Ny rapport visar brister i hälso- och sjukvården för nyanlända

Barnombudsmannen har sedan hösten 2015 träffat cirka 600 barn och unga som sökt asyl i Sverige. Vi har rapporterat löpande om de nyanlända barnens hälsosituation. Vi har också genomfört en undersökning bland skolsköterskor. Undersökningen och barns röster presenteras i rapporten ”Nyanlända barns hälsa”.

Både barn och elevhälsa beskriver att svåra minnen från flykt och hemland förorsakat psykisk ohälsa. De barn vi träffat ger en rad exempel på att de inte känner till att de har rätt till hälso- och sjukvård och att de nekats vård. De tar också upp andra faktorer som kan orsaka eller förvärra psykisk ohälsa. Den faktor som oftast nämns som mest försvårande är ovisshet inför framtiden och rädsla för ett avslag på asylansökan. Skolsköterskor beskriver också skillnader mellan bakgrunden till flickors och pojkars ohälsa.

Barn berättar att de inte fått någon hälsoundersökning, trots att de vistats länge i Sverige. En bild som bekräftas av både skolsköterskorna och BVC-sjuksköterskorna. Endast var tredje skolsköterska säger att alla eller de flesta barn de möter har fått en sådan kontroll före sin kontakt med elevhälsan. Ofta beskriver de en organisation kring hälsoundersökningarna som inte fungerar, bland annat med dubbelarbete, svårigheter i informationsutbytet och barn som hamnar mellan stolarna.

Sammantaget ger enkäten en bild av att långt ifrån alla nyanlända barn får till gång till den vård de har rätt till. Nästan en tredjedel av skolsköterskorna anser att nyanlända barn har sämre tillgång till vård än andra barn.

Det finns brister i vårdkedjan och brister i kompetens när det handlar om kris och trauma som även drabbar barn som har uppehållstillstånd. Det handlar om dålig organisation, brist på tolkar och bristande samverkan mellan olika aktörer, men också om ren diskriminering när andra regler och normer appliceras för nyanlända.

Trots att varje barn som befinner sig i Sverige har rätt till bästa uppnåeliga hälsa, lever vi inte upp till denna rättighet för alla nyanlända barn. Vi har också fått exempel på mycket skiftande förhållningssätt till nyanlända barn från elevhälsans sida. Både skolsköterskor som tar stort ansvar för eleverna, men också de som undviker att ta upp trauma och psykisk ohälsa, som inte använder tolk eller som utesluter nyanlända barn från elevhälsan.

För att nyanlända barn i Sverige ska kunna åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa enligt barnkonventionens artikel 24 krävs en rad förändringar. Barnombudsmannen föreslår därför att regeringen genomför en rad åtgärder. Vi föreslår även att landstingen/regionerna inrättar barnlotsar.

1. Stärk elevhälsan och förtydliga hur hälsoundersökningar av nyanlända barn ska gå till

Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för ett utökat uppdrag för elevhälsan

Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hälsoundersökningar av nyanlända barn

2. Förbättra informationen

Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram tydlig information för barn och föräldrar om effekter av trauma och stress, vilken hjälp de har rätt till och vart de kan vända sig om de drabbas

3. Förstärk vårdkedjan och säkerställ tillgången till traumafokuserad behandling

Ge Socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga hur BVC, vårdcentraler, BUP, tandhälsa samt elevhälsa ska samverka

Ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att genomföra en nationell tillsyn av tillgången till vård för traumatiserade barn. Utveckla kompetensen om trauma och säkerställ att det finns tillgänglig behandling över hela landet utifrån resultatet av tillsynen

Inrätta en barnlots i varje landsting/region

Presskontakt:
Hans Reuterskiöld
Tel 0704 37 87 64
hans.reuterskiold@barnombudsmannen.se