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Tonåringar inbjuds till dialog på Barnsjukhuset

    Akademiska barnsjukhuset har bildat tonårsråd för att öka dialogen med unga patienter. Syftet är att personer i åldern 13-18 ska bidra till förbättringar av bland annat information och omhändertagande. Satsningen görs i samarbete med Barnombudsmannen i Uppsala län.

  • Studenter ska förbättra miljön på barncancerkliniken

    ​Barncancerkliniken på Akademiska är först ut på sjukhuset med en ny sorts klinisk innovation. Ett team från Clinical Innovation Fellowship handleder sex studenter i utvecklingsprojekt som ska förbättra miljön för sjuka barn och ungdomar, anhöriga och personalen. Satsningen uppmärksammas med anledning av barncancerdagen 15 februari.

  • Allt fler barn med ätovilja behandlas på Akademiska

    Ätsvårigheter hos barn är tema för FBH-dagen den 6 november, en temadag som arrangeras årligen av Folke Bernadotte Regionhabilitering vid Akademiska barnsjukhuset. Här utreds och behandlas barn från hela landet. Via Matlaget får familjen ett helhetsgrepp och stöd samtidigt som barnet erbjuds träning.

  • ​Vart femte barn med reumatism behöver biologiska läkemedel

    Vart femte barn med reumatisk ledsjukdom har periodvis nytta av behandling med moderna biologiska läkemedel, oftast så kallade TNF inhibitorer. Tack vare ny kunskap har valet av preparat och dosering förbättrats de senaste åren vilket har lett till mindre smärta och ökad livskvalitet. Men många läkemedel är inte godkända för användning till barn.

  • Hörselimplantat effektivt även för långtidsdöva

    ​Även personer som varit döva länge bör erbjudas Cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat.

  • Barn med sammanvuxna fingrar får bra funktion efter operation

    Barn som föds med sammanvuxna fingrar eller tår kan behöva opereras upp till åtta gånger. Akademiska sjukhuset är center i sjukvårdsregionen för dessa komplexa ingrepp. De senaste tio åren har mellan 15 till 25 barn per år opererats på handkirurgiska kliniken. Syskonen Loke och Liv Stigson från Gävle har opererats totalt sju gånger. Båda föddes med sammanvuxna fingrar på båda händerna.

  • ​500 cochleaimplantat har satts in på Akademiska

    Allt fler barn och vuxna får hörseln tillbaka tack vare cochleaimplantat. Sedan 2001 har 500 implantat satts in på Akademiska sjukhuset, som har en av landets största otokirurgiska kliniker. Utvecklingen uppmärksammas på ett jubileum den 15 december.

  • Patienters upplevelser av sjukvården mäts i nationell enkät

    Under mars–april mäts vad sjukhusets patienter anser om öppen- och slutenvården (ej psykiatri). Detta sker inom ramen för Nationell Patientenkät (NPE), samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården.