Nu måste föräldrarätten begränsas i lagstiftningen

Pressmeddelanden   •   Mar 25, 2020 06:00 CET

Barnombudsmannen överlämnar sin årsrapport till regeringen- Nu måste föräldrarätten begränsas i lagstiftningen!

Undersökning visar - allmänhetens kunskap om barnkonventionen måste öka

Pressmeddelanden   •   Jan 01, 2020 11:35 CET

Barnombudsmannen har genomfört en undersökning om allmänhetens kunskap om FN:s barnkonvention och kännedomen om att konventionen blir lag den 1 januari 2020. Undersökningen visar att av dem som har hört talas om barnkonventionen känner knappt sex av tio till innehållet (56 procent). Endast 5 av 10 (48 procent) känner till att barnkonventionen blir lag vid årsskiftet.

- Vi vuxna måste säkerställa och bevaka att barnets rättigheter uppfylls. Varje barn som inte får sina rättigheter uppfyllda är ett barn för mycket, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Barnombudsmannen ser att kunskapen om barnkonventionen måste öka och en förändrad syn på barn som rättighetsbärare måste ske. För att lyfta barnen till att själva kunna påverka och förändra sin egen situation måste de möta vuxna som visar dem att deras åsikter och synpunkter är viktiga vid beslutsfattande. På så vis läggs grunden för en mer inkluderande och välfungerande demokrati för kommande generationer.

- Vi vet att det sker mycket arbete runt om i kommuner, regioner och hos myndigheter för att förbereda sig inför att barnkonventionen blir lag. Att barnkonventionen blir lag innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter är klart men det är ett startskott för att rättigheterna ska bli verklighet i varje barns vardag, fortsätter Elisabeth Dahlin.

Barnkonventionen ger barnet status som rättighetsbärare. Att vara rättighetsbärare innebär till exempel att man har rätt att delta i den demokratiska beslutsprocessen, rätt till autonomi och rätt att utöva dessa rättigheter självständigt. Det innebär också att barnet ska ha möjlighet att utkräva sina rättigheter och också veta vart barnet ska vända sig för att kunna göra det.

Vuxna är skyldighetsinnehavare enligt barnkonventionen. Skyldighetsinnehavarnas uppgift är att erkänna att barn är rättighetsbärare och säkerställa att de verktyg som behövs för att hävda dessa rättigheter är tillgängliga för alla barn.

Barnombudsmannen har tidigare genomfört undersökningar som visar att barns kunskaper om deras egna rättigheter har ökat under senare år. 2008 kände ungefär vart femte barn till barnkonventionen, en andel som ökat till vartannat barn 2018.

Inför framtida undersökningar är det värdefullt att veta hur allmänhetens kunskaper om barns rättigheter såg ut innan den 1 januari 2020, när barnkonventionen blir lag.

Om undersökningen:

Undersökningsföretaget Kantar Sifo fick i uppdrag av BO att genomföra enkätundersökningen. Fältperioden pågick mellan den 7 och 15 oktober 2019. Ett slumpmässigt urval av respondenter drogs från Kantar Sifos onlinepanel. Totalt svarade 2004 personer på enkäten och den genomsnittliga deltagarfrekvensen skattades till 24,3 procent.

Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen ska bilda opinion för barns rättigheter och bevaka hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Barnombudsmannen har genomfört en undersökning om allmänhetens kunskap om FN:s barnkonvention och kännedomen om att konventionen blir lag den 1 januari 2020. Undersökningen visar att av dem som har hört talas om barnkonventionen känner knappt sex av tio till innehållet (56 procent). Endast 5 av 10 (48 procent) känner till att barnkonventionen blir lag vid årsskiftet.

Läs vidare »

​Fortfarande stora brister när samhället omhändertar barn

Pressmeddelanden   •   Mar 28, 2019 06:00 CET

I Barnombudsmannens årsrapport 2019 har vi följt upp de brister och rättighetskränkningar som barn berättat om i ett par av våra tidigare årsrapporter. Under 2018 har vi samtalat med 35 barn i olika placeringsformer inom den sociala barnavården. Vi har också genomfört en enkät med 266 barn placerade på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.

​Barns kunskap om sina rättigheter har ökat – skolan viktigaste faktorn

Pressmeddelanden   •   Nov 20, 2018 11:21 CET

Barn känner i större grad till barnkonventionen, och vad den innebär, än för tio år sedan. Skolan är i särklass den största faktorn till barns vetskap om sina rättigheter och i synnerhet för den fördjupade kunskapen. Det visar Barnombudsmannens nya undersökning.

Elisabeth Dahlin ny barnombudsman

Pressmeddelanden   •   Sep 17, 2018 09:30 CEST

Den 17 september tillträder Elisabeth Dahlin som ny barnombudsman vid Sveriges barnrättsmyndighet - Barnombudsmannen.

Ny rapport om barn och våldsbejakande extremism

Pressmeddelanden   •   Jul 05, 2018 08:16 CEST

Våld i vardagen, misslyckanden i skolan och en negativ syn på framtiden. Det är några av riskfaktorerna för att barn involveras i våldsbejakande extremism. Det visar en ny rapport från Barnombudsmannen som presenteras i Almedalen i dag.

- Vi måste hindra att fler unga radikaliseras och förebygga att de barn och unga som redan berörs far illa. Forskning visar också att barn som utsätts för eller bevittnar våld löper större risk att utsättas för eller utsätta andra för våld senare i livet, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

Den nya rapporten samlar internationell och svensk forskning och studier om barn som involveras i våldsbejakande extremism och terrorism. Den innehåller de tre inriktningarna höger- , vänster- och islamistisk extremism, och har gjorts av Jennie Sivenbring vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet.

Rapporten visar att barn kan beröras på olika sätt av våldsbejakande extremism. De kan vara direkt utsatta för våld och göras till måltavlor, eller vara indirekta offer för våldet genom att exempelvis närstående har erfarenhet av terrorism. Barn och unga kan också själva vara våldsutövare inom alla tre inriktningarna. Det kan handla om att barn uppmanas att misshandla någon, att kasta sten i samband med demonstrationer eller att resa för att strida i ett annat land.

Återkommande riskfaktorer

Det finns inte ett svar på varför barn och unga involveras i våldsbejakande extremism. Men återkommande riskfaktorer är att bo i ett social utsatt område, med till exempel närvaro av våld, samt att uppleva ett utanförskap. Det kan också handla om att barnen misslyckas i skolan och ser mörkt på framtiden. Detta gäller både för våldsbejakande högerextremism och islamistisk extremism.

Detta stöds också av Barnombudsmannens rapport från januari 2018 som bygger på barns egna röster om våldsbejakande islamistisk extremism. Barnen beskriver där en utsatthet som beror på våld, kriminalitet och svåra familjeförhållanden, men också utanförskap, rasism och uppgivenhet inför framtiden. Enligt barnen kan detta leda till ett sökande efter tillhörighet, som gör att barn och unga kan lockas av de islamistiska gruppernas propaganda med löften om gemenskap och ett bättre liv.

- Som barnombudsman kan jag inte acceptera det våld barnen utsätts för, oavsett på vilket sätt de berörs och oavsett i vilket extremistiskt sammanhang. Varje barn har rätt till skydd från alla former av våld. Därför har vi lagt ett förslag om att ta fram en samlad nationell handlingsplan om våld mot barn, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Likheter mellan extremistiska inriktningar

Forskningen visar också att det finns vissa likheter mellan höger-, vänster- och islamistisk våldsbejakande extremism. En sådan är en misstro mot myndigheter och myndighetspersoner. En annan är att ett engagemang för religion och politik i kombination med att barn och unga upplever kränkningar eller orättvisor som kopplas till sin religiösa eller politiska övertygelse. Barn som Barnombudsmannen pratat med om våldsbejakande islamistisk extremism berättar om samhällets ovilja eller rädsla för att prata om svåra frågor och de efterlyser arenor där de kan lyfta sina funderingar.

Alla barn har rätt till utbildning och den är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Forskningen visar också att skolgången är en central del i det förebyggande och stödjande arbetet mot våldsbejakande extremism. Barnombudsmannen anser därför att det är viktigt säkerställa kontinuitet. Därutöver bör skolans demokratiska uppdrag stärkas, så att barn som söker möjligheter att diskutera svåra frågor också ges utrymme till det i skolan.

Forskning involverar inte barn

Barn har också rätt till rehabilitering, det vill säga stödinsatser. Men det är inte möjligt att peka ut vilket stöd, eller för den del vilket straff, som ger effekt. Det beror på att den forskning som finns om barn som involveras i våldsbejakande extremism bland annat bygger på vad vuxna berättat om hur barn påverkas, men också på att utvärderingar saknas.

- Det är oerhört problematiskt och innebär att det inte finns möjlighet att med säkerhet peka på vetenskapliga metoder till professionella som arbetar med att hjälpa barn som involveras eller riskerarar att involveras i våldsbejakande extremism. Vi vill därför att sådana studier tas fram och att man i dessa har ett jämställdhetsperspektiv, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Trots bristerna i kunskap finns det mycket som vi vet kan fungera som friskfaktorer eller skydd för barnen.

- Det handlar bland annat om att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses och att skapa en framtidstro för barn, oavsett var i landet de bor och vilken bakgrund de har. Det första steget i det arbetet är att lyssna. För att förhindra att barn far illa måste vi göra dem delaktiga, både i det förebyggande arbetet och i lösningarna, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Den nya rapporten presenteras på ett seminarium på Barnrättstorget i Almedalen den 5 juli 2018 klockan 09.10.

Bakgrund:

Våldsbejakande extremism är ett allvarligt problem för demokratin och för de barn och unga som på olika sätt berörs. För att förebygga att barn far illa har Barnombudsmannen haft ett uppdrag från regeringen att öka kunskapen om barns erfarenheter av våldsbejakande extremism. Inom uppdraget har Barnombudsmannen överlämnat tre rapporter till regeringen.


Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Våld i vardagen, misslyckanden i skolan och en negativ syn på framtiden. Det är några av riskfaktorerna för att barn involveras i våldsbejakande extremism. Det visar en ny rapport från Barnombudsmannen som presenteras i Almedalen i dag.

Läs vidare »

Dags för ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn

Pressmeddelanden   •   Jul 02, 2018 06:00 CEST

Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, enligt barnkonventionen. Men barn utsätts för våld varje dag i Sverige – i hemmet, i skolan, på institution och i närmiljön. Nu krävs ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Barnafrid och Barnombudsmannen har två förslag för hur det ska gå till.

- Sverige är ett av de säkraste länderna i världen för barn att växa upp i men ändå lever en stor andel barn med våld. Trots det görs det alldeles för lite för att motverka barns utsatthet för våld – det är anmärkningsvärt eftersom barn är de mest brottsutsatta i samhället, säger Moa Mannheimer, centrumchef Barnafrid.

Barn drabbas i hög grad av samma typ av våld som vuxna, men också av våld som är specifikt för dem i deras egenskap av barn; misshandel och försummelse i hemmet, och våld i skolan och på institution. Det kan också handla om sexuella övergrepp och om hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i närmiljön. Unga utsätts även på nätet. Vid 17 års ålder har 84 % av alla svenska barn varit offer för någon typ av våld eller brott i form av till exempel stöld, rån, misshandel eller sexuella kränkningar.

Våldet riskerar att osynliggöras

För drygt ett år sedan fastställdes en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att motverka våld i nära relationer, det stärker barns rätt till skydd mot våld. Men våld i vuxna parrelationer ser inte ut på samma sätt som våld mot barn gör.

Våld i unga parrelationer tenderar att osynliggöras, liksom vissa former av hedersrelaterat våld och förtryck. Även internetrelaterade övergrepp riskerar att osynliggöras trots att sexuella övergrepp på internet har visat sig ge lika allvarliga traumasymtom som andra sexuella övergrepp

En nationell kartläggning som publicerades under 2017 visar även att de olika formerna av våld i stor utsträckning överlappar varandra och man konstaterar att de barn som riskerar att fara allra mest illa är de som är utsatta för flera olika typer av våld eller våld vid upprepade tillfällen.

Skrämmande blid av våld i barns vardag

I ett flertal av Barnombudsmannens rapporter beskriver barn hur de utsätts för våld i sin vardag. I två rapporter från 2018beskriver barn i utsatta områden hur de växer upp med våld i sin närmiljö, och hur de utsätts våld och trakasserier i skolan. Barnombudsmannens tidigare granskningar har också visat att barn utsätts för våld när de är placerade i samhällets vård och att barn med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar.

- Barn beskriver en skrämmande bild av sin vardag där de kan ha sett människor bli skjutna eller själva blivit utsatta för våld. Allt våld mot barn, både fysiskt och psykiskt, är förbjudet enligt barnkonventionen, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Det är tydligt att Sverige brister i att skydda barn mot våld. Därför kräver Barnombudsmannen och Barnafrid ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Förslaget har två delar:

1. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

En strategi är ett sätt att signalera att en fråga är prioriterad. Strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn ska ha ett genomgripande barnperspektiv och inkludera alla typer av våld som barn kan drabbas av i sin uppväxtmiljö. Målet med en nationell strategi är att våldet mot barn i Sverige ska fortsätta minska och på sikt upphöra helt.

2. En nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn

En handlingsplan bidrar till att mål och syfte med strategin uppnås. En handlingsplan mot våld mot barn måste ta ett brett grepp och fokusera på barns och ungas situation och rätten till skydd mot alla former av våld. De myndigheter som tilldelas uppdrag inom en handlingsplan mot våld mot barn, måste involvera barn och unga i planering och genomförande av såväl reaktiva som förebyggande åtgärder.

Förslagen presenteras under ett seminarium i Almedalen den 2 juli 15.00 på Barnrättstorget, Gotlands konstmuseum.

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet, och har bland annat som uppdrag att bevaka att barnkonventionen efterlevs och att företräda barns och ungas rättigheter och intressen.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, enligt barnkonventionen. Men barn utsätts för våld varje dag i Sverige – i hemmet, i skolan, på institution och i närmiljön. Nu krävs ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Barnafrid och Barnombudsmannen har två förslag för hur det ska gå till.

Läs vidare »

Våld mot barn och barnrättslagen i fokus i Almedalen

Pressmeddelanden   •   Jul 01, 2018 10:00 CEST

Barnrättstorget 2018 bjuder på ett fullspäckat schema med seminarier om barns rättigheter. Två av alla viktiga ämnen som står i fokus i år är våld mot barn och våldsbejakande extremism.

För åttonde året i rad arrangerar Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Barnrättstorget – en mötesplats för kunskapsutbyte om barnrättsfrågor i Almedalen.

Ett av ämnena som Barnombudsmannen lyfter i år är våld mot barn. Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, enligt barnkonventionen. Men barn utsätts för våld varje dag i Sverige – i hemmet, i skolan, på institution och i närmiljön. Nu krävs ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Under Almedalsveckan presenterar Barnombudsmannen tillsammans med Barnafrid ett gemensamt förslag.

Ett annat ämne som står i fokus är barns erfarenheter av våldsbejakande extremism. Barnombudsmannen lanserar nu en ny rapport om barns erfarenheter av våldsbejakande höger-, vänster- och islamistisk extremism.

Det glädjande beskedet att riksdagen röstat för att barnkonventionen blir lag kommer också att diskuteras. Barnombudsmannen håller flera seminarier - kopplat till vårt kunskapslyft Barnrätt i praktiken - om hur kommuner, landsting, regioner och myndigheter kan arbeta för att leva upp till barnkonventionen.

För andra året i rad arrangeras också Lilla Almedalen där unga väljare från olika ungdomsorganisationer får ställa sina frågor direkt till politikerna. Syftet är att låta unga komma till tals – en rättighet enligt barnkonventionen.

Förra året slog Barnrättstorget rekord med drygt 2250 besökare och 68 olika programpunkter. Hjälp oss att bli ännu fler i år!

Information om Barnrättstorget

Aktiviteter

Seminarier, samtal och debatter som handlar om barns rättigheter ur olika perspektiv.

Tid och plats

Gotlands Konstmuseum på S:t Hansgatan 21 i Visby. Programpunkterna hålls i vår seminarielokal inne i Gotlands Konstmuseum och på gården utanför. Från måndag 2 juli 8:00 till torsdag 5 juli 15:40.

Om invigningen

Barnrättstorget 2018 invigs på måndagen den 2 juli klockan 8:00. Bland annat kommer Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet att prata om Almedalen och barnrättspolitiken. I Lilla Almedalen special berättar sedan representanter från ett antal ungdomsorganisationer vilka frågor de anser vara de viktigaste inför valet i höst. Ett panelsamtal hålls också om de viktigaste barnrättsfrågorna i valet.

Ur programmet 

Måndag 2 juli 10:20-11.00 Barn i utsatta kommuner och förorter

Måndag 2 juli 11:05-11:25 Alla barn har rätt till jämlika uppväxtvillkor. Har alla barn i Sverige samma förutsättningar?

Måndag 2 juli 12:40-13:20 Barnrättighetsbaserat arbetssätt i kommunen

Måndag 2 juli 15:00-15:40 Dags för ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. 

Måndag 2 juli 15:45-16:05 Barn och unga som lever med våld hemma, i skolan och i samhället – hur tar vi ett samlat grepp? 

Tisdag 3 juli 08:45-09:05 Barnkonventionen som lag – vägen framåt.    Om barnrättslagen. 

Tisdag 3 juli 15:00-15:40 Att göra barnrätt till praktik

Torsdag 5 juli 09:10-09:50 Våld i barns och ungas vardag kan öka risken för att involveras i våldsbejakande extremism

Torsdag 5 juli 11:05-11:25 Hos vem ligger ansvaret för att barn inte ska rekryterats till våldsbejakande extremism?

För mer information om programmet på Barnrättstorget, gå in på Almedalsguiden och sök på Barnrättstorget eller Barnombudsmannen.

Följ oss i Almedalen på twitter via @Barnombudsman och @Barntorg

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Barnrättstorget 2018 bjuder på ett fullspäckat schema med seminarier om barns rättigheter. Två av alla viktiga ämnen som står i fokus i år är våld mot barn och våldsbejakande extremism.

Läs vidare »

​Unga frågar ut politiker i Lilla Almedalen

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2018 09:27 CEST

Barn och unga måste få mer utrymme i den offentliga debatten. Därför arrangerar Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för andra året i rad Lilla Almedalen – ett samtal mellan unga och politiker.

Lilla Almedalen är en nystartad arena för barn- och ungdomspolitik. Syftet är att ge barn och unga större möjlighet att komma till tals – en rättighet enligt barnkonventionen.

Representanter från ett antal ungdomsorganisationer får chans att prata direkt med politikerna inför publik på vår scen utanför Gotlands konstmuseum.

Lilla Almedalen är ett samtal snarare än en utfrågning där ungdomarna ställer frågorna som är viktiga för dem. Samtalen kan ses som ett komplement till partiernas stora tal i Almedalen.

Lilla Almedalen äger rum på Barnrättstorget. Det är en mötesplats för barnrättsfrågor som Barnombudsmannen arrangerar tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset för åttonde året i rad i år.

Ungdomsorganisationerna kommer också att vara på plats under invigningen av Barnrättstorget på måndagen den 2 juli klockan 8-8:40. I Lilla Almedalen special kommer de unga att prata om vilka frågor de anser vara de viktigaste i riksdagsvalet.

Information om Lilla Almedalen

Så går det till

Ungdomarna öppnar samtalet med att ställa en första gemensam fråga till varje politiker, till exempel varför förstagångsväljarna ska rösta på just deras parti. Därefter ställer representanter från några av organisationerna sina frågor. Politikern avslutar samtalet genom att ställa egna frågor till ungdomarna.

Tid och plats

Två gånger per dag, måndag till torsdag under Almedalsveckan. Tiderna är 13:25-13:45 och 14:35-14:55 (förutom under tisdagen då tiden för det andra samtalet är 13:50-14:10)

Platsen är Barnrättstorgets tält på gårdsplanen utanför Gotlands konstmusem på S:t Hansgatan 21 i Visby.

Program och medverkande

Måndag 2 juli

13:25-13:45 Gunnar Strömmer, partisekreterare (M) möter Sveriges elevråd – SVEA och SDUF (Sveriges dövas ungdomsförbund)

14:35-14:55 Julia Kronlid, riksdagsledamot (SD) möter Fler Unga

Tisdag 3 juli

13:25-13:45 Lena Hallengren, barn- äldre- och jämställdhetsminister (S) möter Sveriges Elevkårer och Maskrosbarn

13:50-14:10 Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP) möter Sveriges Elevkårer, Sveriges elevråd – SVEA och TILIA (Tillsammans för ungas psykiska hälsa)

Onsdag 4 juli

13:25-13:45 Gunilla Druve Jansson, ordförande Väststyrelsen (C) möter BUFFF (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) och Fler Unga

14:35-14:55 Christina Örnebjär, riksdagsledamot (L) möter Sveriges Elevkårer, BUFFF och Fler Unga

Torsdag 5 juli

13:25-13:45 Jakob Forssmed, riksdagsledamot (KD) möter Sveriges Elevkårer och Maskrosbarn

14:35-14:55 Nooshi Dadgostar, riksdagsledamot (V) möter TILIA och SDUF

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Barn och unga måste få mer utrymme i den offentliga debatten. Därför arrangerar Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för andra året i rad Lilla Almedalen – ett samtal mellan unga och politiker.

Läs vidare »

Barnkonventionen som lag gör stor skillnad

Pressmeddelanden   •   Jun 13, 2018 16:34 CEST

Riksdagen har nu sagt ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är ett avgörande beslut.

- Det här är ett stort steg som kommer att göra stor skillnad för barn, särskilt för barn i utsatta situationer, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Beslutet i riksdagen i dag om att göra barnkonventionen till lag är avgörande. Enligt barnkonventionen har alla barn i Sverige samma rättigheter. Barn har till exempel rätt att skyddas mot alla former av våld. Trots det utsätts barn i Sverige för våld.

- Barns mänskliga rättigheter kränks varje dag. Barnrättslagen behövs för att barns rättigheter ska respekteras i praktiken, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Våld i hemmet, skolan och närområdet

I vår senaste årsrapport har Barnombudsmannen identifierat utsatta förorter och kommuner där barn statistiskt sett har bland annat sämre skolresultat, ekonomi och hälsa. I rapporten berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp i storstädernas förorter och i exempelvis glesbygdskommuner.

Trots att många av barnen trivs där de bor, är vardagen kantad av våld och kriminalitet. Barnen kan ha sett människor bli skjutna eller själva utsatts för våld. Mer än var tionde flicka känner sig otrygg i sitt närområde. Även barn så unga som 4–5 år berättar om våld på förskolan och om otrygghet i närområdet. Barnen beskriver att våld är vardag även i skolan, såväl fysiskt våld som mobbning, kränkningar och trakasserier.

Barnombudsmannens tidigare granskningar har också visat att barn utsätts för våld när de är placerade i samhällets vård och att barn med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar. Dessutom utsätts barn för våld och övergrepp i den egna familjen.

Barnen berätta att socialtjänsten, som ska vara skyddsnätet för barn i utsatta situationer, inte alltid lyssnat och att barnet inte har fått tillräckligt stöd.

Nödvändig reform

Att stärka barns mänskliga rättigheter genom att göra barnkonventionen till lag är nödvändigt. Reformen har många fördelar:

* En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.

* Barnrättslagen kommer att bidra till att barn ses som rättighetsbärare.

* Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.

* Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Riksdagen har nu sagt ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är ett avgörande beslut. - Det här är ett stort steg som kommer att göra stor skillnad för barn, särskilt för barn i utsatta situationer, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Läs vidare »

Bilder & Videor 9 bilder

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Matilda Uusijärvi
  • Press- och opinionsansvarig
  • macjtiyildnda.gluukqsirsjafyrvmyi@jgbawfrnriomutbuyvdsihmalwnnneenwl.snbesh
  • 08-692 29 60

  • Presskontakt
  • Anna Engstrand
  • Pressansvarig
  • anaynatu.ebmngemstecraldndgj@bvyarddnoizmbtxudxdsmnhantfnehxn.rdserr
  • 08-692 29 60

Om Barnombudsmannen

Om Barnombudsmannen

Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen ska bilda opinion för barns rättigheter och bevaka hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Adress

  • Barnombudsmannen
  • Norr Mälarstrand 6
  • 104 22 Stockholm
  • Vår hemsida

Länkar