Skip to main content

"Inför brottet oaktsam våldtäkt"

Pressmeddelande   •   Apr 28, 2009 17:09 CEST

Enligt en ny EU-studie är Sverige ett av de länder inom EU som är sämst på att klara upp våldtäktsärenden. För att Sverige ska kunna nå upp till Europakonventionens krav på mänskliga rättigheter krävs att begreppet oaktsam våldtäkt införs i sexualbrottslagstiftningen. Det menar Hans Klette, ordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund och professor emeritus i straffrätt.

Införandet av brottet oaktsam våldtäkt skulle ge brottsoffren ökat skydd vid klart klandervärda och straffvärda sexuella övergrepp, där det idag är svårt att bevisa att gärningsmannen haft insikt (uppsåt). För straffbarhet skulle det räcka med att det för en normalt aktsam person är uppenbart att offret inte samtycker till det sexuella umgänget.

Oaktsamhet på detta område måste kriminaliseras för att jämställdheten mellan könen på sexualitetens område kräver det och för att jämställdheten ska bli verklighet. Det är viktigt att vi får en lag som speglar dagens syn på sexualitet och som medverkar till en förstärkt normbildning.

För att förstå hur sexualbrottslagstiftningen fungerar och vilka möjligheterna är att göra den mer effektiv måste man se närmare på allmänhetens förtroende för rättsväsendet och allmänhetens anmälningsbenägenhet. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning för år 2007 anmäldes endast 13 procent av alla sexualbrott. Av de anmälda sexualbrotten har endast 10 procent lett till åtal. Dessutom ligger domstolarnas friandefrekvens vid sexualbrott på cirka 15-20 procent. Bevisningen är ofta mycket svårbedömd vid sexualbrott beroende på att ord står mot ord, anmälan görs inte omedelbart i samband med brottet, läkarintyg eller rättsintyg saknas, polisutredningen startar sent och fördröjs, åklagarens åtal dröjer liksom domstolsprocessen dröjer. Ju längre tiden går, desto svagare blir bevisningen.

Till stor del orsakas dessa svårigheter av bristande utredningsresurser främst hos polisen, men även hos åklagare och domare. Det brister i saklighet i rättstillämpningen så som den betonas i Regeringsformen 1:9, det vill säga att besluten måste grundas på tillförlitliga och giltiga kunskaper på aktuellt sakområde. Det råder brist på arbetskraft och tid, vilket gör att Europakomventionens artikel 6 om "rättvis rättegång inom skälig tid" inte tillfredställs av Sverige idag. De cirka fyra procent av statsbudgeten som svenska regeringar tilldelat rättsväsendet årligen de senaste tio åren är inte tillräckliga för att vi ska vara den rättsstat vi önskar vara. För att leva upp till de rättsliga minimikraven måste personalen utbildas för att nå upp till saklighetsnivån och personalstyrkan ökas kraftigt, så att fallen avgörs inom rimlig tid och rättssäkerheten och rättstryggheten därmed kan upprätthållas.

Hans Klette, ordförande Brottsofferjourernas Riksförbund, professor emeritus i straffrätt

För kontakt med Hans Klette: 046-211 19 74