Skip to main content

IG för UG

Blogginlägg   •   Nov 14, 2016 14:07 CET

Tiden snurrar fort, både Reepalus Välfärdsutredning och det överraskande valet av Donald Trump har tagit över alla samtal, men en del av mina tankar dröjer sig ändå kvar vid Uppdrag Gransknings (UG) reportage om HVB-hem i Göteborg nyligen.

Om vi börjar med att tänka tillbaka lite. 2015 var ett extremt år vad gäller antalet flyktingar som kom till Sverige. 162 000 människor sökte asyl i vårt land – dubbelt så många som under Jugoslavien-kriget, och utan motstycke i modern tid. Det stora antalet var oförutsett, och det engagerade snabbt många olika krafter i samhället. Allt från att ”Volontären” blev årets svensk, till pyromandåd mot boenden och horder av internet-troll.

Även civilsamhället i Göteborg engagerade sig starkt i att bidra. Göteborg blev en ankomstkommun i Migrationsverkets arbete med att hantera situationen, som riskerade att helt spåra ur. På rekordtid bidrog vi med att ta fram ett stort antal övernattningsboenden. Vi engagerade oss också i att skapa hem för det stora antalet ensamkommande barn som kom till staden. Skolsalar och kyrkor fungerar bra som tillfälligt tak över huvudet, men är inte lämpliga som hem för barn utan föräldrar.

Under året som gått har de folkvalda i riksdagen röstat igenom en helt annan politik. Att Bräcke diakoni – och många med oss - inte står bakom den radikala helomvändningen har vi varit tydliga med, men det är en annan fråga. Vad som däremot är relevant är att Migrationsverket har ålagt Göteborg att hålla 900 boendeplatser för barn tillgängliga fram till 2017-03-31. Denna viktiga grundinformation nämns bara i förbigående i UG:s program. Åtagandet innebär dessutom att stadens kostnader för boendena täcks av Migrationsverket, som har att göra den övergripande analysen över vilken beredskap Sverige bör ha för nya flyktingströmmar. Det är – som bekant – fortfarande en orolig omvärld.

Jag verkar i en organisation som har många och stundtals intensiva kontakter med Social resursförvaltning i Göteborg, som ansätts hårt i programmet. Vi samverkar bland annat i stadens arbete bland EU-medborgare och med boendelösningar för de ensamkommande barnen. Bräcke diakoni har i kontakter med förvaltningens tjänstemän – ingen nämnd, ingen glömd – mötts av ett hängivet arbete. Så gott som alltid professionellt, sakligt och inriktat på att hitta bra lösningar. Min egen uppfattning är att Social resursförvaltning är en professionell förvaltning som tjänar staden väl. Hur förvaltningen har hanterat och bedömt det privata företaget Hero och dess insatser har jag ingen inblick i, och det är bra att saken nu utreds ordentligt för att se om enskilda har gjort misstag som inte borde skett. Men jag dömer ingen på förhand.

Däremot är jag bekymrad över hur reportaget i UG redigeras och byggs upp. Den granskande journalistiken är viktigare än kanske någonsin i dagens samhälle, och just public service har som jag ser det ett särskilt ansvar i att nyansera, sätta saker i sitt sammanhang och ge en rättvisande helhetsbild. Där lämnar reportaget mycket övrigt att önska. Det blir IG (icke godkänt) för UG den här gången.


/Martin Ärnlöv
Direktor, Bräcke diakoni

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy