Skip to main content

En spricka i allt

Blogginlägg   •   Nov 09, 2016 13:00 CET

Det är den 9 november när jag skriver detta. Igår var det val i USA. Det är en sån där morgon som man kommer att minnas. Som lördagsmorgonen då mamma stack in huvudet på mitt rum och berättade att Palme blivit skjuten. Eller som den gången jag och min bror stod i en järnaffär för att köpa en försenad present till pappa som fyller år den 10 september, och hörde på radion något om flygplan som flugit rakt in i skyskrapor. När jag vaknade i morse hade min man redan hunnit läsa nyheterna på sin IPad. Han första ord till mig denna morgon var ”det verkar som att Trump vinner”.

Vi samlades i Bräckekyrkan i morse, några av oss som jobbar på Bräckeområdet i Göteborg. För att tända ljus. För att känna att vi hör ihop. För att hålla hoppet vid liv. För att känna att det trots allt finns något här i världen som inte är fullständigt vansinne.

Det hemska är inte Trump i sig. Han var kanske en relativt ofarlig figur så länge han byggde skyskrapor på Manhattan – hans inflytande var i alla fall begränsat. Det finns många tokstollar där ute, som i och för sig kan åstadkomma stor förödelse. Men det riktigt avgrundshemska är att halva USA:s väljarkår vill att detta ska vara världens mäktigaste man: En man som sprider hat och misstänksamhet, som vill bygga murar mellan människor, som drivs av sitt ego och som är en omtalat dålig förlorare. Nu har han vunnit. Alla vi andra har förlorat. Också de som röstat på honom. För när splittring, hämnd och rädsla lyfts upp till de krafter som ska styra världen då finns det bara förlorare.

Ändå. Vi tror på medmänsklighet. Vi tror att godhet är en starkare kraft än ondska. Vi måste tro att vi som vill gemenskap och inte splittring, förståelse och inte förödelse, kan samla oss, kan ena oss. Kan stå tillsammans och stå emot. Men vad kommer det att kosta?

Det är en spricka i allt. Men det är genom sprickorna som ljuset tar sig in, som Leonard Cohen skriver.

There is a crack in everything. That´s how the light gets in. Gå in på Spotify. Lyssna. Fatta mod.

/Anna Österberg
Präst, Bräcke diakoni

The birds they sang
at the break of day
Start again
I heard them say
Don't dwell on what
has passed away
or what is yet to be.
Ah the wars they will
be fought again
The holy dove
She will be caught again
bought and sold
and bought again
the dove is never free.

Ring the bells that still can ring
Forget your perfect offering
There is a crack in everything
That's how the light gets in.

We asked for signs
the signs were sent:
the birth betrayed
the marriage spent
Yeah the widowhood
of every government --
signs for all to see.

I can't run no more
with that lawless crowd
while the killers in high places
say their prayers out loud.
But they've summoned, they've summoned up
a thundercloud
and they're going to hear from me.

Ring the bells that still can ring
Forget your perfect offering
There is a crack in everything
That's how the light gets in.

You can add up the parts
but you won't have the sum
You can strike up the march,
there is no drum
Every heart, every heart
to love will come
but like a refugee.

Ring the bells that still can ring
Forget your perfect offering
There is a crack, a crack in everything
That's how the light gets in.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera