Skip to main content

Bättre metoder för diagnos och behandling av barnens matallergier

Pressmeddelande   •   Nov 10, 2011 09:18 CET

En av de nya artiklarna i www.matnyttig.se.  Att korrekt diagnosticera matallergier är oerhört viktigt för barn och ungas hälsa. I extrema fall kan det vara en fråga om liv eller död. Vid Karolinska institutet och Sachsska barnsjukhuset i Stockholm arbetar flera forskare med att hitta bättre diagnos- och behandlingsmetoder.

Det finns flera metoder för att diagnosticera matallergier hos barn och unga. De har alla sina för- och nackdelar. Den vanligaste metoden är så kallade pricktester, där en droppe med ett allergiframkallande ämne (allergen) prickas in i huden på armen eller låret. Om barnet är allergiskt mot ämnet blir det en rodnad och svullnad stor som ett myggbett efter en liten stund. Enligt professor S Gunnar O Johansson på Karolinska institutet i Solna är pricktester dock inte tillräckligt specifika.

– De extrakt som används vid testerna är inte standardiserade. Koncentrationerna av det allergiframkallande ämnet kan skilja sig väldigt mycket åt. Dessutom kan man få såväl falska negativa som falska positiva reaktioner. Pricktester är inte heller ett mått på hur känslig patienten är. De visar bara patientens allmänna reaktion på ett visst ämne.

CD-sens ger träffsäkra diagnoser

Om ett pricktest inte ger tydliga resultat kan man gå vidare med ett provokationstest. Det innebär att man matar barnet med det man misstänker att det inte tål. Är barnet allergiskt får det en reaktion. Nackdelen med dessa tester är att såväl barn som föräldrar tycker att de är obehagliga. Risken finns också att barnet hamnar på intensiven på grund av en för kraftig reaktion. Dessutom är väntetiden ganska lång till dessa tester. En annan diagnosmetod är att kolla om patienten har så kallade IgE-antikroppar i blodet mot vissa ämnen. Gunnar Johansson och hans kollegor har även forskat fram ytterligare en metod.

– Vi återupplivade och moderniserade en metod från 1960-talet som vi kallat CD-sens. Metoden går ut på att via ett blodprov mäta de vita blodkropparnas känslighet mot olika mängder allergen. På så sätt kan vi se hur mycket eller lite av ett allergen som behövs för att en allergisk reaktion ska starta. CD-sens är ett utmärkt test vid till exempel allergisk astma. Vad gäller födoämnen har vi i första hand tittat på jordnötsallergi, där vi har jämfört resultaten från CD-sens med resultat från vanliga provokationstest. Där visade det sig att CD-sens var mycket träffsäkrare.

Komplement till andra metoder

Med hjälp av CD-sens kan diagnosticeringen av allergier hos barn och unga alltså förbättras. Den går också enklare, eftersom det räcker med ett blodprov som barnet kan lämna på vilken läkarmottagning som helst. Detta innebär dock inte att CD-sens ersätter alla andra testmetoder. Det ska snarare ses som ett komplement när man vill vara riktigt säker.

– Man börjar med ett enkelt pricktest. Det kanske visar att det finns en känslighet mot exempelvis jordnötter. Nästa steg blir då att kolla IgE-antikropparna i blodet och hur mycket det finns mot jordnöt. Sedan kan man i ett tredje steg använda CD-sens för att verkligen bestämma hur känslig personen är. Finns det en känslighet ska patienten undvika jordnötter i sex till tolv månader. Därefter gör man ett nytt test med CD-sens för att se om känsligheten har ökat eller minskat, berättar Gunnar.

Läkemedel eliminerar IgE-antikroppar

Hur behandlingsmetoderna kan bli bättre sysselsätter också forskarna. En metod som används är så kallad hyposensibilisering, det vill säga att bygga upp ett försvar mot allergi genom att ge barnet ökande doser allergen. Detta har tidigare uppfattats som farligt och onödigt när det gäller födoämnen. I dag är det annorlunda. Nu matas barn med det de inte tål för att de på sikt ska kunna äta det utan större problem. Sedan fem år tillbaka finns det dessutom en metod som går ut på att man sprutar in ett läkemedel som binder och eliminerar IgE i kroppen. På så sätt finns det inget IgE kvar som kan orsaka reaktioner. Behandlingen är dock väldigt dyr och kräver att man tar en spruta en gång i månaden.

– Vi har gjort tester där vi behandlar patienten med läkemedlet under fyra månader. Efter behandlingen gör vi ett test med CD-sens. Om testet är negativt betyder det att IgE är borta. Då startar vi en hyposensibilisering samtidigt som vi gradvis trappar ner på läkemedelsbehandlingen. Metoden har gett väldigt fina resultat, även om det finns vissa problem med den. Bland annat måste man kunna se hur stor del av IgE-molekylerna som är allergiframkallande antikroppar. Dessutom måste alltid ett test med CD-sens göras. Annars kan man aldrig se om behandlingen är effektiv, och då är man ute på hal is. Men det är i alla fall en metod som är intressant och som vi vill studera närmare, säger Gunnar avslutningsvis.

Text: Niclas Samuelsson

Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa

Astma- och Allergiförbundet vill öka kunskapen hos andra om hur det är att ha ett osynligt handikapp som astma, allergi och annan överkäsnlighet. Vi vill därigenom bidra till att attityderna förändras hos omgivningen. Planerare, beslutsfattare och producenter måste ta ett större ansvar för den ökande utvecklingen av allergier. Vi har föreningar runt om i hela landet.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera