Positiv trend för ungdomars drogvanor

Arvikas ungdomar väljer i allt högre grad att inte dricka alkohol. Och det gäller i synnerhet flickorna. Även när det gäller tobak och snus finns det en positiv trend, i alla fall bland pojkarna. Det visar bland annat den undersökning som Karlstads Universitet genomfört bland alla niondeklassare i länets kommuner.

Sedan 1988 har Curt Hagquist, som är docent i folkhälsovetenskap på Karlstads Universitet, vart tredje år undersökt värmländska skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Syftet är att få mer kunskap om ungdomarnas sociala och hälsomässiga situation och att stödja lokalt hälsoarbete i skolorna. Frågeformuläret lämnas ut till alla elever i årskurs nio och besvaras anonymt. 2008 låg deltagandet på 82 procent. Resultatet för 2008 visar en positiv trend vad gäller alkoholvanorna i Arvika, men även för länet överlag, som numera ligger i nivå med riket i övrigt. Arvika tillhör dessutom den hälft i länet som konsumerar minst och det märks tydligast bland flickorna.

Man ser framför allt en tydlig nedgång från 2002 och framåt. 2002 var det 44 procent av flickorna som beskrev sig som "intensivkonsumenter" (med detta menas ett alkoholintag motsvarande minst en halv flaska sprit, en hel flaska vin, fyra stora flaskor cider/alkoläsk eller sex burkar folköl en gång i månaden eller oftare). 2008 hade den siffran sjunkit till 28 procent. Bland pojkarna är trenden densamma men dock inte lika markant. Även när det gäller tobak och snus märks en positiv trend. Rökningen har minskat över tid och andelen rökare var lägre 2008 än då undersökningen startade 1988. Snusandet bland pojkar är väsentligt lägre 2008 men något högre bland flickor jämfört med 1988. Då det gäller narkotika ligger vi i Arvika i samma nivå som riksgenomsnittet, där sex procent av ungdomarna någon gång har provat på någon form av narkotika. Men andelen niondeklassare var dock något lägre 2008, om man jämför med 1998. Internationellt sett ligger Sverige lågt.

Många bra jobb
Vad kan då denna positiva trend bero på? Patricia Söderberg som är drogsamordnare i Arvika kommun menar att det beror på många olika faktorer. - Medvetenheten bland oss vuxna har ökat och vi förser inte våra ungdomar med alkohol i lika stor utsträckning längre, menar Patricia. Säkert har alla de förebyggande insatser som görs inom barnomsorg, skola, socialtjänst och polis haft en stor inverkan också. Många gör ett bra jobb och det är det som avspeglar sig i siffrorna. Att jobba förebyggande är ett långsiktigt arbete och enligt Patricia finns det egentligen två delar i det arbetet. Dels är det att kartlägga riskerna. Den stora tillgången på droger som finns idag är en stor risk som inte går att göra så mycket åt för kommunens del, däremot har Polisen ytterligare förstärkt sitt riktade arbete mot narkotika.

Den andra delen i arbetet som innebär att ta fram skyddsfaktorer, är något som man däremot kan göra mycket med i kommunen. - Har man som ung många skyddsfaktorer runt sig, minskar risken för att man provar på droger, menar Patricia. Det kan röra sig om att få lov att lyckas i skolan, att ha sunda fritidsintressen och att ha ett umgänge där man inte nyttjar droger. Men även de vuxnas restriktiva attityd till droger kan ha en skyddande inverkan. Några av aktiviteterna som man jobbar med på Arvika kommun är att man har infört ämnet "Livskunskap" på schemat genom hela grundskolan, för att systematiskt jobba med att stärka självkänslan hos eleverna. Ett annat projekt är "Skolkomet" som är ett verktyg för pedagogerna i skolan. Det har visat sig ge lugnare klassrum och bättre studieresultat. Kommunen planerar även att dra igång ÖPP - Örebro Preventionsprogram i större omfattning under hösten. ÖPP innebär korta informationsinsatser på föräldramöten en gång per termin under högstadiet, där man diskuterar föräldrars attityd till ungdomars bruk av alkohol.


För mer information kontakta: Drogsamordnare Patricia Söderberg på tfn 070-214 86 81. Curt Hagquists forskningsrapport "Alkohol-, narkotika och tobaksvanor bland niondeklassare" finns att läsa på www.uh.kau.se.