Cigarrer och sånt

Jag vaknade tidigt i den sköna sängen på Alameda Hotel med en förrädisk känsla av att känna mig utvilad. Efter kontinentalfrukost, utcheckning och gemensamt begrundande av palmer, utsikten över Lake Nicaragua och den behagliga värmen (hejdå snöskottning och vinterkläder) så klev vi in i vår lilla buss för en tre och halv timmes lång historie- och samhällskunskapslektion i sällskap med vår trevlige guide Jorge, som inlevelsefullt och engagerande berättade om Managuas historia och beskaffenhet.

Vi fick veta att Nicaragua har 26 aktiva vulkaner varav 6 är aktiva och att den största Masaje (?) - som vi passerade under resan - hade sin senaste aktivitet för bara 8 månader sedan. Många av husen i Managua totalförstördes vid en kraftig jordbävning på 70-talet och bara hotellet vi bodde på och nån till stod kvar. Nicaragua har under de senaste åren hållit på att återhämta sig tillbaka efter contras och kalla kriget med oroligheter, hot och handelsblockader från USA bl.a. Under 80-talet stängde fabriker ned och folk flydde från landet. Men med Daniel Ortega vid makten har det blivit bättre på många sätt, berättar Jorge Hernandez, även om det är kontroversiellt att han - trots att det strider mot konstitution - är inne på sin andra mandatperiod under senare tid. Men han har gjort mycket för att bygga upp utbildningssektorn och hälsovården för Nicaragua. Han har en stark opinion.

När vi väl skumpade in i byn Esteli så var kontrasterna stora. Husen är mer som skjul och viktiga platser är bevakade med beväpnade vakter. Vårt hotell som ligger helt plötsligt på en slummig tvärgata påminner om ett bedagat 70-talsmotell med kitsch och hemmasnickrade ellösningar och glaserade bananklasar i trä hängandes i taket på utetavernan där vi intog vår lunch.

Dagens stora begivenhet var cigarrfabriken Tabacalera Santiago, ett litet familjeföretag som producerade cigarrer. Jorge hade fått sällskap av en lokal guide som jobbade på fabriken och han lade passionerat ut texten om hantverket och konsten att göra goda cigarrer. Allt är handgjort. Från plockning till paketering. Trots att ett team av cigarrullare måste producera minst 3-4 cigarrer i minuten (!) för att få ihop sin kvot cigarrer om dan, så verkar de ändå ha det trevligt och ha både fika, lunchrast och 8 timmars arbetsdag. Filosofin är att om de som rullar inte mår bra så sätter det sig i cigarrerna. Ibland har man till och med inspirerande högläsning av historier som Romeo och Julia eller Greven av Monte Christo för de som arbetar med cigarrproduktionen innan arbetsdagen börjar.