Övertro på kondom som preventivmetod

Stockholm den 26 november 2015. En ny undersökning bland 1500 kvinnor mellan 18 och 35 år i Sverige, Norge och Danmark visar att kondom är det preventivmedel som flest kvinnor tror ger det säkraste skyddet mot oönskade graviditeter. På andra plats kommer p-piller. Studier visar dock att risken för att bli oönskat gravid är upp till 20 gånger högre[1] för dem som använder kortverkande metoder, som kondom eller p-piller, jämfört med dem som använder långverkande preventivmedel (spiraler och p-stavar)

I studien[2] anger 40 procent av de svenska kvinnorna att de tror att kondom skyddar bäst mot oönskad graviditet, vilket är högre än i både Danmark (33 procent) och Norge (28 procent). När det gäller tilltron till p-pillers förmåga att förhindra oönskad graviditet så var det 16 procent av de svenska kvinnorna som istället angav att de trodde att p-pillret var den säkraste metoden.

- Att så många som 40 procent av de svenska kvinnorna tror att kondom skyddar bäst mot att bli oönskat gravid är allvarligt, då metoden i själva verket tillhör ett av de mindre säkra preventivmedelsalternativen. Av dem som använder kondom som preventivmetod blir i genomsnitt 18 procent gravida under ett år, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet.

P-piller dominerar

Fortfarande används så kallade kortverkande preventivmedel, dit kondom och p-piller räknas, i störst utsträckning bland unga kvinnor i Sverige.

- Kondom är en mycket bra och effektiv metod när det gäller att skydda mot sexuellt överförbara sjukdomar och bör därför användas som komplement till ett annat preventivmedel, men när det gäller graviditetsskydd så är p-stavar och spiraler betydligt säkrare. Detta gäller även jämfört med p-piller, eftersom en långverkande metod eliminerar risken för att användaren glömmer bort att ta sitt preventivmedel, eller använder det på ett felaktigt sätt, säger Kristina Gemzell Danielsson.

23 procent använder långverkande

Sett ur ett riksgenomsnitt är det endast 23 procent[3] av de svenska kvinnorna i ålder 20-24 år som använder en långverkande metod idag.

I undersökningen uppger mer än hälften av de svenska kvinnorna, 55 procent, att de inte har diskuterat olika preventivmedelsalternativ med sin läkare eller barnmorska. 71 procent uppger även att de inte har fått information från vården när det gäller olika preventivmedelsalternativ.

Fakta om olika preventivmedels effektivitet

Andel användare som i genomsnitt blir oönskat gravida under ett år[4]:

• Kondom: 18 procent
• Kombinerade p-piller: 9 procent
• Lågdos/minipiller: 9 procent
• P-plåster: 9 procent
• P-ring: 9 procent
• P-spruta: 6 procent
• Kopparspiral: 0,8 procent
• Hormonspiral: 0,2 procent
• P-stav: 0,05 procent

För mer information, välkommen att kontakta:

Anna Cohen, External Affairs Manager, Bayer HealthCare, tfn: 0709- 85 40 51

Forward-Looking Statements

This release may contain forward-looking statements based on current assumptions and forecasts made by Bayer Group or subgroup management. Various known and unknown risks, uncertainties and other factors could lead to material differences between the actual future results, financial situation, development or performance of the company and the estimates given here. These factors include those discussed in Bayer’s public reports which are available on the Bayer website at www.bayer.com. The company assumes no liability whatsoever to update these forward-looking statements or to confirmthem to future events or developments.

[1]Winner, B. et al (2012): Effectivenes of Long-Acting Reversible Contraception. New England Journal of Medicine, May 21. Tilgængelig via http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1110855

[2] Undersökningen genomfördes på uppdrag av Bayer i juni 2015 via webben i YouGovs panel. 1 500 kvinnor mellan 18 och 35 år i Sverige, Norge och Danmark ingick i undersökningen.

[3]Förskrivningsdata: Socialstyrelsens statistik för 2014, samt befolkningsdata: ”Befolkning efter ålder och kön. År 1860 – 2014”. Statistiska centralbyrån

[4]Trussell, J., Contraceptive failure in the United States. Contraception, 2011. 83(5): p. 397-404.