Skip to main content

Mixad trästomme på nya högstadiet

Pressmeddelande   •   Mar 18, 2019 12:00 CET

Den nya högstadieskolan får ingen renodlad invändig trästomme, utan det blir till största delen en traditionell stomme. Däremot är trästomme aktuellt för delar av skolan - "där det är lämpligt", till exempel bibliotek, matsal, kök och entré. Det blev beslutet i Kommunledningsutskottet den 18 mars.

Enligt kommunens träbyggnadsstrategi ska varje nybygge prövas för att se om det är lämpligt att använda trä som stomme, men vid utvärderingen av nya högstadieskolan konstaterade man att en ren trästomme gav alltför många nackdelar. Inte bara skulle det fördyra själva bygget med i runda tal 25 miljoner och kräva ett väderskydd - en intältning - under byggtiden. En trästomme skulle också innebära att det skulle krävas extra pelarrader mitt i byggnaderna, eftersom träbjälklag har en maximal spännvidd på cirka 8 meter. Detta gör att planlösningen för skolans salar och rum blir ett problem - både i nutid och vid framtida ombyggnationer allt eftersom skolans behov förändras. Med många bärande väggar tappar man flexibiliteten.

Ett ytterligare problem med en trästomme är att få till en bra ljudisolering - ett viktigt byggkrav i en byggnad på flera plan, där många elever och skolpersonal kommer att ha sin arbetsplats. En trästomme skulle innebära bjälklag med många olika skikt, det vill säga mer material, för att ge samma ljudisolering som en tradionell stomme ger - och då har den miljömässiga vinsten med en trästomme "ätits upp".

- Det är viktigt att komma ihåg att det är stommen vi pratar om, säger Christian Persman, projektledare för nya högstadieskolan. Stommen är alltså någonting som inte syns, utan täcks av andra material som olika typer av ytskikt. När vi utformar det som kommer att synas, tänker vi oss att vi ska få med mycket trä och trädetaljer. Detta poängterade även Kommunledningsutskottet.

Kommunledningsutskottet beslutade också att det inte ska byggas någon ny aula med plats för 400 personer. Solbergagymnasiet, Ritz och sporthallen finns alla i närheten av den nya skolan och kan användas vid de fåtal tillfällen som skolans samtliga elever behöver samlas på ett ställe.

Även parkeringsmöjligheterna vid skolan togs upp vid mötet. I de första idéerna som presenterades runt skolan fanns förslaget att anlägga ett parkeringsgarage under skolan. Att spränga i berget skulle bli dyrt, uppemot 27 miljoner, för runt 55 nya parkeringsplatser som då skulle stå tomma och outnyttjade utanför skoltid. Därför har man nu tänkt om och valt flera olika lösningar för att få fram de parkeringsplatser som kommer att behövas. Runt 18 p-platser anläggs i skolan, i den del som ligger mot Magasinsgatan. Under västra huskroppen läggs då förutom garage också tekniska utrymmen och ett eventuellt skyddsrum.

Ytterligare p-platser skulle man kunna få fram genom att bland annat anlägga parkeringsdäck i två plan vid simhallen. Parkeringsplatserna kommer att kunna utnyttjas av alla utanför skoltid, som till exempel sim- och sporthallens besökare eller besökare till evenemang i Trefaldighetskyrkan. Denna fråga kommer nu att utredas vidare.

- Nu fortsätter arbetet med att forma skolans lokaler utifrån funktion och innehåll. Till detta tar vi hjälp av personal och elever, säger Christian Persman.

För mer information, kontakta Christian Persman, projektledare, Arvika kommun, tfn 0570-828 27.

Arvika är en kommun med en ekonomi i balans och en stabil politisk situation, en kommun där samverkan råder för kommunens bästa. Arvika är den näst största kommunen i Värmland till befolkningen och den tredje största till ytan.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.