Tusentals brottsoffer har drabbats när polisen inte förmedlar dem till Brottsofferjouren

Tusentals brottsutsatta, vittnen och anhöriga har drabbats när polisen inte hänvisar dem till Brottsofferjouren. Nu kräver Brottsofferjouren Sverige en lagändring.

Sedan polisens nya organisation trädde i kraft i januari 2015 har polisens förmedling av ärenden till Brottsofferjouren minskat med 39 procent. Minskningen innebär att tusentals brottsutsatta, vittnen och anhöriga inte har fått det stöd de har rätt till enligt EU:s brottsofferdirektiv från 2012.

—Det är ett mycket beklagligt läge. Rikspolischefen har understrukit vikten av brottsofferstödet tidigt i våra många kontakter. Ändå har ärendeförmedlingen radikalt minskat. Det är katastrofalt, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige.

”Går det bra att brottsofferstöd kontaktar dig?”

I Förundersökningskungörelsen § 13 står att polisen har skyldighet att informera brottsoffer om vilka stödverksamheter som finns. Men i EU:s brottsofferdirektiv står det att man ska hänvisa.

—Här behövs en lagändring för att formuleringen i Förundersökningskungörelsen ska stämma med EU:s brottsofferdirektiv, säger Sven-Erik Alhem.

Den nuvarande formuleringen i Förundersökningskungörelsen § 13 gör att många poliser ser det som frivilligt att förmedla kontakten. Det gör att många poliser inte ställer frågan om kontakt till brottsoffret.

—Lagändringen behövs för att det ska bli obligatoriskt för poliser att ställa frågan ”Går det bra att brottsofferstöd kontaktar dig?”, säger Sven-Erik Alhem.

Brottsofferjouren Sverige har upprepade gånger försökt få inrikesministern att ta initiativ till ändringen. Det har ännu inte skett.

—Vi har fått statliga medel för att fortsätta medverka till att Sverige uppfyller EU:s brottsofferdirektiv. Vi står redo, men måste kunna få kontakt med brottsoffer via polisen, säger Sven-Erik Alhem.

Trygga brottsoffer avlastar polisen

Polismyndigheten håller med om att polisen har ett stort ansvar för att brottsoffer omhändertas på ett tryggt sätt, och att det tydligt framgår i EU:s brottsofferdirektiv. Poliser i yttre tjänst och på Polisens kontaktcenter 114 114 uppmanas nu att ta den kraftiga nedgången av förmedling till Brottsofferjouren på största allvar.

—Det är jättebra. Uppmaningen behöver implementeras i hela polisorganisationen. Så att varje enskild polis uppfyller EU:s brottsofferdirektiv, säger Eva Larsson, generalsekreterare i Brottsofferjouren Sverige.

—Polisen har stor arbetsbelastning och Brottsofferjouren kan underlätta för polisen genom trygga brottsoffer. Men då måste vi få kontakt med brottsoffren, säger Eva Larsson.

I november 2017 ska staten rapportera till EU-kommissionen hur Sverige har levt upp till brottsoffrens rättigheter i direktivet.

De goda exemplen

I Norrbottens län har förmedlingen av brottsoffer till Brottsofferjouren inte minskat utan legat på ungefär samma nivå de senaste två åren. I Kalmar län har förmedlingen ökat med 11 procent.

—Vi ser att i de län där polisen arbetar aktivt med frågan sjunker inte förmedlingen. Den kan till och med öka, säger Eva Larsson.

Faktaruta: Brottsofferjouren Sverige kvalitetssäkrar verksamheten

Genom löpande kvalitetssäkring och organisationsutveckling säkerställer Brottsofferjouren Sverige att de fem kriterierna i EU:s brottsofferdirektiv uppfylls för brottsutsatta, vittnen och anhöriga:

1) Vi berättar om rättsprocessen och om rättigheter, till exempel om brottsskadeersättningen.

2) Vi hänvisar till specialiserade stödinsatser när så behövs, till exempel till psykolog.

3) Vi ger emotionellt stöd.

4) Vi ger råd om ekonomiska och praktiska frågor till följd av brottet.

5) Vi uppmärksammar berörda om vad som ökar eller minskar brottsoffrets vilja att delta i rättsprocessen. Vi uppmärksammar hur viktimisering, hot och vedergällning kan förebyggas eller undvikas. Till exempel att vittnen får enskilda väntrum inför rättegångar.

Fördjupning:

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd i EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU). Miniminormer för brottsoffers rättigheter, stöd och skydd (främst kapitel 2, artikel 8:1-2 och 9:1)