​Barns kunskap om sina rättigheter har ökat – skolan viktigaste faktorn

Pressmeddelanden   •   Nov 20, 2018 11:21 CET

Barn känner i större grad till barnkonventionen, och vad den innebär, än för tio år sedan. Skolan är i särklass den största faktorn till barns vetskap om sina rättigheter och i synnerhet för den fördjupade kunskapen. Det visar Barnombudsmannens nya undersökning.

Elisabeth Dahlin ny barnombudsman

Pressmeddelanden   •   Sep 17, 2018 09:30 CEST

Den 17 september tillträder Elisabeth Dahlin som ny barnombudsman vid Sveriges barnrättsmyndighet - Barnombudsmannen.

Ny rapport om barn och våldsbejakande extremism

Pressmeddelanden   •   Jul 05, 2018 08:16 CEST

Våld i vardagen, misslyckanden i skolan och en negativ syn på framtiden. Det är några av riskfaktorerna för att barn involveras i våldsbejakande extremism. Det visar en ny rapport från Barnombudsmannen som presenteras i Almedalen i dag.

- Vi måste hindra att fler unga radikaliseras och förebygga att de barn och unga som redan berörs far illa. Forskning visar också att barn som utsätts för eller bevittnar våld löper större risk att utsättas för eller utsätta andra för våld senare i livet, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

Den nya rapporten samlar internationell och svensk forskning och studier om barn som involveras i våldsbejakande extremism och terrorism. Den innehåller de tre inriktningarna höger- , vänster- och islamistisk extremism, och har gjorts av Jennie Sivenbring vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet.

Rapporten visar att barn kan beröras på olika sätt av våldsbejakande extremism. De kan vara direkt utsatta för våld och göras till måltavlor, eller vara indirekta offer för våldet genom att exempelvis närstående har erfarenhet av terrorism. Barn och unga kan också själva vara våldsutövare inom alla tre inriktningarna. Det kan handla om att barn uppmanas att misshandla någon, att kasta sten i samband med demonstrationer eller att resa för att strida i ett annat land.

Återkommande riskfaktorer

Det finns inte ett svar på varför barn och unga involveras i våldsbejakande extremism. Men återkommande riskfaktorer är att bo i ett social utsatt område, med till exempel närvaro av våld, samt att uppleva ett utanförskap. Det kan också handla om att barnen misslyckas i skolan och ser mörkt på framtiden. Detta gäller både för våldsbejakande högerextremism och islamistisk extremism.

Detta stöds också av Barnombudsmannens rapport från januari 2018 som bygger på barns egna röster om våldsbejakande islamistisk extremism. Barnen beskriver där en utsatthet som beror på våld, kriminalitet och svåra familjeförhållanden, men också utanförskap, rasism och uppgivenhet inför framtiden. Enligt barnen kan detta leda till ett sökande efter tillhörighet, som gör att barn och unga kan lockas av de islamistiska gruppernas propaganda med löften om gemenskap och ett bättre liv.

- Som barnombudsman kan jag inte acceptera det våld barnen utsätts för, oavsett på vilket sätt de berörs och oavsett i vilket extremistiskt sammanhang. Varje barn har rätt till skydd från alla former av våld. Därför har vi lagt ett förslag om att ta fram en samlad nationell handlingsplan om våld mot barn, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Likheter mellan extremistiska inriktningar

Forskningen visar också att det finns vissa likheter mellan höger-, vänster- och islamistisk våldsbejakande extremism. En sådan är en misstro mot myndigheter och myndighetspersoner. En annan är att ett engagemang för religion och politik i kombination med att barn och unga upplever kränkningar eller orättvisor som kopplas till sin religiösa eller politiska övertygelse. Barn som Barnombudsmannen pratat med om våldsbejakande islamistisk extremism berättar om samhällets ovilja eller rädsla för att prata om svåra frågor och de efterlyser arenor där de kan lyfta sina funderingar.

Alla barn har rätt till utbildning och den är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Forskningen visar också att skolgången är en central del i det förebyggande och stödjande arbetet mot våldsbejakande extremism. Barnombudsmannen anser därför att det är viktigt säkerställa kontinuitet. Därutöver bör skolans demokratiska uppdrag stärkas, så att barn som söker möjligheter att diskutera svåra frågor också ges utrymme till det i skolan.

Forskning involverar inte barn

Barn har också rätt till rehabilitering, det vill säga stödinsatser. Men det är inte möjligt att peka ut vilket stöd, eller för den del vilket straff, som ger effekt. Det beror på att den forskning som finns om barn som involveras i våldsbejakande extremism bland annat bygger på vad vuxna berättat om hur barn påverkas, men också på att utvärderingar saknas.

- Det är oerhört problematiskt och innebär att det inte finns möjlighet att med säkerhet peka på vetenskapliga metoder till professionella som arbetar med att hjälpa barn som involveras eller riskerarar att involveras i våldsbejakande extremism. Vi vill därför att sådana studier tas fram och att man i dessa har ett jämställdhetsperspektiv, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Trots bristerna i kunskap finns det mycket som vi vet kan fungera som friskfaktorer eller skydd för barnen.

- Det handlar bland annat om att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses och att skapa en framtidstro för barn, oavsett var i landet de bor och vilken bakgrund de har. Det första steget i det arbetet är att lyssna. För att förhindra att barn far illa måste vi göra dem delaktiga, både i det förebyggande arbetet och i lösningarna, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Den nya rapporten presenteras på ett seminarium på Barnrättstorget i Almedalen den 5 juli 2018 klockan 09.10.

Bakgrund:

Våldsbejakande extremism är ett allvarligt problem för demokratin och för de barn och unga som på olika sätt berörs. För att förebygga att barn far illa har Barnombudsmannen haft ett uppdrag från regeringen att öka kunskapen om barns erfarenheter av våldsbejakande extremism. Inom uppdraget har Barnombudsmannen överlämnat tre rapporter till regeringen.


Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Våld i vardagen, misslyckanden i skolan och en negativ syn på framtiden. Det är några av riskfaktorerna för att barn involveras i våldsbejakande extremism. Det visar en ny rapport från Barnombudsmannen som presenteras i Almedalen i dag.

Läs vidare »

Dags för ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn

Pressmeddelanden   •   Jul 02, 2018 06:00 CEST

Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, enligt barnkonventionen. Men barn utsätts för våld varje dag i Sverige – i hemmet, i skolan, på institution och i närmiljön. Nu krävs ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Barnafrid och Barnombudsmannen har två förslag för hur det ska gå till.

- Sverige är ett av de säkraste länderna i världen för barn att växa upp i men ändå lever en stor andel barn med våld. Trots det görs det alldeles för lite för att motverka barns utsatthet för våld – det är anmärkningsvärt eftersom barn är de mest brottsutsatta i samhället, säger Moa Mannheimer, centrumchef Barnafrid.

Barn drabbas i hög grad av samma typ av våld som vuxna, men också av våld som är specifikt för dem i deras egenskap av barn; misshandel och försummelse i hemmet, och våld i skolan och på institution. Det kan också handla om sexuella övergrepp och om hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i närmiljön. Unga utsätts även på nätet. Vid 17 års ålder har 84 % av alla svenska barn varit offer för någon typ av våld eller brott i form av till exempel stöld, rån, misshandel eller sexuella kränkningar.

Våldet riskerar att osynliggöras

För drygt ett år sedan fastställdes en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att motverka våld i nära relationer, det stärker barns rätt till skydd mot våld. Men våld i vuxna parrelationer ser inte ut på samma sätt som våld mot barn gör.

Våld i unga parrelationer tenderar att osynliggöras, liksom vissa former av hedersrelaterat våld och förtryck. Även internetrelaterade övergrepp riskerar att osynliggöras trots att sexuella övergrepp på internet har visat sig ge lika allvarliga traumasymtom som andra sexuella övergrepp

En nationell kartläggning som publicerades under 2017 visar även att de olika formerna av våld i stor utsträckning överlappar varandra och man konstaterar att de barn som riskerar att fara allra mest illa är de som är utsatta för flera olika typer av våld eller våld vid upprepade tillfällen.

Skrämmande blid av våld i barns vardag

I ett flertal av Barnombudsmannens rapporter beskriver barn hur de utsätts för våld i sin vardag. I två rapporter från 2018beskriver barn i utsatta områden hur de växer upp med våld i sin närmiljö, och hur de utsätts våld och trakasserier i skolan. Barnombudsmannens tidigare granskningar har också visat att barn utsätts för våld när de är placerade i samhällets vård och att barn med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar.

- Barn beskriver en skrämmande bild av sin vardag där de kan ha sett människor bli skjutna eller själva blivit utsatta för våld. Allt våld mot barn, både fysiskt och psykiskt, är förbjudet enligt barnkonventionen, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Det är tydligt att Sverige brister i att skydda barn mot våld. Därför kräver Barnombudsmannen och Barnafrid ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Förslaget har två delar:

1. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

En strategi är ett sätt att signalera att en fråga är prioriterad. Strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn ska ha ett genomgripande barnperspektiv och inkludera alla typer av våld som barn kan drabbas av i sin uppväxtmiljö. Målet med en nationell strategi är att våldet mot barn i Sverige ska fortsätta minska och på sikt upphöra helt.

2. En nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn

En handlingsplan bidrar till att mål och syfte med strategin uppnås. En handlingsplan mot våld mot barn måste ta ett brett grepp och fokusera på barns och ungas situation och rätten till skydd mot alla former av våld. De myndigheter som tilldelas uppdrag inom en handlingsplan mot våld mot barn, måste involvera barn och unga i planering och genomförande av såväl reaktiva som förebyggande åtgärder.

Förslagen presenteras under ett seminarium i Almedalen den 2 juli 15.00 på Barnrättstorget, Gotlands konstmuseum.

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet, och har bland annat som uppdrag att bevaka att barnkonventionen efterlevs och att företräda barns och ungas rättigheter och intressen.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, enligt barnkonventionen. Men barn utsätts för våld varje dag i Sverige – i hemmet, i skolan, på institution och i närmiljön. Nu krävs ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Barnafrid och Barnombudsmannen har två förslag för hur det ska gå till.

Läs vidare »

Våld mot barn och barnrättslagen i fokus i Almedalen

Pressmeddelanden   •   Jul 01, 2018 10:00 CEST

Barnrättstorget 2018 bjuder på ett fullspäckat schema med seminarier om barns rättigheter. Två av alla viktiga ämnen som står i fokus i år är våld mot barn och våldsbejakande extremism.

För åttonde året i rad arrangerar Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Barnrättstorget – en mötesplats för kunskapsutbyte om barnrättsfrågor i Almedalen.

Ett av ämnena som Barnombudsmannen lyfter i år är våld mot barn. Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, enligt barnkonventionen. Men barn utsätts för våld varje dag i Sverige – i hemmet, i skolan, på institution och i närmiljön. Nu krävs ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. Under Almedalsveckan presenterar Barnombudsmannen tillsammans med Barnafrid ett gemensamt förslag.

Ett annat ämne som står i fokus är barns erfarenheter av våldsbejakande extremism. Barnombudsmannen lanserar nu en ny rapport om barns erfarenheter av våldsbejakande höger-, vänster- och islamistisk extremism.

Det glädjande beskedet att riksdagen röstat för att barnkonventionen blir lag kommer också att diskuteras. Barnombudsmannen håller flera seminarier - kopplat till vårt kunskapslyft Barnrätt i praktiken - om hur kommuner, landsting, regioner och myndigheter kan arbeta för att leva upp till barnkonventionen.

För andra året i rad arrangeras också Lilla Almedalen där unga väljare från olika ungdomsorganisationer får ställa sina frågor direkt till politikerna. Syftet är att låta unga komma till tals – en rättighet enligt barnkonventionen.

Förra året slog Barnrättstorget rekord med drygt 2250 besökare och 68 olika programpunkter. Hjälp oss att bli ännu fler i år!

Information om Barnrättstorget

Aktiviteter

Seminarier, samtal och debatter som handlar om barns rättigheter ur olika perspektiv.

Tid och plats

Gotlands Konstmuseum på S:t Hansgatan 21 i Visby. Programpunkterna hålls i vår seminarielokal inne i Gotlands Konstmuseum och på gården utanför. Från måndag 2 juli 8:00 till torsdag 5 juli 15:40.

Om invigningen

Barnrättstorget 2018 invigs på måndagen den 2 juli klockan 8:00. Bland annat kommer Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet att prata om Almedalen och barnrättspolitiken. I Lilla Almedalen special berättar sedan representanter från ett antal ungdomsorganisationer vilka frågor de anser vara de viktigaste inför valet i höst. Ett panelsamtal hålls också om de viktigaste barnrättsfrågorna i valet.

Ur programmet 

Måndag 2 juli 10:20-11.00 Barn i utsatta kommuner och förorter

Måndag 2 juli 11:05-11:25 Alla barn har rätt till jämlika uppväxtvillkor. Har alla barn i Sverige samma förutsättningar?

Måndag 2 juli 12:40-13:20 Barnrättighetsbaserat arbetssätt i kommunen

Måndag 2 juli 15:00-15:40 Dags för ett samlat grepp för att bekämpa våld mot barn. 

Måndag 2 juli 15:45-16:05 Barn och unga som lever med våld hemma, i skolan och i samhället – hur tar vi ett samlat grepp? 

Tisdag 3 juli 08:45-09:05 Barnkonventionen som lag – vägen framåt.    Om barnrättslagen. 

Tisdag 3 juli 15:00-15:40 Att göra barnrätt till praktik

Torsdag 5 juli 09:10-09:50 Våld i barns och ungas vardag kan öka risken för att involveras i våldsbejakande extremism

Torsdag 5 juli 11:05-11:25 Hos vem ligger ansvaret för att barn inte ska rekryterats till våldsbejakande extremism?

För mer information om programmet på Barnrättstorget, gå in på Almedalsguiden och sök på Barnrättstorget eller Barnombudsmannen.

Följ oss i Almedalen på twitter via @Barnombudsman och @Barntorg

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Barnrättstorget 2018 bjuder på ett fullspäckat schema med seminarier om barns rättigheter. Två av alla viktiga ämnen som står i fokus i år är våld mot barn och våldsbejakande extremism.

Läs vidare »

​Unga frågar ut politiker i Lilla Almedalen

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2018 09:27 CEST

Barn och unga måste få mer utrymme i den offentliga debatten. Därför arrangerar Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för andra året i rad Lilla Almedalen – ett samtal mellan unga och politiker.

Lilla Almedalen är en nystartad arena för barn- och ungdomspolitik. Syftet är att ge barn och unga större möjlighet att komma till tals – en rättighet enligt barnkonventionen.

Representanter från ett antal ungdomsorganisationer får chans att prata direkt med politikerna inför publik på vår scen utanför Gotlands konstmuseum.

Lilla Almedalen är ett samtal snarare än en utfrågning där ungdomarna ställer frågorna som är viktiga för dem. Samtalen kan ses som ett komplement till partiernas stora tal i Almedalen.

Lilla Almedalen äger rum på Barnrättstorget. Det är en mötesplats för barnrättsfrågor som Barnombudsmannen arrangerar tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset för åttonde året i rad i år.

Ungdomsorganisationerna kommer också att vara på plats under invigningen av Barnrättstorget på måndagen den 2 juli klockan 8-8:40. I Lilla Almedalen special kommer de unga att prata om vilka frågor de anser vara de viktigaste i riksdagsvalet.

Information om Lilla Almedalen

Så går det till

Ungdomarna öppnar samtalet med att ställa en första gemensam fråga till varje politiker, till exempel varför förstagångsväljarna ska rösta på just deras parti. Därefter ställer representanter från några av organisationerna sina frågor. Politikern avslutar samtalet genom att ställa egna frågor till ungdomarna.

Tid och plats

Två gånger per dag, måndag till torsdag under Almedalsveckan. Tiderna är 13:25-13:45 och 14:35-14:55 (förutom under tisdagen då tiden för det andra samtalet är 13:50-14:10)

Platsen är Barnrättstorgets tält på gårdsplanen utanför Gotlands konstmusem på S:t Hansgatan 21 i Visby.

Program och medverkande

Måndag 2 juli

13:25-13:45 Gunnar Strömmer, partisekreterare (M) möter Sveriges elevråd – SVEA och SDUF (Sveriges dövas ungdomsförbund)

14:35-14:55 Julia Kronlid, riksdagsledamot (SD) möter Fler Unga

Tisdag 3 juli

13:25-13:45 Lena Hallengren, barn- äldre- och jämställdhetsminister (S) möter Sveriges Elevkårer och Maskrosbarn

13:50-14:10 Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP) möter Sveriges Elevkårer, Sveriges elevråd – SVEA och TILIA (Tillsammans för ungas psykiska hälsa)

Onsdag 4 juli

13:25-13:45 Gunilla Druve Jansson, ordförande Väststyrelsen (C) möter BUFFF (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) och Fler Unga

14:35-14:55 Christina Örnebjär, riksdagsledamot (L) möter Sveriges Elevkårer, BUFFF och Fler Unga

Torsdag 5 juli

13:25-13:45 Jakob Forssmed, riksdagsledamot (KD) möter Sveriges Elevkårer och Maskrosbarn

14:35-14:55 Nooshi Dadgostar, riksdagsledamot (V) möter TILIA och SDUF

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Barn och unga måste få mer utrymme i den offentliga debatten. Därför arrangerar Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset för andra året i rad Lilla Almedalen – ett samtal mellan unga och politiker.

Läs vidare »

Barnkonventionen som lag gör stor skillnad

Pressmeddelanden   •   Jun 13, 2018 16:34 CEST

Riksdagen har nu sagt ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är ett avgörande beslut.

- Det här är ett stort steg som kommer att göra stor skillnad för barn, särskilt för barn i utsatta situationer, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Beslutet i riksdagen i dag om att göra barnkonventionen till lag är avgörande. Enligt barnkonventionen har alla barn i Sverige samma rättigheter. Barn har till exempel rätt att skyddas mot alla former av våld. Trots det utsätts barn i Sverige för våld.

- Barns mänskliga rättigheter kränks varje dag. Barnrättslagen behövs för att barns rättigheter ska respekteras i praktiken, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Våld i hemmet, skolan och närområdet

I vår senaste årsrapport har Barnombudsmannen identifierat utsatta förorter och kommuner där barn statistiskt sett har bland annat sämre skolresultat, ekonomi och hälsa. I rapporten berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp i storstädernas förorter och i exempelvis glesbygdskommuner.

Trots att många av barnen trivs där de bor, är vardagen kantad av våld och kriminalitet. Barnen kan ha sett människor bli skjutna eller själva utsatts för våld. Mer än var tionde flicka känner sig otrygg i sitt närområde. Även barn så unga som 4–5 år berättar om våld på förskolan och om otrygghet i närområdet. Barnen beskriver att våld är vardag även i skolan, såväl fysiskt våld som mobbning, kränkningar och trakasserier.

Barnombudsmannens tidigare granskningar har också visat att barn utsätts för våld när de är placerade i samhällets vård och att barn med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar. Dessutom utsätts barn för våld och övergrepp i den egna familjen.

Barnen berätta att socialtjänsten, som ska vara skyddsnätet för barn i utsatta situationer, inte alltid lyssnat och att barnet inte har fått tillräckligt stöd.

Nödvändig reform

Att stärka barns mänskliga rättigheter genom att göra barnkonventionen till lag är nödvändigt. Reformen har många fördelar:

* En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.

* Barnrättslagen kommer att bidra till att barn ses som rättighetsbärare.

* Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.

* Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Riksdagen har nu sagt ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är ett avgörande beslut. - Det här är ett stort steg som kommer att göra stor skillnad för barn, särskilt för barn i utsatta situationer, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Läs vidare »

Jämlika uppväxtvillkor i fokus på Barnrättsdagarna

Pressmeddelanden   •   Apr 24, 2018 11:15 CEST

Barn i utsatta områden växer upp med våld och låga förväntningar. I samband med Barnrättsdagarna i Örebro kräver Barnombudsmannen krafttag för att säkra alla barn i Sverige likvärdiga rättigheter.

-Vi måste lyssna på barnen i utsatta områden och göra dem delaktiga för att stärka deras framtidstro, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

Under två dagar samlas mer än 1200 beslutsfattare och professionella på Barnrättsdagarna för att diskutera barns jämlika uppväxtvillkor. Barnombudsmannen lyfter särskilt situationen för barn i utsatta kommuner och förorter.

Unik kartläggning av utsatta områden

Alla barn i Sverige har samma rättigheter, enligt barnkonventionen. Samtidigt finns statistiska skillnader som är kopplade till var i landet barn bor. Det kan tyda på att barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda varierar.

I en unik kartläggning har Barnombudsmannen identifierat utsatta förorter och kommuner där barn statistiskt sett har bland annat sämre skolresultat, ekonomi och hälsa. I årsrapporten Utanförskap, våld och kärlek till orten berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp på sådana platser. Det handlar om storstädernas förorter, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner.

Våld i barns vardag

Barnens berättelser visar på brister i skyddet av barns rättigheter, bland annat:

  • Barnens vardag är kantad av våld, i närområdet eller i skolan. Barnen kan ha sett människor bli skjutna eller själva utsatts för våld, i närområdet eller i skolan.
  • Barn beskriver också en vuxenvärld som har låga förväntningar på dem, bland annat i skolan. De låga förväntningarna påverkar barnens självbild och framtidstro.

Barnombudsmannen har flera förslag för att stärka rättigheterna för barn i utsatta områden:

  1. Säkerställ barnets rätt till skydd mot våld, kränkningar och trakasserier – anta en nationell handlingsplan mot våld
  1. Säkerställ likvärdig utbildning för alla barn
  2. Stärk barnets rätt till delaktighet och en meningsfull fritid

Under Barnrättsdagarna arrangerar Barnombudsmannen även ett specialspår för föranmälda förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, landsting och regioner. Syftet är att stärka genomförandet av barnkonventionen i landet. Den här delen av konferensen är en del av kunskapslyftet Barnrätt i Praktiken.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Barn i utsatta områden växer upp med våld och låga förväntningar. I samband med Barnrättsdagarna i Örebro kräver Barnombudsmannen krafttag för att säkra alla barn i Sverige likvärdiga rättigheter. -Vi måste lyssna på barnen i utsatta områden och göra dem delaktiga för att stärka deras framtidstro, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

Läs vidare »

​​Utanförskap, våld och kärlek till orten i Barnombudsmannens årsrapport 2018

Pressmeddelanden   •   Mar 27, 2018 10:32 CEST

Barn i utsatta förorter och kommuner växer upp med olika former av våld i sin vardag, både i närområdet och i skolan. Det visar Barnombudsmannens årsrapport som idag lämnas till regeringen. Nu vill Barnombudsmannen se en samlad nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn.

I Barnombudsmannens årsrapport berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp i orter där barn statistiskt sett har sämre skolresultat, ekonomi och hälsa än i övriga landet. Det handlar om storstädernas förorter, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner.

- En förort och en utsatt kommun i glesbygden skiljer sig åt på många sätt, men situationen för barnen som bor där påminner om varandra. De här barnen upplever ett utanförskap och de växer upp med våld i sin vardag, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

Barnen i rapporten berättar om olika former av våld och trakasserier som de upplever i sin vardag. De kan ha sett människor bli skjutna eller själva utsatts för våld, i närområdet eller i skolan. Även så unga barn som 4–5 år berättar om våld i vardagen.

- Barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, det är en mänsklig rättighet. Vår rapport visar att vi måste börja lyssna på barnen och ta fram en nationell handlingsplan om våld mot barn, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Mer än var tionde flicka känner sig otrygg i sitt närområde. Det är tydligt att vad pojkar och flickor är rädda för förändras ju äldre de blir. I årskurs 5 är både pojkar och flickor rädda för kriminalitet, vuxna som beter sig avvikande och mörka platser. Men det är nästan bara hos flickor i årskurs 8 som det finns en rädsla för att röra sig ensam ute och för sexuellt våld.

Det framkommer också att barnen i de utsatta orterna känner ett utanförskap. Medan barn i förorter upplever att media och politiker målar upp en negativ bild av deras hemort, känner barn i glesbygdskommuner snarare att deras område är bortglömt.

Barnen berättar om en vuxenvärld som har låga förväntningar på dem och en skola med täta lärarbyten där det är svårt att få studiero. Barnen tror inte att de kan förverkliga sina framtidsplaner utan att flytta, eftersom det antingen saknas arbeten, eller att personer från dessa orter diskrimineras.

De låga förväntningarna påverkar barnens självbild och deras framtidstro. Vart femte barn i årskurs 5 tror att det kommer bli ganska eller väldigt svårt att hitta ett jobb i framtiden. Tilltron sänks ju äldre barnen blir. I årskurs 8 tror nästan vart tredje barn att det kommer att ha svårigheter att hitta ett jobb. Bland pojkar i förort är motsvarande siffra fyra av tio.

- Jag som barnombudsman kan inte acceptera att det finns barn som möts av låga förväntningar av vuxenvärlden, oavsett var de bor. Om vi inte tror på barns förmåga kommer de att göra denna negativa bild till sin egen och anpassa sig efter den, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Barnen i Barnombudsmannens rapport beskriver samtidigt en kärlek till sin hemort och många trivs i sitt närområde. De säger också att när de får möjlighet att påverka, till exempel fritidsaktiviteter eller politiken i kommunen, känner de en större makt att förändra sin situation.

Barnombudsmannen vill se följande förändringar:

Säkerställ barnets rätt till skydd mot våld, kränkningar och trakasserier
- Anta en samlad nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn.

Säkerställ likvärdig utbildning för alla barn
- Säkerställ kontinuitet och kvalitet i barnets lärande.
- Skriv in i läroplanerna att alla skolor och förskolor ska informera barn och vårdnadshavare om den hjälp och det stöd barn har rätt till.
- Stärk studie- och yrkesvägledningen i utsatta kommuner och förorter.

Stärk barnets rätt till delaktighet och en meningsfull fritid
- Säkerställ jämförbar statistik över barns levnadsvillkor.
- Säkerställ att barn har likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter oavsett kön, bakgrund och bostadsort.
- Skapa lokala forum för inflytande där barn kan söka medel för att förverkliga egna projekt och aktiviteter.

Rapporten finns att ladda ned på barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

​Barn i utsatta förorter och kommuner växer upp med olika former av våld i sin vardag, både i närområdet och i skolan. Det visar Barnombudsmannens årsrapport som idag lämnas till regeringen. Nu vill Barnombudsmannen se en samlad nationell handlingsplan för att motverka våld mot barn.

Läs vidare »

Ny rapport: Barns och ungas erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism

Pressmeddelanden   •   Jan 17, 2018 10:46 CET

Våld i barns och ungas vardag kan öka risken för att de involveras i våldsbejakande islamistisk extremism. Det visar en unik rapport från Barnombudsmannen som överlämnas till regeringen idag. Nu kräver Barnombudsmannen en samlad nationell handlingsplan mot våld mot barn.


 
Barnombudsmannen fick i oktober 2016 i uppdrag av regeringen att prata med barn som på olika sätt är berörda av problematiken med att personer reser till konfliktområden i terrorismsyfte. Syftet var att öka kunskapen om barns erfarenheter och att förebygga att barn far illa.
– Det finns få eller inga studier där barn själva berättar om sina erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism. Den här rapporten är därför på många sätt unik, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.
Bakgrunden till uppdraget är att ungefär 300 personer beräknas ha rest till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Flera har tagit med sina barn. De senaste åren har vi också kunnat följa berättelser om unga som själva har rest iväg. Många som rest återvänder till Sverige.

I den nya rapporten berättar barn och unga med olika erfarenhet vad de vet, tror och tänker om hur och vilka som involveras i våldsbejakande islamistisk extremism och varför detta sker. Barnombudsmannen har pratat med tre grupper: barn som själva har varit involverade i våldsbejakande islamistisk extremism, barn med närstående som är eller har varit involverade och barn som bor i ett område där personer har rekryterats.

– Rapporten visar att det inte finns en enskild förklaring till att barn och unga involveras i våldsbejakande islamistisk extremism, utan att det är en komplex bild, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.
Barnen beskriver en utsatthet som beror på våld, kriminalitet och svåra familjeförhållanden, men också utanförskap, rasism och uppgivenhet inför framtiden. Enligt barnen kan detta leda till ett sökande efter tillhörighet, vilket gör att barn kan lockas av våldsbejakande islamistiska gruppers propaganda med löften om gemenskap och ett bättre liv.

De områden som barnen i rapporten kommer ifrån har i slutänden visat sig sammanfalla med områden som av polisen klassas som ”särskilt utsatta”, där ett av kriterierna är religiös extremism. Andra kännetecken är en hög grad av kriminalitet och våld, vilket återkommer som en röd tråd i samtalen.

– Barnens berättelser visar att Sverige inte lever upp till barnkonventionen för de barn som berörs av våldsbejakande islamistisk extremism, inte minst rätten att skyddas från våld. Samtidigt visar forskning att barn som utsätts för eller bevittnar våld löper större risk att utsättas för eller utsätta andra för våld senare i livet, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Barnombudsmannen anser att en avgörande del av arbetet med att förebygga att barn far illa genom att de involveras i våldsbejakande islamistisk extremism handlar om att ta barns våldsutsatthet på allvar.

– Staten måste hindra att fler unga radikaliseras och förebygga att de barn och unga som redan berörs far illa. Vi vill därför se en nationell handlingsplan för att stoppa våld mot barn. Nu behöver regeringen lyssna på barnens röster och agera, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.


 Barnombudsmannens förslag till regeringen:

  • Anta en samlad nationell handlingsplan mot våld mot barn i enlighet med artikel 19 i barnkonventionen om statens skyldighet att skydda barnet från våld.
  • Ge myndigheter i uppdrag att involvera barn och unga i arbetet mot våld
  • Säkerställ att barn och unga som involverats i våldsbejakande islamistisk extremism görs delaktiga i planeringen och genomförandet av insatser och stöd från socialtjänsten samt att socialtjänsten har tillräcklig kunskap för att göra prövningar av barnets bästa i dessa situationer
  • Oro för att barn och unga riskerar att involveras i våldsbejakande islamistisk extremism ska alltid anmälas till socialnämnden
  • Säkerställ stöd till föräldrar till barn och unga som riskerar att involveras i våldsbejakande islamistisk extremism samt till familjer där barnet har anslutit sig till våldsbejakande islamistiska miljöer
  • Säkerställ att skolans arbete med det demokratiska uppdraget tillgodoser barnens behov av arenor för att prata om svåra frågor inklusive våldsbejakande islamistisk extremism.


Rapporten ”Barns och ungas erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism” presenterades för regeringen på förmiddagen den 17 januari av Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman. Rapporten publiceras i sin helhet på Barnombudsmannens hemsida senare samma dag.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Våld i barns och ungas vardag kan öka risken för att de involveras i våldsbejakande islamistisk extremism. Det visar en unik rapport från Barnombudsmannen som överlämnas till regeringen idag. Nu kräver Barnombudsmannen en samlad nationell handlingsplan mot våld mot barn.

Läs vidare »

Bilder & Videor 6 bilder

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Press och opinion
  • Makjtijoldbca.koUulgsidljajsrvzvi@tibaclrnnvomfabusgdsqfmauqnnkpenkq.swgepi
  • 08-692 29 60
  • 070-4378764
Matilda Uusijärvi Ek

Om Barnombudsmannen

Om Barnombudsmannen

Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnombudsmannen ska bilda opinion för barns rättigheter och bevaka hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

Adress

  • Barnombudsmannen
  • Norr Mälarstrand 6
  • 104 22 Stockholm
  • Vår hemsida

Länkar