Skip to main content

Våldet tar inte semester

Pressmeddelande   •   Jul 01, 2016 14:59 CEST

Polisens förmedling till Brottsofferjouren har minskat och är nu den lägsta på flera år. Polisen måste ta krafttag för att se till att brottsutsatta får information och möjlighet till stöd. Inte minst under semestertider finns det stor risk att brottsutsatta går miste om stöd om frågan inte prioriteras av polisen.

– Våldet tar dessvärre inte semester. Brottsoffer anhöriga och vittnen behöver naturligtvis ett fullgott medmänskligt stöd också under sommartid, säger Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Sven-Erik Alhem.

Brottsofferjouren Sveriges nationella statistik visar att polisens förmedling till brottsofferjourerna minskat under de senaste åren. Trots att polisen, enligt 13 a § tredje stycket förundersökningskungörelsen (1947:948), är skyldig att informera den som anmäler ett brott om vilka möjligheter till stöd som finns.

I semestertider är det extra viktigt att ansvaret för brottsofferfrågor inom polisen är tydligt för att brottsutsatta inte ska gå miste om stöd. En lokal brottsofferjour upptäckte exempelvis att polisen i jourens upptagningsområde prioriterat bort arbetsuppgiften att förmedla kontakten mellan brottsoffer och Brottsofferjouren då den polis som vanligtvis utför uppgiften var på semester.

– Det är en beklaglig nedprioritering. I stället borde informationen till brottsoffer och hänvisningen till det stöd som går att få hos bland annat de lokala brottsofferjourerna prioriteras, säger Sven-Erik Alhem.

Brottsofferjouren Sverige har under längre tid fört en dialog med polisen på ledningsnivå – såväl på allra högsta ledningsnivå som på många olika håll över landet. Brottsofferjouren Sverige har i en skrivelse till inrikesminister Anders Ygeman föreslagit att förundersökningskungörelsen förtydligas och ändras så att inget tolkningsutrymme kan finnas kring polisens skyldighet, som ytterst har sin grund i EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU), att hänvisa brottsoffer till stödverksamheter.

– Målsättningen måste vara att se till att intentionerna bakom EU:s viktiga brottsofferdirektiv följs, helst så att Sverige visar framfötterna. Rättsväsendets förutsättningar att nå framgång i utredningsarbete, exempelvis i synnerligen viktiga utredningar gällande misstänkta brott i nära relation, ökar om de som utsatts för brott känner att de i alla avseenden kan få ett fullgott stöd under såväl förundersökningsstadiet som därefter i processen, säger Sven-Erik Alhem.

Brottsofferjouren har en nationell telefonlinje dit brottsoffer, vittnen och anhöriga kan ringa för att snabbt få svar på frågor och hjälp vidare till stöd vid någon av landets drygt 90 lokala brottsofferjourer. Brottsofferjourens nationella telefoncentral har öppet hela sommaren och nås på 0200-21 20 19. Varje år har Brottsofferjourens nationella telefonlinje ungefär 10 000 kontakter med personer som utsatts för brott. Det vanligaste brottet är misshandel.

För kommentarer och mer information kontakta:
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande: 073-973 86 00, 070-857 76 00, sven-erik.alhem@boj.se

Brottsofferjouren Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, anhöriga och vittnen. Med FN:s konvention om mänskliga rättigheter som grund arbetar vi för att alla ska få det stöd de behöver. Varje år får ungefär 80 000 människor stöd på närmare 30 olika språk av hundratals ideellt utbildade medmänniskor på landets drygt 90 lokala brottsofferjourer. Brottsofferjouren startade 1984 och drivs med medel från Brottsofferfonden och Socialstyrelsen samt genom gåvor och bidrag till 90-kontot. Kommuner och landsting ger stöd till det lokala arbetet. Läs mer på www.brottsofferjouren.se.